Denna uppsats har utgått från de konflikter som uppstått när WTO:s regelverk, som via negativ harmonisering försöker bryta ner handelsbarriärer och främja frihandel, kolliderat med lagstiftande åtgärder hos WTO-medlemmarna som kan ha helt andra intressen. I REACH har denna kollision synliggjorts i och med att WTO-medlemmarna har haft skarpa invändningar mot förordningen i TBT-kommittén. Syftet med uppsatsen har varit att pröva om dessa invändningar inneburit att det finns regler i REACH som strider mot EU:s förpliktelser enligt GATT och TBT. Detta har lett till att följande frågeställningar har valts: (1) Vilka regler i REACH kan tänkas strida mot EU:s förpliktelser enligt GATT och TBT? (2) Om det finns regler i REACH som strider mot EU:s förpliktelser enligt GATT och TBT, kan de rättfärdigas av de undantagsregler som finns i de båda avtalen?Metodvalet har inneburit studier av internationella avtal, rättsliga dokument, mötesprotokoll och doktrin i syfte att besvara frågeställningarna.

This project investigated the current market regarding wireless net and the communication between the tools used for diagnostics/maintenance and an embedded system. Based on documentation obtained through interviews a demo system was created based on Bluetooth Low Energy (BLE) communication between an embedded system and an Android device.This report intends to describe the tools and methods used in the design of the demo system and the result of an analysis of the BLE communication.Bluetooth Low Energy is an exciting protocol with wide applicability within the industrial field. This project investigated the communicational possibilities between a Smartphone and a Raspberry Pi and based on the results that emerged the conclusion can be drawn that BLE is a protocol with many beneficial applications within industrial IT..

Denna uppsats syftar till att uppmärksamma två av de största organisationerna i världen, WTO och EU, och deras interagerande med varandra vad gäller den interna problematiken. EU, som har möjligheten att skapa en direkt effekt av internationella avtal, har stött på bekymmer när det gäller att fastställa vilken effekt GATT, samt det nu etablerade WTO-avtalet, ska ha inom rättsordningen. Det görs i uppsatsen en genomgång om vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att den direkta effekten skall gälla, och när därmed privata rättssubjekt, så som företag och individer, kan förlita sig på reglerna i domstol. Det kommer även att fokuseras på WTO:s tvistlösningsorgan och vilken status dess utlåtande får vid yrkande om skadestånd samt ogiltighet av Gemenskapens utformade rättsakter. Granskningen av rättspraxis samt i mångt och mycket generaladvokaters förslag till avgörande ger för handen att möjligheterna för rättssubjekt att förlita sig på WTO-avtalet är begränsat, och att domstolens upprepande av tidigare måls domskäl medför att ett slag om den direkta effekten har brutit ut.

Denna uppsats har fo?r avsikt att na?rmare underso?ka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet a?r utformade, hur de tilla?mpas och om de kan ta?nkas anva?ndas pa? ett protektionistisk eller diskriminerande sa?tt och da?rfo?r utgo?ra handelshinder. Det har under arbetets ga?ng visat sig att det finns bela?gg fo?r att ursprungsreglerna a?r mycket komplexa och sva?rhanterliga i ma?nga avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler a?r kunskapskra?vande, tidskra?vande och kostsamma. Att la?nder sja?lva ges mo?jligheten att utforma ursprungsregler medfo?r ocksa? risker fo?r att reglerna anva?nds pa? ett protektionistiskt sa?tt a?ven om de la?nder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och fo?lja de grundla?ggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger pa?.

Denna uppsats analyserar utvecklingen av principen Special and Differential Treatment (SDT) i den internationella handelsregimen. Fokus är på förändringen i tillämpningen av denna princip. Uppsatsen identifierar hur principen har tillämpats sen dess uppkomst samt hur ett skifte i det ekonomiska utvecklingstänkandet kom att utgöra en avgörande faktor för den nedgång i tillämpning som observerats. Vidare identifierar uppsatsen också hur nya dimensioner av världshandeln har skapat nya problem för utvecklingsländerna, vilket i sin tur har skapat ett behov av en fortsatt, men i många avseenden annorlunda, tillämpning av SDT-principen.Uppsatsen kommer till slutsatsen att det nya ekonomiska utvecklingstänkandet har suddat ut rationaliteten bakom det forna tillämpandet av SDT-principen. Samma utvecklingstänkande har dock lagt grunden för en ny tillämning.

Förhållandet mellan handel och miljö är kontroversiellt inom The World Trade Organization (WTO) och arbetet på området präglas av motsättningar. WTO-kritiker har pekat på ett antal tvister inom WTO där WTO:s tvistlösningsorgan beslutat till nackdel för det land som har infört handelshindrande åtgärder för att skydda miljön. Utfallet kan tolkas som att miljöintresset förlorade mot handelsintresset. Det är dock tveksamt om man kan dra några slutsatser enbart genom att se till utfallet. Denna uppsats syftar till att bringa mera klarhet i hur WTO-reglerna balanserar frihandelsintresset mot miljöintresset.

During the summer of 2005 more than 80 million articles of clothing from China, were being held in European harbours. This was a consequence of a striking increase of imported textile and clothing articles from China since the turn of the year, which was the time when all quantitative restrictions were extincted on these products. To protect its own market, the EU therefore reintroduced import quotes in the beginning of the summer. China?s accession agreement to the WTO comprehends a number of unique provisional regulations which are exceptional for the country and in conjunction with clauses and exceptions within the GATT and WTO these regulations enabled new restrictions on the trade with textiles and clothings.

Handel är en central del av världen i det rådande tillväxtparadigmet. För att underlätta handel mellan nationalstater skapades år 1948 GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Detta avtal var så lyckat i att avskaffa handelshinder att övervakningsorganisationen WTO (World Trade Organization) skapades. WTO har sedan det bildades arbetat med att förenkla och effektivisera handeln och införlivat flera handelsrelaterade frågor till sin organisation. Då WTO bildades (1994) initierades samtidigt kommittén, CTE (Committee on Trade and Environment).