Sök:

Sökresultat:

5273 Uppsatser om Gödels - Sida 44 av 352

Livskvalitet ? hur uppfattas fenomenet?

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan tvÄ grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionÀrer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en öppen frÄga: Vad innebÀr livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hÀlsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de tvÄ grupperna.

Problem vid migration av applikationer frÄn Visual Basic 6 till Visual Basic .net vid anvÀndande av ett migrationsverktyg

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

En undersökning om lÀsvanor och lÀskultur pÄ yrkesförberedande program

Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om lÀsvanor och lÀskultur pÄ yrkesförberedande program ? ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses).

EU och Migrationen -En Normativ Studie

Den hÀr politisktfilosofiska texten syftar till att undersöka den normativa problematiken kring migration i den Europeiska Unionen. För att göra det pÄ bÀsta sÀtt har tvÄ primÀra frÄgestÀllningar stÀllts. Den första (Vilka normativa vÀrderingar finns det att ta hÀnsyn till i migrationsfrÄgan?) Àr en normativ argumentationsanalys som syftar till att gÄ pÄ djupet och försöka ringa in alla de premisser som gÀller för öppna visavi stÀngda grÀnser samt de konsekvenser som kan följa av respektive sakförhÄllande.Den andra delen av uppsatsen syftar till att reda ut vilka normativa premisser som ligger till grund för de EU-beslut som tas i migrationsfrÄgor, men huvudsakligt fokus pÄ utomeuropeisk immigration.Slutsatsen i arbetet Àr dels att migration Àr en synnerligen komplex frÄga dÀr man mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd vitt skilda etiska och praktiskpolitiska premisser som ofta stÄr i direkt motsatsförhÄllande, dels att EU: s migrationspolicys i hög grad styrs av partikulÀra moraliska vÀrderingar..

LÀrares första tid i yrket : En intervjustudie om lÀrares upplevelser av första tiden i yrket

Studiens syfte var att undersöka vad nÄgra lÀrare hade för förvÀntningar inför sin första tid som lÀrare samt hur de upplevde sin start i yrket. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer genomförts dÀr Ätta lÀrare har deltagit. I resultatet kunde vi se att mÄnga av lÀrarna minns att de var förvÀntansfulla inför att komma ut i arbetslivet dÄ de hade förhoppningar om att det skulle bli roligt men de hade ocksÄ nÄgra farhÄgor, dels i hur de skulle bemötas av vÄrdnadshavare och dels hur vÄrdnadshavarna skulle se pÄ deras kunskapskompetens dÄ de var nya i yrket. I resultatet framkom det ocksÄ att arbetslaget hade en central roll i början för en ny lÀrare. Ett mönster vi kunde se i vÄr studie var att om den nya lÀraren upplevde att bemötandet av kollegorna blev negativt blev det en negativ start men om lÀraren istÀllet kÀnde att den fick ett positivt bemötande upplevdes starten positiv..

Rening av kopparhaltigt dagvatten frÄn koppartak

FrÄgor kring miljön Àr idag högst aktuella speciellt diskuteras alternativa energisystem. OlikabegrÀnsade energiresurser debatteras samtidigt som en stor del av energin gÄr till spill i formav bland annat vÀrme.PÄ flera sÀtt utvÀrderas olika alternativ för effektivisering och förnyelse av system föruppvÀrmning. För att se framÄt mot en hÄllbar utvecklig genom att möta tillgÄng ochefterfrÄgan av energi behöver nya innovationer undersökas och utvÀrderas.Den hÀr rapporten utreder nyttiggörande av lÄgtempererad spillvÀrme för uppvÀrmning. Irapporten jÀmförs tillgÄngen pÄ spillvÀrme frÄn en Coop-butik, som Àr planerad pÄ Backaplan,med efterfrÄgan pÄ uppvÀrmning och tappvarmvatten i bostÀder i nÀromrÄdet. Dessa skullekunna sammankopplas i ett sÄ kallat nÀrvÀrmesystem.SpillvÀrmen frÄn Coop skulle inte kunna tÀcka hela vÀrmebehovet, dels effektmÀssigt och delstemperaturmÀssigt, sÄ systemet behöver kompletteras.

Polygama Àktenskap i den islamiska rÀttstraditionen

Denna uppsats belyser pÄ vilka sÀtt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjÀlp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande vÀrderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien Àr komparativ och jÀmförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 Är. FrÄgestÀllningar som besvaras Àr vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid.

Att planera för det oundvikliga : Krisplanering vid Upplands Lokaltrafik AB

DÄ kriser blivit en allt vanligare del av organisationers vardag har forskningsomrÄdet som behandlar detta vÀxt kontinuerligt. FÀltet kallas crisis management och angriper organisationskriser frÄn tvÄ perspektiv, dels planeringen inför framtida kriser och dels hanteringen av krisen nÀr den vÀl brutit ut. I denna uppsats har vi valt att fokusera pÄ den förstnÀmnda aspekten och undersökt och analyserat hur Upplands Lokaltrafik AB (UL) utefter vÄrt teoretiska ramverk arbetar med planering för kriser. För att undersöka detta har vi genomfört en intervju med företagets informationschef, tillika ansvarig för UL:s krisplanering, samt studerat deras dokumenterade krishanteringsplan. VÄr undersökning visar att de inom organisationen arbetar mÄlmedvetet med de olika delarna av krisplaneringen, ett arbete som fortlöpande uppdateras allt eftersom nya lÀrdomar dras.

Frivillig nÀrvaro - hur reagerar eleverna?

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mÄngfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen Àr dels att analysera vad mÄngfald innebÀr för respondenterna dels att undersöka i vilken utstrÀckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill ocksÄ se hur dessa frÄgor framstÀlls i litteratur. Alla tillfrÄgade i undersökningen lÀgger etnicitet i begreppet mÄngfald och alla utom en anger det som det allra första de tÀnker pÄ. Vid utförligare beskrivning nÀmns Àven kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mÄngfalden.

Den nya godtrosförvÀrvslagen : en introduktion av dess syfte och innebörd

UtifrÄn olika former av riksdagstryck beskriver uppsatsen den nya godtrosförvÀrvslagen som trÀdde i kraft den 1 juli 2003. Uppsatsen försöker förklara hur godtrosförvÀrvslagen ser ut och vad som kan vÀntas hÀnda utav den. Den nya lagstiftningen Àr en modifiering av tidigare lag och innebÀr kortfattat att ursprunglig Àgare i vissa fall inte behöver betala nÄgon lösen för att fÄ tillbaka ?sin? egendom som annan förvÀrvat i god tro. Den nya godtrosförvÀrvslagen grundar sig pÄ tvÄ olika former av ÀganderÀttsprinciper, dels pÄ den sÄ kallade extinktionspricipen som reglerar ÀganderÀtt av egendom pÄ sÄ sÀtt att den godtroende förvÀrvaren blir Àgare till förvÀrvad egendomen och dels pÄ den sÄ kallade vindikationsprincipen, som tvÀrtemot vad extinktionsprincipen sÀger, ger den ursprunglig Àgaren en kvarhÄllande ÀganderÀtt - trots förvÀrvarens goda tro.

LÀrorummets livsvÀrld och kunskapens maktdiskurs : Om spÀnningsförhÄllandet mellan de moderna och postmoderna kunskapsparadigmen samt deras relationer till lÀroplansförfattningen och klassrummets fysiska miljö

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka ÄskÄdliggöra teoretiska och tankemÀssiga komplikationer mellan kunskapssynen i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill dÀrför dels ta reda pÄ vad lÀroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur lÀroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nÄ en djupare förstÄelse för lÀroplanens formuleringar i detta avseende, lÀgger jag ett utvecklingsperspektiv pÄ samhÀlle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift Àr tudelad.

FÄnga arbetstiden : En tidsgeografisk studie av kvinnliga smÄföretagare

Ett dilemma för smÄföretagare i allmÀnhet och kvinnliga i synnerhet Àr att fÄ tiden att rÀcka till. Studien syftar till att redovisa utfallet av kvinnliga smÄföretagares arbetstidanvÀndning dels avseende tid och plats, dels utifrÄn de tre kategorierna: Administration & Ekonomi, Marknadsföring samt Innovation. Genom att fem kvinnliga smÄföretagare har fyllt i tidsgeografisk dagbok, har en mÀtning gjorts av hur de anvÀnder sin arbetstid. Tidsgeografisk dagbok Àr en metod som anvÀnts av deltagarna genom att de dokumenterat sin arbetstid med hjÀlp av koder.Resultatet av studien visar att kvinnorna spenderar merparten av arbetstid pÄ kontoret under dagtid och att fyra av dem arbetade deltid. Mest arbetstid lade de inom omrÄdet marknadsföring.Slutsatsen av studien Àr att kvinnorna arbetade deltid, vilket inte stÀmmer överens med den schablonbild som finns av smÄföretagare, nÀmligen den att smÄföretagare arbetar mycket och oftast mer Àn heltid..

Byggelevers syn pÄ olika lÀrmiljöer

Denna kvantitativa studie Àr en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lÀrande. Syftet med studien Àr att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lÀrande i karaktÀrsundervisningen, dels pÄ skolan och dels pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det fÄr för deras utbildning i de olika lÀrmiljöerna. Informationen samlades in via en enkÀt som Àr utformad med likvÀrdiga frÄgestÀllningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n Àr en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lÀttare att motivera sig pÄ arbetsplatsen nÀr det gÀller bÄde lÀrande till yrket och till anvÀndandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jÀmförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag.

Medarbetares attityder till organisatorisk förÀndring : ? en empirisk studie

Att anpassa och förÀndra sig i takt med sin omgivning Àr en nödvÀndighet för organisationer. Ledarskap i förÀndringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förÀndringar, men Àven medarbetares kunskap och insatser har kommit att vÀrderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förÀndringar samt medarbetares syn pÄ önskat ledarskap under organisatoriska förÀndringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa tvÄ variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie.

Visualisering av karaktÀrer : Reflektioner kring hur fysionomiska formelement och kontext pÄverkar tolkningen av persongestaltningar

Arbetet behandlar en uppsÀttning verk som bestÄr av sammanlagt 37 illustrationer dÀr jag medvetet anvÀnder olika fysionomiska formelement och omgivningsbeskrivningar för att gestalta valda typer av karaktÀrer.För att hinna genomföra arbetet begrÀnsade jag det till visualisering av ett par grundkaraktÀrer, ond respektive god. Den första delen av arbetet bestÄr av enbart persongestaltningar, alla gjorda i grÄskala. I den andra delen Àr de gjorda i fÀrg och innefattar Àven symbol- eller hÀndelsebeskrivande bakgrunder.Under arbetet har jag haft stor nytta av observationer frÄn tillÀmpad kognitionsforskning. Det gÀller dels hur vi observerar ansiktsdrag, kroppshÄllning och proportioner för att gruppera mÀnniskor i vad vi tror Àr meningsfulla sociala, egenskapsbeskrivande kategorier, dels de formelement ? sÀrskilt nÀr det gÀller ansiktsuttryck ? vi dÄ tar speciellt intryck av.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->