Sökresultat:
5273 Uppsatser om Gödels - Sida 58 av 352
Ledamoten och partidisciplinen : En undersökning om den enskilde ledamotens syn pÄ partidisciplinen
I uppsatsen genomförs en intervjuundersökning med ett antal kommunalpolitiker. Syftet Àr att se hur de resonerar kring begreppet partidisciplin samt hur de och partierna löser problem som Àr av denna art. Katarina Barrling-Hermanssons doktorsavhandling Partikulturer kommer vara central i studien och det teoretiska resonemanget som förs baseras dels pÄ Robert Michels Organisationer och demokrati men ocksÄ andra författare Àr med. I intervjuundersökning deltog Ätta anonyma politiker dÀr de var och en fick svara pÄ frÄgor om partidisciplin. Alla de intervjuade politikerna ansÄg att det var nödvÀndigt med partidisciplin men meningarna gick isÀr nÄgot nÀr det gÀllde hur stark den skulle vara.
Samlingens funktion och innebörd i förskolan : En kvalitativ studie ur ett lÀrarperspektiv
Studien syftar till att ge kunskaper om samlingen i förskolan. UtgÄngspunkten för studien Àr lÀrares uppfattningar om samlingens funktion i förskolan och vilken innebörd den har för dem. FrÄgestÀllningarna formulerades som Vilken funktion fyller samlingen i förskolans vardag? samt Vilken innebörd har samlingen för lÀrare?För att kunna ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om samlingen anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som teknik.FrÄn tvÄ förskolor valdes sex lÀrare med olika utbildningar, val av förskolor och lÀrare grundar sig pÄ bekvÀmlighetsurval. Resultatet visar att samlingens funktion har tvÄ innebörder dels som ett fenomen, dels som en arbetsform.
Att vÀcka lÀs- och skrivglÀdje
Syftet med detta arbete var att försöka finna motiverande arbetssÀtt som möjliggör att lÀs- och skrivglÀdjen vÀcks/utvecklas i den klass dÀr vÄr verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen var förlagd höstterminen 2005. I teoridelen redogörs det dels för olika teoretiska utgÄngspunkter gÀllande vÄr syn pÄ kunskap och lÀrande och dels för de teoretiska utgÄngspunkter som motiverar vikten av arbetet med lÀs- och skrivundervisning i skolan. Slutligen redogörs Àven för olika teoretiska utgÄngspunkter vilka lett fram till valet att arbeta utefter ett tematiskt arbetssÀtt. Vi har anvÀnt oss av intervjuer av sÄvÀl elever som aktiva pedagoger i vÄr datainsamling. Elevintervjuerna lÄg till grund för utformningen av arbetssÀttet och syftet med pedagogintervjuerna var att ytterligare utveckla vÄrt kunnande inom lÀs- och skrivundervisning.
HÄlla Lean vid liv - en studie om tillverkningsindustrins och sjukvÄrdens uppföljning av Lean
För att verksamheter som arbetar med Lean ska förbÀttras och utvecklas krÀvs det att de utför uppföljning av sitt arbete. Lean handlar bland annat om stÀndiga förbÀttringar och förÀndringsarbete för att minska slöseri och öka effektivitet. Efter implementeringen av Lean behöver man följa upp sitt arbete för att bibehÄlla sina förbÀttringar och fortsÀtta att utvecklas. Uppföljning Àr vÀsentligt för att Lean ska hÄllas kvar vid liv.Denna studie syftar till att undersöka de viktiga komponenterna i tillverkningsindustrins uppföljningsarbete av Lean för att se om de kan tillÀmpas inom sjukvÄrden. Undersökningen avgrÀnsar sig frÄn att studera syftet bakom implementeringen av Lean och hur det kan ha pÄverkat uppföljningsmetoder.
Redovisning av pensionsplaner : En kvalitativ studie
Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ olika pensionsplaner som anvÀnds av företag, förmÄns- och avgiftsbestÀmd. Studien Àmnar undersöka om förmÄnsbestÀmda och avgiftsbestÀmda pensionsplaner skiljer sig Ät frÄn varandra i Ärsredovisningens utformning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa skillnader pÄverkar anvÀndaren. Empirin visar genom en studie av Ärsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för anvÀndaren anvÀnds redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvÀrderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.
