Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige så måste finansiella institutioner beräkna sin marknadsrisk på sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar på marknadsrisken. De finansiella instituten får använda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bäst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrån verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som är funktionsdugligast.Avgränsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Uppsatsen undersökte en alternativ metod att kreditbetygsätta företagsobligationer. Metoden är baserad på en modell ursprungligen skapad av Merton (1974) och har modifierats av Byström (2003). Undersökningen utformades som en jämförelsestudie mellan kreditbetyg från kreditvärderingsföretaget Moody?s och mått på konkursavstånd beräknade ur Byströms modell. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och använder aktiekursinformation och mått på skuldsättningsgrad som enda informationskälla.

Historiskt sett har oftast den avkastning som en kapitalförvaltare genererat varit av intresse. Risken som förknippats med den aktuella investeringen har ofta kommit i skymundan. I början på 1990-talet inträffade ett antal olika finansiella kriser och detta medförde att riskmedvetenheten ökade. Nu var inte enbart den erhållna avkastningen intressant. Även den risk som förknippades med investeringen var av stor vikt.

Tack vare Sveriges bibehållet starka inhemska ekonomi i kölvattnet av finanskrisen 2008-2010 har en diskussion angående svenska kronans eventuella övergång från en procyklisk tillgång till en säker tillgång förts. Samtidigt har det inom populärvetenskap och bland yrkesmän även uttryckts åsikter mot detta påstående. Tidigare studier har gjorts på den amerikanska dollarns roll som safe haven, både genom analys av dess trend före jämfört med efter signifikanta globala händelser men även genom att undersöka dess betingade kovarians gentemot andra valutor. Liknande studier har dock inte genomförts lika grundligt för den svenska kronan efter finanskrisen. Denna uppsats syftar därmed att utröna om någon signifikant förändring i svenska kronans karaktär kan ses före och efter centrala händelser under finanskrisen.

Som ett sätt att bygga upp en väldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populärt bland investerare att ta positioner i råvarufutures, då de historiskt har ansetts visa upp låg eller till och med negativ korrelation mot aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar på ett nytt förhållande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppåt, till den grad att diversifieringseffekten av att hålla råvarufutures i sin portfölj kan vara förändrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angående vad som kommer att ske med korrelationen när krisen är över och marknaden åter har stabiliserats.