Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress.

I dagsläget har räddningstjänsten i Luleå kommun brandstationer i Luleå centrum, Gammelstad och Råneå som ska kunna undsätta cirka 75 000 invånare på 2110 kvadratkilometer stor yta. Inom en snar framtid behöver investeringar utföras, antingen i form av en ny brandstation, eller genom en upprustning av den befintliga i Luleå centrum. Samtidigt står verksamheten inför nya utmaningar då kommunen har tagit fram ett arbetsunderlag, Vision Luleå 2050, för befolkningstillväxt och utveckling. Därför har räddningstjänsten i Luleå, på uppdrag av räddningsnämnden, påbörjat en arbetsprocess som ska utreda framtida brandstationsplacering i Luleå kommun. I denna studie belyses frågan med avseende på responstid och täckningsgrad.

Smittsamma sjukdomar kostar det svenska samhället enorma summor varje år. Behandlingen av smittade patienter har tidigare uppskattats till 5-10 miljarder svenska kronor årligen. Vidare estimeras de förebyggande åtgärderna kosta samhället runt en miljard svenska kronor. Detta betyder att det finns en ekonomisk drivkraft för att reducera antalet smittade patienter inom vården, speciellt de fall som är orsakade av resistenta bakterier. Samtidigt pågår det en debatt om resistenta bakterier och antibiotikaförbrukningen i både forskning och media.

Från förhistorisk tid till 1800-talets modernisering av jordbruket, har våtmarkerna spelat en betydande roll för människans val av bosättning och överlevnad. Man vet att i till exempel Skåne och Mälardalen är hela 90 % av våtmarkerna borta. Våtmarker tillhör landets mest artrika naturtyper. Fortsatt utdikning av våtmarker skulle leda till en stor utarmning av faunan och floran. Dessutom är det sedan länge känt att våtmarker fungerar som närsaltfällor. Eftersom olika utsläppsbegränsande åtgärder varit otillräckliga, har anläggning av våtmarker blivit en viktig åtgärd för att minska kväveutsläppet till havet. Fram till 1960-talet dikades våtmarker ut med statliga bidrag för att öka mängden jordbruksmark.

I uppsatsen undersöks huruvida 1990-talets omfattande omstrukturering av den svenska skolan, i synnerhet det nya betygssystemet och de nya behörighetsreglerna vilka infördes 1998, påverkat elevers betyg och därmed möjligheter att söka vidare till gymnasieskolan och/eller till högre studier i olika utsträckning beroende på var man genomfört sina studier. Som stöd för antagandet att så kan ha skett stödjer jag mig på den teoribildning som finns kring arbetsprocesser och arbetsvillkor med människor i så kallade människobehandlande organisationer (Human Service Organisations). Denna teoribildning gör klart att förändringsprocesser i människobehandlande organisationer som till exempel skolor är mycket svåra att styra och kontroller då både elever, lärare och skolledning aktivt kommer att påverka förändringsarbetet på olika sätt och därmed även måluppfyllelsen. Dessutom måste en organisation som skolan verka i och förlita sig på stöd från den lokala omgivningen, vilket medför att statligt beslutade reformer mycket väl kan ta sig olika uttryck i områden med olika lokala kulturer.I uppsatsen jämförs statistik för grund- och gymnasieskoleelevers betyg, studiebehörighet och övergångsfrekvens till vidare studier under åren 1992 till och med 2007 i en glesbygdskommun (Ljusdals kommun), i ?genomsnittsglesbygdskommunen? och i riket som helhet.

I jordbruksverkets marknadsöversikt från 2013 anmärker författarna en viss problematik som tycks gälla för krukväxtproduktionen. Ser man till antalet sålda produkter visar statistiken att produktionen av krukväxter minskat med 31 % sedan 1999, och det är inget som helt kompenserats genom ökad import. Faktumet är att utbudet av krukväxter ser ut som det gjorde för tio år sedan. Detta tycks bero på att efterfrågan är lägre hos konsumenterna. Anledning till detta är svårt att fastställa, det finns inte tillräckligt med data som styrker hur konsumtionen faktiskt har utvecklats.

Praktik som en del av min utbildning var inte enbart ett försök att tillämpa min kunskap på arbetsmarknaden utan även en försvarsstrategi. För mig har praktiken verkat underlättande då utvecklingen ifrån skolbänken till arbetslivet naturliggjordes. Arbetssökandeprocessen grinar inte längre elakt emot mig ifrån en närbelägen framtida plats, utan jag kan nu se relationen emellan självpresentation och utbildning klarare. Därmed kommer jag att kunna använda mina studier som ett individuellt kapital.Mitt val av praktikplats var biståndsorganisationen Hoppets Stjärna, Fundacion Evangelica El Buen Pastor (förkortat FEEBP, vilket är namnet på Hoppets Stjärnas argentinska avdelning på svenska översatt ?Den goda herden?).

