Nederbördsmätning är viktigt inom många områden och en relativt ny teknik är enoptisk distrometer som med hjälp av laserteknik mäter nederbördspartiklarnasdroppstorlek och fallhastighet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur välThies distrometer stämmer överens med nederbördsmätning från ett vippkärl ochmanuella mätningar från institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.Institutionen för geovetenskaper överväger att gå över till denna teknik och därmedbehövdes distrometern utvärderas för olika faktorer som kan påverka instrumentet.Vid jämförelse mellan instrumenten visade det sig att distrometern totalt sett samladein mer nederbörd än de andra mätarna. Det är svårt att avgöra vad skillnaden mellaninstrumenten kan bero på men felkällor så som avdunstning och vätning hos vippkärletoch manuella mätningar kan ge mindre nederbörd. En annan orsak kan varafelkalibrering av datan från distrometern. Inga samband hittades för vindhastighet,vindriktning och typ av nederbörd mellan de tre instrumenten.En vidare undersökning gjordes för droppstorleksfördelningen för att ge exempelpå fördelar med en distrometer.

Den egna självkänslan påverkar en individs beteende, vilket i sin tur påverkar hur individen förhåller sig till sin omgivning. Det allra viktigaste instrumentet för att utveckla en individs självkänsla och självinsikt är feedback. Syftet med denna rapport är att belysa vikten av feedback för att utveckla individen, dessutom vill vi skapa en plattform att diskutera kring när det gäller hur feedback aktivt kan användas under polisutbildningen. Den effekt vi pratar om är först och främst självinsikt, dvs. insikt i hur individens självbild påverkar känslorna och beteendet..

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan personlighetsdraget neuroticism och yttre motivation, a-motivation, låg självkänsla samt negativ affekt. Syftet med studien var att öka förståelsen för neuroticism som personlighetsdrag utifrån individernas motivationstyp, självkänsla samt individernas affektiva tillstånd. Studien undersökte även reliabiliteten hos instrumentet Mini-IPIP som har undersökt personlighetsdrag inom Big-five-teorin. Syftet testades med hjälp av fyra självskattningstester. Dessa var Mini-IPIP, Situational Motivation Scale (SIMS), Positive Affect and Negative Affect Scale (PANAS) samt Rosenbergs Self-esteem Scale (SES).

Tidigare studier har visat att sjuksköterskor inte diskuterar sexualitet med sina patienter, trots att behovet finns. Syftet med denna studie var att beskriva attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter och undersöka skillnader mellan ett universitetssjukhus och ett länsdelssjukhus samt undersöka samband i attityder för respektive avdelning. Data samlades in med den svenska versionen av instrumentet Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sextiofem enkäter delades ut, varav 34 besvarades. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna från båda sjukhusen var positivt inställda till samtal om sexualitet med patienterna.

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd psykisk hälsa hos elitfotbollsspelare och en jämförelsepopulation bestående av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd från föräldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns något samband mellan variablerna psykisk hälsa, socialt stöd och positiv sinnesstämning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (ålder 16-20) där 122 var fotbollsspelare ifrån fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jämförelsepopulation. Instrumentet som använde var ett frågeformulär utvecklat av svenska folkhälsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller upplevd psykisk hälsa där elitidrottarna upplevde psykisk hälsa än jämförelsepopulationen. Resultatet visade även att elitidrottarna upplever mer socialt stöd från föräldrar än jämförelsepopulationen.

Den ökande stressen bland hälso-och sjukvårdspersonal uppmärksammas tid efter annan i olika medier. Omstruktureringar och upplevda neddragningar i vården har lett till högre arbetsbelastning, vilket i sin tur påverkat arbetsförhållandena och det psykiska välbefinnandet hos personalen i negativ riktning. Omvårdnaden skall ges i en anda av respekt och förståelse för den enskildes integritet, och den som är i störst behov av omvårdnad skall prioriteras. Syftet var att beskriva förekomstoch upplevelserav samvetsstress bland sjuksköterskor verksamma på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i Sverige, med hjälp av instrumentet Stress of Conscience Questionnaire (SCQ). Studien,där 60 enkäter analyserades (svarsfrekvens 64,5 %),visadeatt sjuksköterskornaofta upplevdesamvetsstress i relation till sitt arbete.