Mötet med personer med demens
I arbetet i vÄrden kommer vÄrdaren i kontakt med personer med demens. Mötet med
personer med demens kan vara komplicerat, det kan vara svÄrt att veta hur
vÄrdaren ska bemöta en person med demens. Syftet med denna kvalitativa
litteraturstudie var att belysa vÄrdarens möte med personer med demens.
Analysmetod som har anvÀnts for att analysera materialet var Burnards 4 steg.
De kategorier som kom fram var att tolka och förstÄ personen med demens,
anpassning och kÀnsla av otillrÀcklighet.
Jag syns alltsÄ finns jag : Bildens roll i ungdomars identitetsskapande
Syftet med uppsatsen Àr att diskutera vilken roll bilden spelar i ungdomars identitetsskapande, pÄ vilket sÀtt den anvÀnds och i vilket syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följer: Vilka bildmedier anvÀnds? Finns det en medvetenhet kring anvÀndandet av bildmedierna? Varför anvÀnds dessa bildmedier? Hur anvÀnds dessa bildmedier? Hur upplever eleverna bildens roll i sina liv? Metoden för uppsatsen Àr kvalitativ i form av fokusgrupper och deltagande observation. Det studien har kommit fram till Àr att bilden spelar en mycket komplex och viktig roll nÀr det gÀller inte bara ungdomars identitetsskapande utan hela deras kommunikation med varandra, samhÀllet och vÀrlden. Hela oskrivna regelverk kring bildanvÀndandet existerar och de flesta Àr vÀl insatta i dem.
VÀgen till effektivisering genomvÀrdeflödesanalys
Försvarsmakten har köpt in en ny typ av ammunition till Ak 5 och Ksp 90,miljöammunition. Den nya ammunitionen har en stÄlkÀrna istÀllet för en blykÀrna. Föratt vikten pÄ projektilen skall vara den samma har projektilen gjorts nÄgot lÀngre.Eftersom stÄl har andra materialegenskaper Àn bly kommer den nya projektilen (5,56mm sk ptr 5B stkprj) att studsa, rikoschettera annorlunda Àn den gamla.Rikoschetter utgör en risk för sÄvÀl egna förband som tredje person vilket gör att det Àrav största vikt att förstÄ fenomenet, försöka minimera sannolikheten för att rikoschettska uppstÄ och att uppdatera sÀkerhetsföreskrifterna. Försvarsmakten har under 2011initierat ett rikoschettprojekt pÄ FOI med inriktning mot finkaliberammunition ochriskomrÄdesberÀkningar. Inom ramen för detta behövs modeller för att kunna förutsÀgarisken för rikoschett mot olika mÄlmaterial.Detta examensarbete syftar till att ge en analys av tillgÀngliga rikoschettmodeller medfokus pÄ vilka fall som kan hanteras, vilka indata som krÀvs och vilka resultat modellenkan förutsÀga (t.ex.
Att vÀlja rÀtt vÀnner- en studie i byggandet av vÀrdeskapande leverantörsrelationer
Syftet med studien Àr att genom en parallellstudie av tvÄ företag, dÀr leverantörerna spelar en viktig roll, tydliggöra för hur företag bör gÄ tillvÀga för att bygga leverantörsrelationer dÀr gemensamt vÀrde skapas. Tanken med studien Àr att identifiera problem och möjligheter i fallföretagen men Àven skapa en generaliserande bild. Studien identifierar ett antal viktiga faktorer som Àr kritiska i byggandet av vÀrdeskapande leverantörsrelationer. Dessa Àr intern konsensus om dels vilken kunskap utifrÄn som Àr kritisk för företaget, dels hur arbetet med leverantörerna skall gÄ till. Företaget behöver Àven en segmenteringsmodell för att identifiera de rÀtta leverantörerna.
En analys av Schindlers list utifrÄn ett historiedidaktiskt perspektiv
Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgÄngspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras sÄledes pÄ en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och pÄ vad sÀtt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har Àven varit att framhÄlla pÄ vilket sÀtt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannÀmnda historiedidaktiska begreppen dÄ historiebruk, vilket kan förstÄs som hur man anvÀnder sig av historia, pÄverkar ett historiemedvetande beroende pÄ vad och hur den vÀljer att framstÀlla det förflutna.
