Sökresultat:
5273 Uppsatser om Gödels - Sida 20 av 352
Kontrollera agenten
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka, dels teoretiskt enligt agentteorin, dels empiriskt, hur potentiella problem relaterade till informationsasymmetri mellan styrelse och VD förebyggs. Vi vill Àven undersöka vilka faktorer som ligger till grund för styrelsens val av metod för att förebygga dessa potentiella problem. VÄr ansats Àr abduktiv, dÄ vi har utgÄtt frÄn bland annat agentteorin vid insamlingen av empirisk data. Enligt vÄr analys av det empiriska materialet lÀgger företagen mer fokus pÄ kontrollmetoden trust, och i viss mÄn managementstyrning, Àn vad vi enligt analysmodellen hade förvÀntat oss. UtifrÄn analysen har vi Àven dragit slutsatsen att institutionalisering kan spela en avgörande roll i ett företags val av kontrollmetoder för att förebygga potentiella problem kopplade till informationsasymmetri..
Barns perspektiv pÄ lek : En kvalitativ studie om femÄriga förskolebarns tankar om lek
Uppsatsen Àr en historiografi om konstförfalskning. Texten har fokus pÄ mÄlningar och teckningar.I uppsatsen visas tvÄ skilda synsÀtt pÄ fenomenet förfalskad konst, dels förfalskares, dels deras kritikers. I uppsatsen fÄr förfalskarna presentera sina motiv för varför de förfalskar, i den delen kommer fram en önskan om försörjning men Àven en uppenbar stolthet över att lyckas göra konstverk som uppfattas gjorda av namnkunniga konstnÀrer frÄn tidigare epoker. I mÄnga fall visar de en uppenbar kÀrlek till fin konst, samtidigt som de Àr vÀl medvetna om skillnaden mellan det Àkta och det falska. Deras avslöjare Àr kritiska till verksamheten.
LTG en revolution för sin tid
VÄrt syfte Àr att utifrÄn olika lÀrandeteorier studera lÀroplaner över tid med sÀrskilt fokus pÄ lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet Àr att utveckla kunskap om LTG, dels genom att studera kÀllan, dels genom att intervjua nÄgra lÀrare som arbetar under inspiration frÄn LTG idag. VÄrt syfte Àr ocksÄ att sÀtta LTG i ett historiskt perspektiv för att klargöra det revolutionerande i det förhÄllningssÀttet. Vi har genomfört tvÄ intervjuer, samt gjort en textanalys av lÀroplanerna, Lgr 69, Lgr 80 samt Lpo 94 utifrÄn de olika lÀrandeteorierna, den behavioristiska-, den konstruktivistiska- och den sociokullturella teorin.Vi har kommit fram till att lÀrare som idag Àr inspirerade av LTG arbetar efter samma grundtankar som Leimar gjorde nÀr hon startade upp sitt alternativ, dÀr barnet Àr aktivt och skapande samt stÄr i fokus för undervisningen. Vi kan Àven mot bakgrund av den behavioristiska teorin, som var rÄdande under Lgr 69, förstÄ motstÄndet till LTG och varför LTG var sÄ revolutionerande för sin tid..
Musik i förskolan - ett utrotningshotat Àmne? : En undersökning om Àmnet musik i lÀrarutbildningen med inriktning mot förskolan och sju förskolors musikundervisning
Syftet med detta examensarbete var tvÄfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i Àmnet musik i lÀrarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur LÀroplan för förskolan uppfylls i Àmnetmusik pÄ sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod dÀr personer pÄ högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollÀrarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stÀmmer och dels att LÀroplan för förskolan i Àmnet musik inte uppfylls till fullo pÄ de undersökta förskolorna.
Kommunikationskanaler för utlandserfarenhet : JÀmförande studie mellan Sandvik AB och Uppsala universitet
Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..
Area och omkrets: en undersökning om elevers kunskap för begreppen area och omkrets ökar genom arbete med problemlösning
Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om elevernas kunskap för begreppen area och omkrets ökar nÀr problemlösning anvÀnds i den matematiska undervisningen. Vi valde detta omrÄde dels för att vi sjÀlva Àr intresserade av problemlösning och geometri, dels för att stÀrka oss i vÄr lÀraroll. Undersökningen gjordes med 10 elever som alla var födda 1991. Vi har anvÀnt oss av tester, observationer och intervjuer i vÄr undersökning. Tester och intervjuer skedde enskilt medan observationerna skedde i gruppsammanhang.
VarumÀrket i kommunen. Ett uttryck för differentiering eller identifikation?
Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att fÄ information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar anvÀnder sig av och efterfrÄgar för attfÄ information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i Ärskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna frÀmst fÄr information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar Àven att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet Àr lÀttare att ta till sig Àn information som fÄs via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick Àr en bra informationskanal för att fÄ information om fritidsaktiviteter..