Insikten om vikten av att använda vetenskapligt beprövade bedömningsinstrument inom arbetsterapi ökar. Många instrument för bedömning av arbetsförmåga uppvisar en brist på vetenskapliga kvaliteter såsom validitet och reliabilitet. Detta medför ett behov av att vetenskapligt testa de instrument som idag används samt vid utvecklingen av nya instrument använda sig av systematisk vetenskaplig metodik. Syftet med denna studie var att utföra en initial prövning av innehållsvaliditet och användbarhet för bedömningsinstrumentet Assessment of Work Characteristics (AWC-1). Stipulativa definitioner av innehållsvaliditet och användbarhet användes för att avgränsa studien.

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Syftet med studien är att undersöka musiklärares syn på och hantering av elevers övning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra instrumentalpedagoger som arbetar på kulturskola/gymnasiet/folkhögskola eller musikhögskola. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren och två arbetar inom både den klassiska och afro-genren. Intervjuformen var kvalitativ med en övergripande huvudfråga och sedan öppna följdfrågor. Analysen av data är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv.

Långvarig smärta är ett problem för många människor i hela världen och kan innebära svårigheter att utföra de aktiviteter man vill, måste eller förväntas utföra. Syftet med uppsatsen var att beskriva vilka dagliga aktiviteter patienter med långvarig smärta ansåg vara viktigast att förändra samt att undersöka om aktivitetsutförande och aktivitetstillfredsställelse förändrades efter smärtrehabilitering. Studien genomfördes efter avslutad rehabilitering på en multimodal smärtrehabilitering i Skåne. Undersökningsgruppen bestod av 46 patienter, 11 män och 35 kvinnor. Instrumentet Canadian Occupational Performance Measure (COPM) användes samt patienternas egna kommentarer till förändringen kategoriserades och sammanställdes.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med åtta vuxenstuderande som läst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas två mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestående av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi.Resultatet indikerade att lärmiljön utifrån de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kännetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kännetecknad av essentiell filosofi.Utifrån resultatet diskuterades lärarnas roll och ansvar för rådande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a.

Att drabbas av en reumatisk sjukdom kan ge fysiska symtom som inflammation, funktionsinskränkning och immunreaktioner. Sjukdomen ger konsekvenser i vardagslivet som kan påverka aktivitetsutförandet i roller.Syftet med studien var att beskriva hur personer med reumatisk sjukdom kan uppleva påverkan på sina roller i vardagslivet.Integrerad metod användes med lämplighetssampling på tio personer med reumatisk sjukdom. Instrumentet Rollchecklistan och semistrukturerade intervjuer användes för att få en täckande och tillförlitlig bild av upplevd påverkan av roller.Resultatet beskrevs genom en tabell, en schematisk bild samt beskrivande text med citat. Studien visade att reumatisk sjukdom upplevdes påverka roller i vardagslivet genom bland annat funktionsinskränkning och minskad uthållighet. Rollen som yrkesarbetande och hemarbetande upplevdes påverkade genom att de minskade eller försvann helt.

Bakgrund: svårigheter uppstår med kommunikationen mellan patient och sjuksköterskan vid insjuknande i Alzheimers sjukdom vilket leder till hinder i smärtbedömning av personer med Alzheimers sjukdom jämfört med bedömningen avpersoner utan kognitiv nedsättning. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av korrekt smärtbedömning hos patienter med Alzheimers sjukdom. Metod: studien var en litteraturstudie, 12 artiklar samtliga kvantitativa som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: bedömning av smärta hos patienter med Alzheimers sjukdom är komplex, slutsatsen är tvetydig då resultatet visar dels att personer med Alzheimers sjukdom har mer smärta respektive mindre smärta än personer utan kognitiv nedsättning. Bedömningsinstrumenten som undersöktes i studien visade sig vara relevanta men ansvar och kunskap från sjukvårdspersonalen som använder instrumentet var ett krav för att kunna utesluta felkällor av tecken på smärta så som onormala rörelser, beteende och ljud.

Syftet med studien var att undersöka seniorsfotbollsspelares personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten gällande regelöverträdelser, fair play och sportspersonship. Vidare studerades eventuella skillnader mellan spelare på elitnivå och spelare på lägre nivå och mellan män och kvinnor gällande undersöknings-områdena, personliga egenskaper, motiv och moral i idrotten. Dessutom studerades eventuella interaktionseffekter. Avslutningsvis studerades samband mellan de olika områdena. Totalt deltog 150 fotbollsspelare varav 67 var män och 83 var kvinnor.