I det här kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frågan om hur det kommunala lekplatsutbudet används i en mellanstor svensk tätort och vilka faktorer som påverkar användningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie från 2010, som består av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i Västmanlands län. Utgångspunkten för kandidatarbetet är antagandet att de offentliga lekplatserna är en värdefull resurs som i många fall är dåligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dålig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrågar. I det här kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frågan om hur det kommunala lekplatsutbudet används i en mellanstor svensk tätort och vilka faktorer som påverkar användningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie från 2010, som består av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i Västmanlands län. Utgångspunkten för kandidatarbetet är antagandet att de offentliga lekplatserna är en värdefull resurs som i många fall är dåligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dålig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrågar. Med slutsatserna från fallstudien bidrar jag med data som kan jämföras med tidigare liknande studier av barns lekplatsanvändning och på så sätt utvidgas den gemensamma kunskapsbanken som kan användas vid planering och design av nya lekplatser. Genom att utvärdera resultatet av inventeringen och mina arbetsmetoder vill jag dessutom presentera ett exempel som kan hjälpa andra som vill åtaga sig en liknande uppgift, i akademiskt eller praktiskt syfte. De metoder som användes för att samla information till arbetet var, förutom fallstudien, även studier av litteratur om utelekens betydelse för barns utveckling och vad det är som en bra lekplats bör erbjuda. I fallstudien användes enkäter till skolbarn och föräldrar till förskolebarn, samt platsinventeringar som huvudmetoder. De flesta av barnen i fallstudien besökte lekplatser och hade en lekplats nära hemmet, inom 5 minuters gångväg.

ABSTRACT There is present a lot of focus on animal welfare issues during transport and the related loading and unloading of animals. This thesis is a field study investigating the present situation of beef and dairy farms in Sweden. The predominant reasons stressing cattle when transported to abattoirs are when they are loaded and unloaded on the trucks. The aim of this thesis is to improve the handling and the loading facilities to facilitate the handling and reduce the stress for the animals as well as the personnel. The field study was done by travelling together with the transports from the farm to the abattoir in Uppsala. Three trucks where used and about 60 farms were visited January to March 2003.

En skadehändelse i en transformator är en mycket allvarlig företeelse. Ett elektriskt fel inom en transformator kan leda till att en ljusbåge med enorm energi uppstår inom transformatorn. Denna ljusbåge kan i värsta fall leda till en omfattande gasexplosion, med stora sekundärbränder i den isolerolja som finns inom transformatorn som följd. Även om sannolikheten för en sådan händelse är att betrakta som liten, så är konsekvenserna av denna skadehändelse mycket allvarliga för ett vattenkraftverk. Denna rapport är en fördjupning av en skadehändelse utifrån detta ?värsta fall?, på Letsi vattenkraftverk.

I dagens samhälle råder ett överutbud av produkter på marknaden där varje företag febrilt kämpar om att fånga kundens uppmärksamhet. Då modebranschen snurrar allt snabbare och kunden förväntar sig nya plagg i butik varje vecka, har en stark varumärkesidentitet visat sig vara av allt större betydelse . Företag inom samma bransch har en benägenhet till att producera varor som blir alltmer lika varandra gällande produktens egenskaper, utseende och pris. Då teknologins framsteg går allt snabbare ökar konkurrensen och risken finns att nylanserade produkter redan är omoderna när de introduceras för konsumenten. Den avgörande och återstående faktorn för konsumenten vid köp blir då varumärke.

Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förståelse för verksamheten utifrån dens fysiska och sociala sammanhang, och utgå från det unika i Systerjouren Somayas sätt att arbeta med kvinnofridsfrågor. Jag har försökt fördjupa mig i frågor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsättningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i så fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor. I min undersökning har jag valt att använda fallstudiemetodik som är en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anställda och volontärer inom Systerjouren Somaya.

Varje år lämnas ca 150 000 ha röjningsskog som skulle behövas röjas, orörda. Deröjningsbestånd man låter vara orörda, växer upp till att kallas konfliktbestånd. Konfliktbeståndenkan väljas att röjas traditionellt, men idag finns ett alternativ som innebär biobränsleuttag i dessabestånd. Biobränsle från skogen kan bestå av udda träslag, träd från renodlade energibestånd ochavverkningsrester. Det biobränsle som berörs i detta arbete kommer från småträdshantering.Utgår man från konfliktbestånden som finns idag i Sverige, och deras energiinnehåll, finns ca 64TWh i dessa.

Demokrati har i olika former under närmare 2500 år varit en del av de politiska system som existerat i världen. Under årens lopp har det som idag klassas som en demokrati utvecklats från det antika Grekland, som handlade främst om fria mäns rösträtt till mer komplexa former som inkluderar bland annat mänskliga rättigheter. Att demokratin dessutom högst troligt inte bara spridits mellan platser och samhällen utan troligen uppstått i olika former helt oberoende av tidigare demokratier gör demokratin till ett något komplext och svårdefinierat fenomen (Dahl, 1998:7-9).Fördelningen av demokrati geografiskt sett har även den varierat, från att främst existera i västvärlden har demokrati nu börjat spridas och även förekomma i övriga delar av världen, så som utvecklingsländer, dock under olika förutsättningar och former. Den demokratiska utvecklingen i Afrika, och då speciellt afrikanska stater söder om Sahara, har dock hamnat något efter men fick under nittiotalet ett större genomslag genom en rad händelser, till exempel frigivningen av Nelson Mandela i Sydafrika. Antalet demokratier i hela Afrika var därför i slutet av nittiotalet mellan 9 och 17, beroende på hur begreppet definieras (Diamond, 1999:1-2).

I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet.