Nyckelord: Kassaflödesanalys, kassaflöde, likviditetsplanering, likviditetsbudget, likviditetsprognos, likviditet och nyckeltal.Frågeställning: Hur och varför använder de fyra valda organisationerna kassaflödesanalyser och -prognoser internt?Vilka är skillnaderna i de fyra organisationernas sätt att ställa upp och använda sig av kassaflödesanalyserna och -prognoserna och beror skillnaderna på i vilken bransch de verkar?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kassaflödesanalyser och -prognoser tillämpas praktiskt i de fyra stora organisationerna ABB, Västerås stad, Manpower och Gina Tricot för att identifiera om skillnader i uppförandet finns.Metod: Studien är av kvalitativ karaktär då fallstudierna av organisationerna gjordes genom intervjuer med representanter på respektive organisation. Totalt genomfördes elva intervjuer med tolv personer. Data till referensramen samlades in genom sekundära källor. Insamlad data och information analyserades där referensram och empiri sattes i relation till varandra.Slutsats: Brister i metoden för hur kassaflödesanalysen ska upprättas finns då den i praktiken inte används av de undersökta organisationerna internt.

Syfte och frågeställningarSyftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gäller innehåll och utformning beroende på en skolas geografiska läge. För att få svar på det använde jag mig av följande frågeställningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut på skolorna? Vilka svårigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehåller de om de finns? Hur ser skolan på att främja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar?MetodJag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslärare. Två av intervjuerna gjorde jag på en innerstadsskola i Stockholm och en intervju på en skola belägen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplägg och berörde mina frågeställningar.

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ?städer tävlar mot andra städer? om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ?sälja? in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur årskurs nio-elevers livstolkning ser ut. Inom detta begrepp har vi valt att fokusera framförallt på självbild och identitet, gudsbild och framtidsbild. Flickorna står i centrum medan pojkarna finns med som jämförelsegrupp. Studien bygger på två empiriska undersökningar gjorda i en mindra stad i södra Sverige. Resultaten bekräftar att grundläggande värderingar liksom könsroller har en tendens att leva kvar trots att samhället förändras i allt snabbare takt.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.

Jag har studerat Gatukontoret i Malmö stad och dess projektorganisation. Syftet är att studera vilka styrförutsättningar som är gäller för en projektorganisation i kommunal förvaltning samt att analysera hur dessa styrförutsättningar påverkar projektstyrningen. Jag har använt en kvalitativ metod, där jag har besökt Gatukontoret och utfört muntliga intervjuer med medarbetarna där. Mina slutsatser är att Gatukontoret organisationsstruktur är en viktig styrförutsättning samt det faktum att det är en kommunal organisation. Bland annat genom ansvarsfördelning och ledningens filosofi etableras viktiga styrförutsättningar..

I Sverige är intresset stort för att arbeta mot en bättre miljö. Allt fler inser att vi inte kan leva som vi gör nu. Vi är 9 miljoner invånare som tillsammans förbrukar 17 000 ton livsmedel dagligen. Vi måste anpassa oss till de naturliga kretsloppen, för att inte äventyra nästa generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vid FN-konferensen 1992 i Rio de Janeiro kom världens länder överens om gemensamma strategier för att lösa några av de svåraste problem som världen står inför som till exempel miljöförstöring, överutnyttjande av jordens naturresurser, fattigdom och hälsoproblem (United Nation, 2002).

Längs den skuggiga Hornsbruksgatan bryter en veckad volym upp den långa sträckan. En ny bergssida som definierar park och gata och serverar scener för medborgarinflytande på både gräs och betong. Med biblioteket som katalysator får den bortglömda delen av Hornstull ett välbehövligt komplement av både mångfacetterad verksamhetslokaler, kontor och större lägenheter. Med mer park i parken och mer stad längs gatan bygger Hornsbruksgatan vidare på områdets karaktär av experimentalitet ? ett urbant växelbruk..

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..

Vi lever i en föränderlig värld vilket ger både möjligheter och utmaningar när det gäller att planera inför framtiden. Vägen dit är inte någon linjär ekvation och för att hantera denna ovisshet krävs stor respekt och anpassning till dynamik och föränderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befäster villkoren för livet i staden för en lång tid framöver men måste samtidigt kunna anpassas till de förändringar den utsätts för. Att bygga stad är en ständigt pågående process. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur planeraren kan arbeta för att hantera förändringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlätta för utveckling och anpassning till förändringar. Planerarens tankesätt, roll och verktyg gällande stadsbyggnad med fokus på föränderlighet och hållbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en växande stad och strävan att nå hållbar utveckling, d vs hur vi skall minska vår negativa påverkan på vår miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nå sådana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgångar, den ekonomiska välfärden, det demokratiska systemet eller vårt kulturella arv. Då en stad står inför behovet att expandera är det viktigt att fråga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hållbara utvecklingen. Detta är en mycket intressant men komplex fråga som jag i detta arbete försöker närma mig. Arbetet är dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora fråga, utan är ett anspråkslöst försök att närma mig ett av de synsätt på hur vi kan skapa hållbara strukturer i en stad som expanderar.

Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort. Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar på chefs- och ledarskapets känsla av sammanhang på den operativa nivån inom hemtjänsten/ordinärt boende. Detta studerades utifrån följande frågeställningar: Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrån det organisatoriska perspektivet? Hur upplever cheferna att förutsättningarna för det egna chefs- och ledarskapet är? Hur kan chefers känsla av sammanhang utifrån det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsättningar förstås/förklaras? En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och elva enhetschefer från fem olika stadsdelar i Göteborgs stad ingick i studien. Det framkom att flera faktorer såsom tydlighet, stuprörstänk och möjlighet till delaktighet kunde kopplas till den organisatoriska kontexten. Faktorer som lyftes fram och som hörde till förutsättningarna för chefs- och ledarskapet var uppdelningen mellan chefskap och ledarskap, administrativt stöd, handlingsutrymme, den egna bakgrunden och motivation.

För etthundrafjorton år sedan sa en man vid namn Oskar Trapp att Helsingborg behöver ett museum. Etthundratolv år senare invigdes Dunkers Kulturhus, ett efterlängtat tillskott tillkulturutbudet i staden. Under de två år som huset har funnits har vissa grupper lyst med sin frånvaro. En av de grupperna är invandrare. Eftersom Dunkers Kulturhus ska finnas där för allaså behövdes det en plan för att locka invandrare till huset.

Den här uppsatsen är en kvalitativ analys om hur Stockholm stad har valt att använda sig utav eventkommunikation för att kommunicera ett budskap. Eftersom att event kan användas som strategi inom flera typer utav kommunikationsområden, används här begrepp som kan relatera till flera av dessa områden.För att komma i närmare kontakt med eventet har intervjuer genomförts med projektledaren och kommunikationsansvarig för Kulturnatt Stockholm. Genom textanalys, retorisk analys och innehållsanalys studeras intervjusvaren och en reklamaffisch som utformats för att marknadsföra eventet.Det kan konstateras att det utformade syftet för eventet går hand i hand med det kommunicerande budskapet och att Stockholms stads intressen kan återspeglas i reklamaffischen. .