En modell för vÀderjustering av cykelflöden
Vectura Àr ett företag vars verksamhet Àr koncentrerad till transportinfrastruktur och deras mÄl Àr att hitta bÀttre lösningar för infrastrukturen. En stor del av trafikanterna i Sverige anvÀnder cykeln som transportmedel men cyklingen Àr i hög grad beroende av vÀdret som varierar hela tiden. Det varierande vÀdret gör det svÄrt att se hur cyklingen förÀndras över tiden och för att kunna se denna förÀndring behövs en modell som rensar cykelflödet frÄn vÀdrets pÄverkan.Syftet med denna rapport Àr just att utveckla en sÄdan modell. Denna modell ska tas fram med hjÀlp av dels cykelflödesdata och dels vÀderdata frÄn ett antal gator i stÀder runt om i Sverige och ska vara tillÀmpbar överallt i landet.Metoden som anvÀnds för att ta fram modellen Àr multiplikativ tidsserieregression. DÄ syftet Àr att ta fram en rikstÀckande modell mÄste en gemensam variabeluppsÀttning vÀljas som vi ska anvÀnda oss av nÀr vi anpassar regressionskoefficienterna för varje gata.
Minikartor : Kartors spelarpÄverkan
Undersökningen har Àmnat svara pÄ hur en spelares spelupplevelse i och uppfattning av en bana i ett spel förÀndrats nÀr spelaren haft en karta mot nÀr den inte haft en. Genom att konstruera en bana med karta och ?minikarta? undersöktes spelarens spelupplevelse och mentala modeller pÄ banan. Undersökningen skilde dels pÄ personer med spelvana och personer utan spelvana, dels pÄ spelare med kartor och spelare utan kartor. TillgÄngen till karta visade sig knappt ha pÄverkat spelupplevelsen alls.
"Det handlar ju om att lÀgga grunden" - om sprÄkutveckling i förskolan
BakgrundI följande avsnitt redogörs för forskning inom det sprÄkliga fÀltet. TalsprÄksutveckling, lÀsandet och skrivandets progression samt förskolan och förskollÀrarens roll i det hela synliggörs. Styrdokumentets syn pÄ sprÄk Àr ocksÄ angivet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att synliggöra förskollÀrares resonemang kring och arbete med sprÄkutveckling för barn i förskolan, dels sprÄkutvecklande strategier rent allmÀnt, dels mer specifikt som en förberedelse inför kommande lÀs- och skrivutveckling.MetodMetoden som anvÀnts i undersökningen Àr en kvalitativ ansats med intervju som redskap. De som intervjuades var sex förskollÀrare verksamma pÄ tvÄ olika förskolor i samma kommun.ResultatResultatet visar att förskollÀrarna lÀgger mycket kraft i att anlÀgga grundlÀggande sprÄkliga förmÄgor. Det viktigaste som uttrycktes Àr att barnen fÄr möjlighet att kommunicera med andra.
Ăldre bilförare och det begrĂ€nsade körkortet
Det begrÀnsade körkortet som finns idag Àr till för att förare som inte fullt ut klarar det medicinska kraven för ett körkort, ÀndÄ skall kunna köra bil. Till exempel att om man har ett lindrigare synfel sÄ skall man endast fÄ köra dagtid. Problemet Àr att det inte riktigt fungerar, dels Àr det omstÀndigt och dels efterföljs inte reglementet som finns. Ett utav problemen som finns idag Àr att man först mÄste fÄ sitt körkort Äterkallat för att senare kunna fÄ det begrÀnsat. Ett av problemen Àr ocksÄ att fÄ ut information som gör att alla parter kan agera som de borde.
TIMSS och PISA: En studie av testen, debatten och lÀrares syn pÄ internationella kunskapsmÀtningar
Syftet med detta examensarbete Àr tvÄfaldigt: Dels att ta reda pÄ mer om internationella kunskapsmÀtningar som TIMSS och PISA och debatten kring dem, dels att undersöka lÀrares syn pÄ testen. I bakgrunden till arbetet framkommer att lÀrare ofta saknar röst i den skolpolitiska debatten. Genom en dokumentstudie granskas debatten kring internationella kunskapsmÀtningar. Sammanfattningsvis kan sÀgas att testen kan ses som problematiska av flera anledningar: Testen i sig ifrÄgasÀtts som relevanta mÀtinstrument. Dessutom leder testen till konsekvenser i form av likriktning och svartmÄlning av skolan och de styrs av ett nyliberalt tÀnkande.
RÀttvisa eller orÀttvisa? - Elevers uppfattningar om rÀttvis bedömning
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog.
NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata
arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..
VÄrdnadstvister i praktiken : En studie av tingsrÀtternas rÀttstillÀmpning efter 2006 Ärs reform av vÄrdnadsreglerna
Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..
Hur inlÀrningsstilar kan tillgodoses i vuxenutbildning
En lista med förslag pÄ metoder som kan anvÀndas inom vuxenutbildning Àr resultatet av detta arbete. Dessa metoder har tagits fram med utgÄngspunkt dels frÄn teorierna bakom Dunn & Prashnigs Arbetsstilsanalys och dels frÄn ett exempel pÄ hur kontexten ser ut inom svensk vuxenutbildning idag. En beskrivning av denna kontext har tagits fram med hjÀlp av en intervjuundersökning. I den undersökningen lÄg fokus pÄ hur deltagare och medarbetare gÄr tillvÀga i sitt arbete, hur studiemiljön ser ut, Äsikter hos deltagare och medarbetare om dagens situation och slutligen idéer om vad som skulle kunna förÀndras. De föreslagna metoderna Àr uppdelade efter Arbetsstilsanalysens sex kategorier med tillhörande element.