Sök:

Sökresultat:

1960 Uppsatser om Göteborgs stad - Sida 3 av 131

(MAR)DR?MMARNAS MONUMENT? En kvalitativ argumentations- och retorikanalys av kulturdebatten kring konstverket Dr?mmarnas monument.

When the public artwork Dr?mmarnas monument was installed at G?taplatsen in Gothenburg in the summer of 2023, it became the starting point for one of Gothenburg's most talked about and controversial cultural events. Politicians, journalists, artists and the public made their voices heard, either criticizing the art installation or defending it. The local newspaper G?teborgs-Posten became a central arena for this cultural debate.

Torsås en attraktiv småstad - förbättring av utemiljö

Ordet attraktiv stad används dagligen, men själva begreppet är komplex och svårdefinierat. Å ena sidan den är stark kopplad till individens egen uppfattning och åt andra sidan rymmer den många olika faktorer. Utifrån litteratur som studerades så framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad är svår att planera om inte begreppet fastställs. Det finns många teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen fastställd teori eller konkret definition på vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller äldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv småstad.

Kan ?Jag? påverka? : En fallstudie om inkludering av medborgaren inför en beslutsprocess i Västerås stad.

Påverkansmöjligheterna i ett representativt system är normalt att rösta, kontakta en politiker samt eget engagemang i ett politiskt parti. Uppsatsens syfte är att precisera hur Västerås stad förhåller sig till två idealtypiska ytterligheter och ifall beslutsprocessen är att betrakta som ett närmande eller avvikande från Dahls idealtypiska demokratidefinition. De undersökta påverkansmöjligheterna medborgardialog, utökat samråd, allmänhetens frågestund och sociala medier var av olika dignitet. Utökat samråd och allmänhetens frågestund betraktas som meningsfulla och som ett närmande av idealet, medan medborgardialogen och sociala medier betraktas som symboliska och ett närmande av idealtypen oligarki. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att det i princip krävs att medborgaren är berörd av en fråga för att inkluderas inför en beslutsprocess.

Kan cooperative learningmetoden STAD förändra elevernas attityd till matematik?

Genom min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptäckte jag att matematikundervisningen huvudsakligen bestod av lärargenomgång och enskild räkning. Denna form av undervisning stämde inte med min bild av hur man skapar en bra lärandesituation för eleverna. Syftet med detta arbete har varit att hitta en undervisningsmetod som stämmer överens med min syn på effektivt lärande. Jag fann cooperative learning som är en undervisningsmodell som bygger på interaktion mellan elever och där alla elever är beroende av varandra för att lyckas. Med hjälp av enkätundersökningar ville jag se om cooperative learningmetoden STAD kunde förändra elevernas attityd till matematik samt vilken attityd eleverna hade till undervisningsmetoden.

NYBRO -Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum.

Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. Syftet med mitt examensarbete är att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag på åtgärder som kan genomföras för att få attraktivare offentliga miljöer i stadskärnan utifrån de förutsättningar, kvalitéer och brister som finns idag. Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag.

Utbildning i stad och på landsbygd : En undersökning om högstadieelevers attityder till utbildning

Detta arbete presenterar en attitydundersökning där elever från en stad jämförs med eleverfrån landsbygd i fråga om attityder till utbildning. Arbetet är en komparativattitydundersökning där stad och landsbygd ställs mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror på, utgår från Pierre Bourdieus teori angående kapital och habitus.Metoden är kvantitativ och en enkät har använts för att på bästa sätt uppfylla arbetets syfteoch frågeställningar. Totalt har 127 elever från årskurs nio deltagit varav 67 är pojkar och 60är flickor. 36 elever kommer från Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer från Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap angående elevers attityder till skolgång,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig åt i stad respektivelandsbygd.

Centrumhandel - köpcentrum : En studie av Trollhättans centrum och Överby köpcentrum

Grunden till denna uppsats är fenomenet avtagande centrumhandel till fördel för köpcentrum. För att demonstrera fenomenet har Trollhättans stad valts ut som undersökningsobjekt. I Trollhättans stad syns fenomenet tydligt. Medan Överby köpcentrum ständigt expanderar och lockar nya detaljister1 så väl som konsumenter har Trollhättans stad tappad vad som tidigare var ett levande centrum.Uppsatsen syfte är att utifrån dimensioner som utvärderas av konsumenter i en shoppingdestination genomföra en jämförelse av Trollhättans centrum och Överby köpcentrum. Denna jämförelse ska sedan syfta till att fasställa vad som bidrar till att Överby köpcentrum är mer attraktivt än Trollhättans centrum för att på så vis fastställa vad som bör åtgärdas för att återigen skapa ett levande centrum i Trollhättans stad.En kvantitativ undersökning genomfördes för insamlandet av data.

