Vilken betydelse har det hur lärare bemöter elever i skolan? Spelar bemötandet någon roll för hur eleverna värderar sig själva och för deras motivation i skolan? Syftet med denna studie är att belysa gymnasieelevers uppfattningar om vilken betydelse lärares bemötande av dem haft under deras grundskoletid. Fokus ligger på bemötandets betydelse för självkänsla, motivation och lärande men även hur eleverna vill bli bemötta framkommer.Som teoretisk utgångspunkt presenteras dels en syn på hur självkänslan utvecklas och till viss del styr hur individen lever sitt liv, dels en idé om att det är lärares förhållningssätt som styr elevers motivation.Metoden som använts är gruppintervju och nio gymnasieelever har intervjuats i tre grupper med tre i varje. Anledningen till att gymnasieelever valdes som informanter var att de antogs ha lite distans till sin grundskoletid och därmed lättare kunde diskutera betydelsen av lärares bemötande.De slutsatser som dras i studien är att elever vill att lärare med sitt bemötande ska bekräfta dem på tämligen primära vis; genom att hälsa på dem även utanför klassrummet, tilltala dem med deras namn, uppmärksamma dem och verkligen lyssna på dem. Nästan samtliga informanter föredrog lärare som har ett strängt bemötande gentemot eleverna och anledningen till det var att det ansågs leda till ordning i klassrummet och att undervisningen fungerade bättre.

Återvinningsstationer, containrar och grovsoprum kan vara riktiga guldgruvor för den som vågar dyka ner. En otymplig container på andra sidan gatan kan få mitt hjärta att börja bulta. Att häva sig upp och kika ner; spänningen! Tillfredställelsen när man hittar en gammal teakbyrå eller ett köksbeslag. Räddar det från sitt öde i avfallskvarnar och värmeverk.När förlorar en möbel sitt värde?De bortkastade möblerna bär på historier, minnen, spår och ledtrådar.

Klädbranschen är präglad av långa, världsomspännande produktionsled vilket gör det intressantoch viktigt att se hur stora, internationella företag arbetar med CSR. Kraven på att företag tarsocialt ansvar ökar samtidigt som företag är påverkade av sin historia, kultur och specifikaomständigheter som kan påverka vad som är viktigt för företaget. I denna studie undersöks vadfyra klädföretag, H&M, Gap, Uniqlo och Zara, alla från fyra olika länder, väljer att betona i sittCSR-arbete. Information publicerad på företagens hemsidor samt rapporter har legat till grundför empiri som analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk. Den insamlade informationen har ställtsmot EU-kommissionens definition av CSR och analyserats utifrån teorierna.

I denna studie har vi valt att undersöka vilka upplevelser av bemötande och stödinsatser mödrar med en utvecklingsstörning har i samband med deras föräldraskap. Att bli förälder innebär en utmaning för oss alla, men för föräldrar med en utvecklingsstörning kan föräldraskapet innebära svårigheter som gör att utmaningen blir svår att klara av. Forskning har dock visat att med rätt stöd kan föräldrarna bli tillräckligt bra föräldrar. Det finns en stor kunskapsbrist på området som resulterar i fördomar och en risk att föräldrarna inte får det stöd som de behöver. Vi har valt att göra en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med tre mödrar som har en utvecklingsstörning i Umeå Kommun.

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på om, och i så fall på vilket sätt det sker röstförändringar under barns fria rollekar, om det finns några genusskillnader i dessa eventuella röstförändringar samt vilken betydelse röstförändringarna har för barns lek- och språkutveckling. Vi har använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet tyder på att barn förändrar sina röster vid fri rollek då de går in i en annan roll och talar som den aktuella rollen kräver. Röstförändringarna kan bestå av olika dialekter, tonfall och tonlägen samt ljus respektive mörk röst. De genusskillnaderna vi fått fram är att pojkar är mer högljudda och använder sig av mer ljudeffekter medan flickorna pratar med en ljusare röst. Barnens röstförändringar har stor betydelse i sammanhanget eftersom det, enligt vår undersökning, var vad som i första hand utvecklade lekarna.

Titel: Internkommunikationen i Primärvården ? en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformMetod: Kvantitativ (enkätundersökning)Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information.

Huvudsyftet med denna studie var att få insikt i hur ungdomar med diagnostiserad dyslexi kan uppfatta sitt funktionshinder, hur upplevde de rätten till stöd från skolan och lärare? Ett andra syfte var att ta reda på vad de anser om lärarnas roll i barns/ungdomars självbildsutveckling. Kvalitativa intervjuer med fyra ungdomar, alla med diagnostiserad dyslexi, är gjorda. Ungdomarna är två pojkar på högstadiet och två flickor som kommit längre i skolåldern, de går på gymnasiet och Kom Vux. Slutsatsen blev att lärarnas bemötande är viktig för att ungdomarna skulle utveckla en god självbild och för att lärande skulle ske.

