The amount of cargo has since the 1970s increased in Sweden and the road traffic accounts for a large part of the transported volume. In Stockholm County the amount of cargo is calculated to be doubled in size from year 2001 to 2020 which means a greater need for transport is required. Much of these transports are being carried out by haulage companies of varying sizes which acts externally as carriers for their customers. All of this despite a greater awareness, laws and demands regarding environmental performance.The trend shows that the haulage industry in Sweden are moving towards fewer but larger haulage companies, which means that the competition is getting tougher for the smaller haulage companies. Smaller haulage companies and research about their competitive strategies is a neglected part of this industry.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Transportarbetet är en av de tyngsta kostnadsposterna för Svensk skogsbruk, dessutom står dessa transporter för en stor del av näringens koldioxidutsläpp och utsläpp av andra emissioner. Utsläpp som Sverige förbundit sig att minska med 20 % till år 2020. Sett till dessa problem och krav togs 2006 ett initiativ att söka utveckla transportarbetet genom att öka bruttovikterna per transport. Resultatet av detta initiativ blev ETT-fordonet, En Trave Till, en 30 meter lång fordonskombination med en totalvikt om 90 ton och en lastvikt om 66 ton. Syftet med denna studie var att jämföra ETT-fordonet mot en konventionell gruppbil i en specifik geografi i norra Norrlands inland med avseende på transportkostnaden för rundvirke.

I samband med Transportstyrelsens införande av utökad B-körkortsbehörighet öppnades nya marknader för släpvagnar anpassade för transport av tävlingsbilar, verktyg och reservdelar. Sådana släpvagnar går att införskaffa sig idag på den svenska marknaden, dock är dessa endast anpassade för körkortsbehörigheten BE. Detta projekt utförs på uppdrag av företaget Fredrik Wagner AB, ett företag som designar och konstruerar transportband. Syftet med arbetet var att undersöka och utforska möjligheten för implementering av en ny släpvagnsmodell på den svenska marknaden. Målet med arbetet var att utveckla ett släpvagnskoncept anpassat för utökad B-behörighet, och därefter designa en CAD-modell av konceptet.Information om bilsporten och marknaden samlades in för att definiera och förstå problemet bättre.

Gården som jag har genomfört det här projektet på är Klevs Gård i Bohuslän. Gården har idag en djurproduktion med slaktsvin och värphöns samt en växtodling. Från djuren produceras knappt 2000 m3 gödsel om året och växtodlingen omfattar 250 hektar. Man har på senare år funderat på att bygga en biogasanläggning som skall köras på djurens gödsel och på vallensilage. Den stora mängd rötrest som då blir måste ju transporteras och spridas på något sätt.

Biobränslen står i dagsläget för 20 % av Sveriges tillförda energi. Användandet av förnyelsebara källor förväntas öka till 50 % år 2020 i enighet med det EU gemensamma 20-20 målen. Balansen mellan förbrukning och tillgång på skogsbränslen beskrivs som ojämnt fördelad över landet. För tätbefolkade regioner i mellersta och södra Sverige råder ett underskott medan den potentiella tillgången återfinns i Norrlands inland. Arbetet syftade till att beskriva 2011 års skogsbränsleflöden för Jämtland med avseende på vad som stannade respektive lämnade länet. Arbetet beräknade även upptagningsområden för Jämtkrafts terminal i Mörsil samt kraftvärmeverk i Lugnvik under tre olika scenarion 1.

Kalcium står i nära relation med kvaliteten hos frukten inom en rad olika växtslag, däribland äpple. Genom att tillgodose fruktens behov av kalcium så kan kvaliteten höjas vilket resulterar i ett mer lagringsdugligt äpple samt en större andel klass 1 frukt och därmed en högre inkomst. Samspelet mellan kalcium och frukt är komplext vilket kräver goda kunskaper för att förstå hur och när kalcium tas upp av frukten. Syftet med detta arbete är att sammanställa tillgänglig information om vad kalcium har för funktion hos äpple och hur man kan tillföra kalcium till frukten. Genom att känna till hur kalcium tas upp och transporteras hos äpple så är det lättare att avgöra hur man ska gödsla och när man ska gödsla.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

There is a great need to reduce nutrient leaching from arable land into lakes and oceans. By using several different types of models it has previously been possible to describe nutrient losses in a catchment area with a minimum unit of sub-catchment level. At present, it is instead desirable to model a smaller catchment with an opportunity to re-connect the results to the corresponding fields in the catchment. Such models already exist but they are not fully able to properly describe Swedish conditions and land characteristics in our region.With the approach of creating such a model, SLU has developed a project with this work as its first stage. The model is expected to be created under the working name SWE-model which stands for Soil Water Environment and is in this first stage supposed to apply the SOIL model in catchment scale. During the procedure to describe the first step in the process of developing such a model adapted to Swedish conditions and which works in the catchment scale with an area of about 10-30 km2, focus has been set on calculating the transport of water flow from different hydrological response units. Regardless of the processes occurring in the soil after the water has been added, it is assumed that all the water which flows from each simulated unit is drained.In the first step the hydrologic response units were identified based on land use and soil type in the study area. With the help of a script with functions that retrieve and transform data, certain units were chosen for simulation. The script was also created in this project. Finally, the model results were aggregated and summarized for each unique unit, for each sub-catchment, and also for the whole catchment.From the results it is possible to see similarities in the flow dynamics between modeled and measured data. The efficiency coefficient has been calculated to correspond to the mean of the measured values for the whole simulation period. With an automated calibration process the model should be able to perform better. The volume error gives an indication of overestimation from the model..

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.