DatoranvÀndning i förskoleverksamhet : utifrÄn ett pedagogperspektiv
Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver barns datoranvÀndning i förskoleverksamhet. I vÄr empiriska undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar anvÀnder sig av i förvÀg faststÀllda frÄgor, vi kompletterade Àven dessa med följdfrÄgor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgÄtt frÄn begrepp inom det sociokulturella perspektivet.
Upplevelser av att vara anhörig till ett barn med cancer.
Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig nÀr ett barn drabbas av cancer och hur omvÄrdnadspersonal kan hjÀlpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades pÄ 15 vetenskapliga artiklar framtagna frÄn Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det Àr en stor kÀnslomÀssig pÄfrestning för de nÀrmast anhöriga nÀr ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev kÀnslor som oro, rÀdsla, Ängest och förtvivlan. Syskon kunde Àven kÀnna sig Äsidosatta, samtidigt som de kom nÀrmare sitt sjuka syskon.
Genus i idrott och hÀlsa. : Sju gymnasielÀrares tankegÄngar kring genus inverkan pÄ undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa.
Syftet med studien Àr att undersöka genus inverkan pÄ undervisningen i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Fokus har legat pÄ att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielÀrare fÄ insikt i hur de tÀnker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstÄr i relation till detta. Teorin som denna studie vilar pÄ Àr dels en genusteori och dels en jÀmstÀlldhetsteori. Resultatet i studien visar att lÀrarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, dÄ de uppfattade killar som mer dominanta i Àmnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansÄg dock inte att Àmnesplanen eller undervisningens utformning gynnade nÄgot av könen i större bemÀrkelse utan att det snarare har att göra med klassamansÀttningar och individernas personligheter.
TÄgerup En historiematerialistisk studie av en mesolitisk boplats
Uppsatsen utgÄr frÄn ett historiematerialistiskt perspektiv för att studera TÄgerup. TÄgerup Àr en stenÄldersboplats i SkÄne, öster om Landskrona. PÄ platsen har det funnits Kongemose- och ErtebÞllekultur. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur sÄg arbetsuppdelningen mellan kvinnor och mÀn ut? Hur var familjerna sammansatta?Finns det nÄgra skillnader mellan hur historiematerialister tolkar arbetsuppdelningen och de sociala relationerna jÀmfört med de arkeologer som har arbetat med TÄgerup?De historiematerialistiska teorierna utgÄr dels frÄn Marx och Engels och dels frÄn arkeologer och antropologer som har vidareutvecklat deras teorier.
Hur pÄverkas elefterfrÄgan i svensk cellulosaindustri av oljeprisförÀndringar?
I uppsatsen undersöktes hur elefterfrÄgan i svensk cellulosaindustri, med en given uppsÀttning produktionsfaktorer, pÄverkades av förÀndrade totalpriser pÄ tyngre eldningsoljor. Partiella kortsiktiga och lÄngsiktiga egenpris- och korspriselasticiteter skattades utifrÄn Ärliga tidseriedata mellan 1970 och 1998 frÄn SCB och Energimyndigheten över elförbrukning och totala el- och oljepriser. Skattningen utfördes med hjÀlp av OLS och en dynamisk loglinjÀr efterfrÄgemodell för dels total elefterfrÄgan, dels efterfrÄgan pÄ externproducerad el för given total elefterfrÄgan. Ekonomiska motiv kan förklara de flesta signifikanta skattningarnas tecknen och vÀrden samt vissa skattningars insignifikans, varför anvÀnd modell och skattningsmetod tillfredsstÀllande stödjer slutsatserna: total elefterfrÄgan pÄverkas obetydligt av oljeprisförÀndringar: kort- och lÄngsiktig efterfrÄgan pÄ externproducerad el pÄverkas betydligt mer - en procents höjning av totala oljepriset ökar kortsiktigt efterfrÄgan pÄ externproducerad el med 0,13 procent. Höjda miljöskatter leder dÀrmed till ökad efterfrÄgan pÄ externproducerad el som, om genererad pÄ ett miljöfarligt sÀtt, kan motverka miljöskattens syfte globalt sett.