Anknytningen mellan förälder och barn utgör en viktig del för barnets fortsatta utveckling i livet. Inom familjevård möter kliniker föräldrar som är i behov av extra stöd i föräldraskapet. Det är viktigt att kliniker uppmärksammar och bedömer om eventuella riskfaktorer i föräldraförmåga föreligger för att kunna erbjuda insatser som ökar möjligheten för att det väntade barnet utvecklas gynnsamt. Utifrån åtta intervjuer med kliniker, familjebehandlare och barnmorskor, som möter blivande föräldrar har studiens syfte undersökts, vilken vikt som inom familjevård tillskrivs anknytningsperspektivet i barnets första levnadsfas. Vidare syftar studien till att ta del av verksamma socionomers, inom familjebehandling, och barnmorskors kunskap och erfarenheter kring att tidigt uppmärksamma och bedöma föräldrars förmåga att knyta an till sitt väntade barn.

Denna studie syftar till att undersöka hur några personer ur personalgruppen på en skola som på sin arbetsplats deltagit i en av Svenska institutet för sorgbearbetning arrangerad workshop upplever sitt deltagande. Frågeställningarna som använts för att uppnå syftet var: Hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att den förändrat deras sätt att hantera sin egen sorg, hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att de genom workshopen tillgodogjort sig kunskaper att använda i sitt yrkesutövande och i relationen till kollegor? Resultatet analyserades ur ett behavioristiskt perspektiv med hjälp av Skinners principer för beteenden och Baer, Wolf & Risleys teori, den tillämpade beteendeanalysen samt James och Friedmans handlingsprogram för sorgbearbetning. Urvalsramen bestod av 6 personer som deltagit i en workshop kring ett handlingsprogram för sorgbearbetning. Metoden som användes var kvalitativ då informanternas upplevelser av handlingsprogrammet stod i fokus.

Självmord och självmordsförsök har förekommit så länge människan har existerat. Attityden till självmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhällen. Idag är självmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det är ändå ett stort och uppmärksammat problem. Inom vården kan all vårdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

Luleå kommun är en organisation som länge har jobbat med att kompetensutveckla sin personal och utveckla sitt eget arbete med kompetensutveckling. Då Luleå kommun även är en stor organisation med över 7000 anställda i olika fält så är det även av intresse för kommunen i sig att deras personal håller en hög kompetensnivå. Luleå kommuns strävan efter att utveckla sitt arbete med kompetensutveckling har lett till att de valt att testa nya modeller. En av de modeller som kommunen valt att testats bygger på ett nätverksbaserat verktyg. Testet av verktyget har genomförts av en grupp personalspecialister samt andra organisationer via deltagande i ett projekt kallat CLN (Collaborative Learning Networks).Syftet med denna studie är att undersöka hur Luleå kommuns personalspecialister har upplevt CLN projektet och det nätverksbaserade verktyget, samt skapa en djupare förståelse till vad ett sådant verktyg kan medföra till kommunens kompetensutvecklingsarbete.

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvändande. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning med kvalitativa och kvantitativa frågor där 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. Enkäten berörde frågor om idrottsutövarnas musikanvändande i vardagliga och idrottsliga situationer, känsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvändning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet använder musik för att påverka olika känslotillstånd i sitt idrottsutövande. Främst använder deltagarna musik i sin tävlingsförberedelse.

Reaktioner av en krigsupplevelse kan tillsammans med en ändrad livsvärld grundar sig i att tappa kontrollen, leva med sitt lidande samt att uppleva existentiellt lidande. Syftet med denna studie är att beskriva och öka förståelsen i vården för vuxna personers upplevelser och deras reaktioner efter krig. Genom analys av kvalitativa artiklar har det gått att få en inblick i personers reaktioner efter ett krig för att kunna uppnå syftet med studien. Resultatet i uppsatsen är ämnat för alla kategorier av professioner inom sjukvården eftersom patienter som upplevt krig finns i alla vårdkontexter. Konklusion av resultaten är att livet bli påtagligt förändrat och att personerna på olika sätt strävar med att komma från sitt lidande.

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers syn på den fria leken. Uppsatsen utgår från pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger på en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig på forskningsområden som rör barns utveckling och lärande genom leken. Resultatet visar på olika möjligheter för pedagogen att använda leken och för att stödja och hjälpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lärande.