This essay investigates how the author Oline Stig creates identities for her main characters in three short stories; Midsommar, Polly Maggoo and Den längsta dagen from the collection Den andra himlen (2007).My investigation is based on concepts chosen from psychology and narratology: First, Jonas Stier?s definition of human identity. In his definition he focuses on a person?s social context. He also considers identity formation as an ongoing, ever- changing process.

Syftet med den här uppsatsen var att göra en berättarteknisk analys av Almqvists roman Drottningens juvelsmycke. Jag har i denna analys utgått från de begrepp som Gérard Genette presenterar i sin bok Narrative discourse och provat om de kan beskriva berättartekniken i Drottningens juvelsmycke. Jag har i uppsatsen också, ganska kortfattat, tagit upp en del andra aspekter av boken. Bland annat har jag berört romanens huvudkaraktär Tintomara, bokens genre och bokens grundläggande tema.Det jag har kommit fram till är att Drottningens juvelsmycke uppvisar en mycket komplex berättarteknik. Ett av de mest uppenbara och intressanta greppen i boken är blandningen av episk och dramatisk framställningsform.

I denna uppsats har jag försökt utreda mytens roll för Euripides och Sven Delblanc.Genom att använda myten är fabeln given och man behöver inte själv finna en historia att berätta. Så använder både Euripides och Delblanc myten. Den blir ett strukturerande element för de idéer man vill föra fram. Det är alltså ett idédrama och en idéroman i mytens förklädnad.Euripides Ifigenia är ett drama om människan, Delblancs en roman om konsten. Båda författarna tillbakavisar mytens sannings­halt.

This essay examines the olfactory reading as a possible way to make sense of a fragmented novel, in this case Sara Stridsberg?s debut Happy Sally (2004). Through close reading, the essay identifies the source of the smells, who perceives it, and how this is portrayed in the text. The smell?s position in the text is understood in relation to Maurice Merleau-Ponty?s phenomenology, where the body, as created in the literary text, is considered as a source of knowledge.

Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.

The subject of this dissertation is the autobiographical novel Arnold by the Swedish writer Emilia Fogelklou (1878-1972). By combining Gérard Genette?s narratology and Andrew Gibson?s narrative ethics this study seeks to examine through what means the relationship is being told and with what ethical consequences different strategies are used to tell one?s experiences from life. The narrative analysis focuses on how the narrator is engaged in the narrative, how the bond between narrator and characters can be described, what is known to whom and how, and what is beyond the narrative?s limits.

The purpose of this essay is to analyze three works that are regarded as fictional biographies. In all three selected works the protagonists are historical Swedish women who are known for being a part of the cultural sphere of their time. Two of them are also recognized as important and somewhat pivotal characters in the struggle for women?s rights at the turn of the 19th century. The analyzed works, however, accentuate the women?s private life.

Art in the city can be invisible until we talk about it. Letting children see public art in the context of play and narrative is a way to enhance creative thinking and knowledge as well as making the art visible. By creating a prototype for an art walk for children this study was able to create a scenery of children using different kinds of mediated narrative combined with a physical environment and movement. The theoretical framework of the project was picture books (Rhedin, 1991) transmedia (Jenkins 2006, Ryan 2004) and public art (Kwon 2002). The project?s aim was to create an empirical context for primary school children to explore public artwork.

The new cataloging code Resource Description and Access (RDA) provides a system of instructions for recording relationships between related resources by means of a controlled vocabulary of relationship designators. The purpose of this two years master?s thesis in Archive, Library and Museum studies is to examine the construction of this system, as well as its theoretical foundation. One theoretical point of departure is the necessity of operational definitions for consistent identification of bibliographic relationships. Another such point of departure is that the theoretical model on which RDA is based (the FRBR model) is not a complete description of the biblio­graphic universe, but merely a limited representation of a set of assumptions about that universe.The thesis first examines Barbara B.

The purpose of this essay is to investigate and discuss the current state of game research and its potential usage in didactic situations. The essay is divided in two parts. Part one consists of an attempt to comment preceding contemporary game research and address possible myths that have been established. Part two aims to discuss games narrative capacity and function in education using the theories and terms laid down by Wolfgang Iser and Gérard Genette.Contemporary game research tends to focus on classic retro games, trying to form theories for a general understanding of the media. This is a useful method as long as the purpose of the study is to define how game mechanics and layout are formed.

This paper investigates narrative and thematic structures in Damien Echols? autobiography Life After Death (2012) and Stephen King?s horror novel ?Salem?s Lot (1975). In Life After Death Echols tells the tale of his eighteen-year incarceration on Death Row in Arkansas/USA. He also uses his childhood memories to overcome hardships in the prison system. ?Salem?s Lot by Stephen King deals with the invasion of vampires in a small town in rural Maine in the North East corner of the United States.  The author of this study discusses if and how Damien Echols was inspired in his writing by the writings of Stephen King.

The eyewitnessed reportage has a pronounced character of narrating. The imaginative power of the text helps the reader to empathise with the characters. That makes constructing empathy a necessary skill of reporters. But how can this be done?Despite a tradition of story telling among reporters, narratologists virtually have neglected the reportage genre.

The eyewitnessed reportage has a pronounced character of narrating. The imaginative power of the text helps the reader to empathise with the characters. That makes constructing empathy a necessary skill of reporters. But how can this be done?Despite a tradition of story telling among reporters, narratologists virtually have neglected the reportage genre.

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.