Sök:

Sökresultat:

1957 Uppsatser om Gćstad - Sida 58 av 131

Personlighetstest som metod vid rekrytering

Följande studie har till syfte att undersöka aspekter kring personlighetstest som metod i rekryteringsprocesser. De problemformuleringar som ligger till grund för studien Àr dels i vilket syfte personlighetstest anvÀnds och vilka argument som finns för anvÀndningen samt hur ser processen kring testen ut? Samt hur uppfattar och vilka upplevelser har rekryterare och arbetssökande om personlighetstest som metod i rekryteringssammanhang? Empirin Àr hÀmtad frÄn Ätta intervjuer utförda pÄ fyra rekryterare frÄn olika rekryteringsföretag i en mellanstor stad i Sydsverige samt fyra arbetssökande, en frÄn varje rekryterares rekryteringsföretag. Resultatet av intervjuerna har sammanfattats, diskuterats och sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och teorier. Viktiga aspekter som diskuteras Àr information, objektivitets- och rÀttviseaspekten, ?faking? samt etik och testgranskning.

Underlag för solcellsproducerad el i Stockholm : Potential och klimatpÄverkan

The City of Stockholm has decided to invest in renewable energy and especially in photovoltaics. The objective of this thesis is to investigate the photovoltaic potential on roof areas that the city possesses and to further investigate some buildings of the Property Management Department. The thesis also compares some existing photovoltaic plants with the solar irradiance map which shows available roof area on each building in Stockholm. The report ends with a literature study about the climate impact and greenhouse gas emissions of photovoltaic.The total available roof area suitable for photovoltaic plants is estimated to 700 000 m2, with a potential electricity production of 110 GWh per year. This corresponds to 17 % of the City of Stockholm?s yearly electricity consumption.

SjukvÄrden och kommunikation via tolk

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet SnÀllposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. UtifrÄn olika teman, som jag vid nÀrlÀsningen kunde identifiera som Äterkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar ocksÄ vem mottagarna var och om det förmedlas nÄgra speciella budskap. Dessutom gör jag en jÀmförelse av de bÄda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sÀgas representera stad medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgÄngspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrÄn det teoretiska perspektivet att sprÄket i sig Àr en handling. Vad som förmedlas via sprÄket Àr ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrÄn olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.

Myndighetsutövande handlÀggares upplevelse av hot : En kvalitativ studie av hotbilden pÄ FörsÀkringskassan och SocialtjÀnsten

SAMMANFATTNINGHot och vÄld mot myndighetsutövande handlÀggare inom olika myndigheter ökar i dagens samhÀlle, enligt statistik och media. Vi har för att öka kunskapen om detta valt att belysa de myndighetsutövande handlÀggarnas egna upplevelser i denna studie.Syftet med studien Àr att studera myndighetsutövande handlÀggares förestÀllning och upplevelse av den hotbild som finns riktad mot dem i deras arbetssituation och hur detta pÄverkar deras arbetsvardag.Uppsatsen Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer, urvalet bestÄr av 8 handlÀggare frÄn SocialtjÀnsten och FörsÀkringskassan i en mellansvensk stad. Vi har i arbetet valt att anvÀnda oss av Roine Johanssons organisationsanalys samt Michael Lipskys organisationsteori som belyser byrÄkrati utifrÄn grÀsrotsperspektiv samt Yeheskel Hazenfelds teori om mÀnnsikobehandlande organisationer.Resultatet visar att de myndighetsutövande handlÀggarnas upplevelse och förestÀllningar inte riktigt överensstÀmmer med statistiken och vad som framkommit av tidigare forskning. HandlÀggarna tycker att medias bild Àr uppförstorad och anser att hotfulla situationer Àr förhÄllandevis ovanliga. Resultatet visar ocksÄ att handlÀggarna tÀnker mycket pÄ sitt bemötande gentemot klienterna..

FörÀndring i Gröndal : En studie om förÀndrade upplÄtelseformer och inkomster i omrÄdet

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjÀlpmedel för personer med demenssjukdom.

Sverige har under en lÀngre tid haft en Äldrande befolkning vilket resulterar i allt högre krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden dÄ fler personer drabbas av Älderssjukdomar. Demens Àr en stor diagnosgrupp bland dessa och arbetsterapeuten har en viktig roll i behandlingen av personer med demens dÀr bl.a. kognitiva hjÀlpmedel Àr ett nytt omrÄde inom arbetsterapi. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjÀlpmedel för personer med demenssjukdom. En deskriptiv kvalitativ metod anvÀndes och datainsamling gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter som arbetade inom kommunal demensvÄrd i en mellanstor svensk stad.

Kompisar eller bara klasskamrater? : Intervjuer med lÀrare om deras arbete för att stÀrka elevernas relationer i skolan.

Denna undersökning har syftet att ta reda pÄ vad lÀrare har för förhÄllningssÀtt och syn pÄ relationer mellan elever. Studien Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer med Ätta stycken verksamma mellanstadielÀrare i en svensk stad. Eftersom tidigare studier visat hur viktig det Àr att involvera det sociala i skolan och att vÀnskapsrelationer ofta samverkar med elevers skolresultat sÄ Àr det en viktig undersökning. Resultatet visar att lÀrare Àr mycket medvetna om det viktiga i att ha relationer, och de arbetar aktivt med att skapa trygga miljöer dÀr elever kan kÀnna tillhörighet. Dock gÄr arbetssÀttet nÄgot isÀr och Àven synsÀttet pÄ varför man arbetar pÄ olika sÀtt.

Mycket lÀsning gör dig klok-dÀrför lÀs varenda bok : Om skolan och elevers lÀslust

Alla elever mÄste lÀsa skönlitteratur i skolan. Ofta Àr det sÄ att de sjÀlva inte fÄr sÀrskilt stort inflytande över den litteratur de ska lÀsa. Valet av litteratur stÄr lÀrarna i hög utstrÀckning för och eleverna mÄste lÀsa böcker de inte kan relatera till frÄn deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever pÄ gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och pÄ vilket sÀtt skolan pÄverkar deras lÀslust, deras inspiration att lÀsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjÀlp av lÀrar- och elevintervjuer samt en enkÀt pÄ en gymnasieskola i en mellansvensk stad.

Stadsförflyttningen av Kiruna : en undersökning av hur byggnadsminnena Hjalmar LundbohmsgÄrden, Kiruna stationshus samt Kiruna stadshus pÄverkas

Kiruna stad kom till Är 1900 dÄ kronan antog stadsplanen. Stadens grundare Àr gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det Àr tack vare jÀrnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig dÀr och samhÀllet vÀxte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna dÄ han sÄg till sÄ att samhÀllet blev ett mönstersamhÀlle.JÀrnmalmen bryts i en av vÀrldens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det mÄste ske en stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.

Med viljan att förÀndra - En diskursanalys om förvÀntad ungdomssexualitet

VÄr övertygelse Àr att vi blir nÄgon i mötet med andra. Vi Àr dÀrför intresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv pÄ hur ungdomars sexualitet förvÀntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta fÄr. Vilka normer och regler Àr det vuxenvÀrlden förmedlar i mötet med ungdomarna. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förvÀntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö stad.

Uppdrag: Att flytta en stad : - en studie av planeringsprocessen i samband med Kiruna stadsomvandling

Vid Ärsskiftet 2003/2004 stÀlldes Kirunaborna inför det omvÀlvande faktum att Kiruna stad mÄste flyttas. Vid denna tidpunkt informerade LKAB kommunen om att berÀkningarna över markdeformeringen inte stÀmde överens med den verkliga deformeringsutvecklingen. Staden skulle behöva flyttas pÄ grund av malmbrytningen som Àr av avgörande betydelse för staden och dess befolkning. Det blev en rivstart för att snabbt arbeta fram en ny plan för Kiruna centralort. PÄ ett tidigt stadium stod det klart att mÄnga intressenter och aktörer, samt inte minst medborgarna, skulle komma att beröras av flytten.

Cykelstaden - en studie av planeringsÄtgÀrder och infrastruktur för en cykelvÀnligare stad

Ett samhÀlle dÀr en hög andel av transporterna sker pÄ cykel har mÄnga fördelar för miljön, hÀlsan och ekonomin. Inom staden har cykeln Àven fördelen att den tar lite utrymme i ansprÄk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete Àr att presentera ÄtgÀrder som ger förutsÀttning för en ökad och sÀker cykeltrafik. Baserat pÄ svenska och utlÀndska riktlinjer samt exempel frÄn stÀder med en hög cykelandel ges en överblick över olika sÀtt att frÀmja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa pÄ fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mÄl som sÀtts.

"Bara pÄ lÄtsas? : Delaktighet, ansvar och demokrati utifrÄn ett ungdomsperspektiv

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrÄn ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrÄn en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhÄllanden till delaktighet, ansvar och demokrati pÄ 2000-talet. Resultaten visar pÄ att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige nÀr det gÀller ungdomsfrÄgor.

Sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av att delge information till nÀrstÄende med barn med ett svÄrartat sjukdomstillstÄnd : En intervjustudie

Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av att delge information till nÀrstÄende med barn med ett svÄrartat sjukdomstillstÄndMetod: Deskriptiv forskningsdesign med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes pÄ fem sjuksköterskor som valdes ut genom ett strategiskt urval. Alla deltagare jobbade med barn eller pÄ neonatalavdelning i en stad i Mellansverige. Insamlad data analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys.Resultat: InnehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier; ?Att ta ansvar?, ?Sjuksköterskors kÀnslor?, ?Att bemöta nÀrstÄendes reaktioner?, ?Att ta hjÀlp frÄn kollegor? och ?Att vara professionell?.

Medborgardeltagande - demokrati i planprocessen?

Syftet med kandidatarbetet Àr att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att fÄ ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan anvÀndas och hur de har anvÀnts vid planeringen av ett nytt omrÄde. Arbetet försöker att med hjÀlp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstÄ den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen Àr obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna fÄr vara med i planprocessen frÄn början, desto större och bÀttre beslutsunderlag vilket ofta leder till fÀrre överklaganden.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->