Haparandas historiska utveckling: från by, köping och till stad

Det svenska riket kom genom ett dråpslag att delas i två delar vid fredsförhandlingarna en höstdag den 17 september 1809. Genom gränsdragningen vid Torneälv delades de ursprungliga socknarna i två delar och Sverige förlorade sin vikigaste handelsstad vid Bottenviken, Torneå, till storfurstendömet Ryssland. I och med detta stod Sverige utan någon stad som kunde kontrollera det viktiga handelsområdet längst upp i viken. Inrättandet av en ny stad startades men var den skulle anläggas hade man olika åsikter om. En del ansåg att den nya staden skulle ligga vid byn Nikkala emedan andra ansåg att den skulle uppföras i närheten av Torneälven.

Daglig dokumentation för säker livsmedelshantering - En pilotstudie för miljöförvaltningen

Som en pilotstudie för Göteborgs miljöförvaltning har vi undersökt ett förenklat sätt att do-kumentera egenkontrollens kritiska styrpunkter enligt HACCP (?Hazard Analysis Critical Control Point?) -principerna för säkrare livsmedelshantering utifrån lagstiftningen som trädde i kraft 2006. Det sätt vi har studerat utgår ifrån Food Standard Agency, Englands motsvarig-het till Livsmedelsverket, sätt att dokumentera i handlingen ?Safe food better business?.I undersökningen lämnades blanketter ut till fyra offentliga måltidsverksamheter i två av Gö-teborgs stadsdelsnämnder. Dessa blanketter har sedan fyllts i av berörd personal under två veckor i samband med att de har använt sitt befintliga egenkontrollprogram för säkrare livs-medelshantering.

Budgetarbete och organisationsförändring - en studie av budgetprocessen i Borås stad

Alla typer av organisationer använder sig av budget. Budget är en plan som hjälper till att förutsäga framtiden. I kommuner används budgeten som ett verktyg för att visa kommunens omfattning och inriktning av den verksamhet som de bedriver. Kommuner kan använda sig av olika typer av budgetar som till exempel rambudgetering och behovsbudgetering. Kommuner har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet utifrån antalet invånare, befolkningsstruktur och geografiskt läge.

Ett lyckat recept - Internt fokus vid varumärkning av en stad

Vi har i vår uppsats undersökt de interna intressenternas betydelse vid varumärkning av en stad. För att utreda vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där vi studerat Kristianstads profilering. Vi har dragit slutsatserna att de interna intressenterna är avgörande för att en lyckad varumärkning ska kunna äga rum. Vi har identifierat två kristiska faktorer för att få de interna intressenternas stöd, dessa är delaktighet och förankringsarbete..

Kulturhistorisk inventering av bebyggelse och miljö för områdena Stensberg och Rönnäs i Ljungby stad

Idag saknas en bra översikt för kulturhistoriskt intressanta byggnader i hela Ljungby stad. Centrumbebyggelsen är inventerad och värderad sedan tidigare, men övriga delar av staden är i behov av samma arbete.  Målet är att denna studie ska leverera ett kunskapsunderlag som underlättar vid planering och bygglovsprövning. I arbetet inventeras och värderas bebyggelsen och miljön i områdena Stensberg och Rönnäs i Ljungby stad.  Genom fältobservationer och studier av bl.a. kartor och ritningar har konstaterats att bebyggelsen är av varierande karaktär.

Synergier : En levande byggnad för en levande stad

Inom stadsplaneringen har man förstått vikten av en blandad och varierad stad. Istället för att tänka skola här, bostäder här och jobb där, försöker man nu integrera allt till en helhet. Jag har i detta projekt undersökt vad händer om tänker byggnaden som en stad, som används av olika människor under dygnet, veckan och året. Det är en studie i hur olika verksamheter kan samverka inom en byggnad. Och på så sätt skapa en byggnad som utnyttjas effektiv, används dygnet runt och av olika människor och verksamheter.Projektet tar utgångspunkt i en existerande miljö.

Stadsdel i ytterkanten

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden.

Kostekonomens ledarroll - I en offentlig organisation

Ständigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap är i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur påverkar ledare på varierande sätt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad är uppdelad i stadsdelar.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->