Denna rapport beskriver vårt arbete med att framställa en lärobok för GY11 inom inriktningkarosseriteknik. Läroboken ska ses som en introduktion till yrket bilskadereparatör..

Uppsatsen fokuserar på läroplanen GY11:s syftesformulering att svenskämnet ska ?leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur [?] som källa till självinsikt.? Frågor den vill besvara är hur man som pedagog kan integrera detta syfte i undervisningen och vilka förutsättningar pedagoger faktiskt har att göra detta utifrån läroplanen GY11. I uppsatsen finns också ett resonemang om mätkultur och bedömning.Utifrån bland annat Moira von Wrights och Bert J.J. Biestas diskussioner kring unikhet och intersubjektivitet visar resultatet att pedagoger bland annat kan integrera syftet genom deliberativa samtal, genom att lära via litteratur och genom att arbeta med texter som slår an och utmanar elever. Resultatet ställs emellertid mot GY11:s krav att undervisningen i större utsträckning ska inriktas mot kunskaper om litteratur och elevers prestationer.   .

Syftet med denna studie är att jämföra litteraturens, skönlitteraturens och läsningens utrymme i svenskämnets kursplaner i Lpf 94 och GY11. Studien belyser även hur fyra ämneslärare i svenska förhåller sig till de nya kursplanerna och om deras arbetssätt har förändrats angående litteratur och läsning i och med de nya kursplanerna. I studien har tre metodstrategier använts för att besvara frågeställningarna; två typer av textanalyser, en kvantitativ och en komparativ, samt en kvalitativ intervjustudie. Resultaten av textanalyserna uppvisar både skillnader och likheter mellan kursplanerna. Detta resultat stöds av lärarintervjuerna..

This essay aims to examine how three active history teachers in the upper secondary school interprets the new course plan for history in GY11. The essay shows how they discuss and express opinions regarding three main keywords - historical awerness, use of history and source criticism, and finally, how they think they need to change the way they teach..

The purpose of this study is to examinehowdemocracy andstudent participation hasbeen developed inthethree curricula for upper secondary school. To find this out, I have used the following questions:?Howare the conceptsof democracy and student participationformulated in the various curricula Lgy70, Lpf94 and GY11? ?What changes with regard to these formulations have been made between the curricula Lgy70, Lpf94 and GY11?The essay is written so that I have interpreted my empirical material to make a discourse analysis in which I analysethe three curricula of upper secondaryschool with the intention to highlight how the ideal of student participation was supposed to look like. The source material that I use in the essay arethe three curricula;Lgy70 , Lpf94 and GY11 .Student participationhas had a major role in allthecurricula,but ithas changed in how it was madeand how it would be implemented. Lgy70stresses thatformal and collective participation is important, but there are indications of ashift to a more personal and informal participation forthe students.

Denna studie har undersökt sex gymnasielärares uppfattningar och upplevelser av den nya läroplanen, kopplat till deras erfarenheter ifrån den föregående läroplanen. Utifrån kvalitativa intervjuer har lärarna fått svara på frågor kring betygsättning och bedömning i GY11. Studien har utgått ifrån ett läroplansteoretiskt ramverk, där Lindes (2006) arenor och Bernsteins (2003) begrepp, klassifikation och inramning, kopplats till lärarnas svar för vidare analys. Studiens resultat visade att lärarna ansåg att den nya läroplanen var tydligare i många avseenden, men att vissa formuleringar och begrepp fortfarande var svårtolkade och ledde enligt deras åsikt till ojämn bedömning mellan skolorna. Lärarna var även av uppfattningen att den nya betygsskalan ledde till mer rättvis bedömning för eleverna.

Detta är en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lärares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. Huvudfrågorna är hur väl man anser att informationen om GY11 har nått ut till skolan och på vilket sätt detta har skett samt hur lärare förhåller sig till de nya förändringarna, både i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt påverkar framgången för implementering av reformer, närmare bestämt lärares upplevda behov av förändring samt vikten av deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora ansträngningar för att få ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lärarna generellt är mycket positivt inställda till förändringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven på dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen..

Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget på nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget på nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning.

I denna studie undersöks danslärares och danspedagogers uppfattning avSimonsontekniken och hur den kan användas i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program för att öka måluppfyllelsen gällande målen inom anatomi, kroppens funktion och den egna kroppens funktion enligt GY11. Studien är en intervjustudie där gymnasielärare och pedagoger med erfarenhet av Simonsontekniken intervjuades.Resultatet visar att anatomi, och hur de förhåller sig till anatomi, är en viktig aspekt i deras dansundervisning. Ett framgångsrikt sätt att förstå anatomi är att integrera det i dansen istället för att endast behandla det teoretiskt. Det är även viktigt att skapa medvetenhet och förståelse kring varje individs kroppsliga förutsättningar..

Syftet med denna undersökning är att utforska idrottslärares uppfattningar kring GY11:s kunskapskrav för kursen Idrott och hälsa 1. Det är kunskapskravens tydlighet och dess potential för likvärdig bedömning och betygssättning som undersöks. Kunskapskraven i GY11 har blivit ett mycket omdiskuterat ämne bland lärare och i medier, då de anses vara otydliga och svåra att förstå. Denna otydlighet kan i sin tur leda till minskad likvärdighet i bedömning och betygssättning. Det är av stor vikt att betyg sätts på likvärdiga grunder, eftersom elevers gymnasiebetyg är en viktig och ofta avgörande faktor för deras studie- och yrkesframtid. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra idrottslärare.

Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

Den här studien syftar till att undersöka hur läsning kommer till uttryck i både innehåll och form i styrdokumenten för svenskämnet i läroplanerna Lgy70, Lpf94/Gy2000 och GY11. De forskningsfrågor som studien besvarar handlar om vilka läsningsdiskurser som konstrueras i läroplanerna och vilka språkhandlingar som används för att undersöka hur läsning av texter kommer till uttryck och hur starkt eller tydligt språkhandlingarna är uttryckta. Genom två delstudier där den ena är inspirerad av ett diskursanalytiskt perspektiv och den andra en funktionell textanalys besvaras de två forskningsfrågorna.Delstudierna visar att skiftet från detaljstyrd till målstyrd läroplan är tydlig. Diskursanalysen visar att det finns tydliga läsningsdiskurser i läroplanerna Lgy70?Lpf94/Gy2000, men att det i GY11 saknas läsningsdiskurser.

Uppsatsen jämför (a) Restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktningen bageri och konditori (RL-BAG) och (b) Livsmedelsprogrammet mot bageri (LP-BAG) i relation till varandra och fortsatta akademiska studier. Det är motsvarande program från GY11 respektive Gy2000. Frågeställningen fokuserar på skillnaden mellan RL-BAG och LP-BAG gällande behörigheten och tillgång till akademiska utbildningar vid två lärosäten. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur skillnaden ser ut för de aktuella gymnasieprogrammen. Att det finns en skillnad är redan konstaterad i bl.a. utformningen av den nya gymnasieskolan. En aspekt att se på uppsatsen är att den har en utvärderande funktion av den senaste gymnasieförordningens yrkesprogram (GY11). Metoderna som används i undersökningen är i huvudsak kvantitativa (i skildringen/resultatet).

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. Utifrån definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande.