Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Vätternrundan is an annual sporting event that takes place in the Swedish town Motala since 1966. It is one of the world largest recreational bicycle rides and attracts over 20 000 participants each year. This study focuses on event effects and how an event can be of value within the principles of place marketing. Within this study five representatives were interviewed with semi-structured interviews.The results show that the representatives describe Vätternrundan as a positive event which mostly generates positive effects for the city itself and for the people living and working there. The effects consist of the events ability to create awareness of the place, the possibility to extend the tourism season and several social effects like solidarity and interaction.The result also shows that Vätternrundan is a well-known brand and because of this it can be used as an advantage in place marketing.

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform då turistprodukten är sammansatt av upplevelser och händelser av en plats där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer är det betydelsefullt att förstärka och förändra en destinations image och att vara uppmärksamma på en destinations behov för att vara attraktiv både lokalt som globalt. Destinationer står idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som destinationen måste ta till vara på för att överleva och sätta sitt namn på kartan. Syftet med studien är att belysa och få fram hur de tre organisationerna Svenska Mässan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har även till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stärka stadens image och varumärke då dessa två begrepp har en central roll i uppsatsen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en stad som anordnar OS hanterar stadsutveckling. På senare tid har den Internationella Olympiska Kommittén (IOC) haft en hållning där de uppmuntrar kandidatstäder att planera för det olympiska arv som spelen medför. Det finns historiska exempel som visar att OS tidigare medfört en rad ohållbara arv, däribland underutnyttjad infrastruktur som blivit en dyr börda för skattebetalare att underhålla.Detta arbete går in djupgående på Londons värdskap av OS år 2012. Vad som gör London extra intressant att undersöka är att staden nämligen var den första värdstad som kunde planera för den IOC:s vision om ?legacy? fullt ut.

Kommunikation är en viktig del i förskolan både för barnen och pedagogerna. Alla förmedlar någonting även om det inte uttrycks verbalt. Ett icke verbalt kommunikationssätt kan vara att använda gester eller gestikulerande tecken. Att använda tecken börjar bli vanligare i förskolan verksamhet. Syftet med denna studie är att se vid vilka situationer arbetslaget väljer att använda gestikulerande tecken och varför samt om de ser att gestikulerande tecken gynnar barnens verbala språkutveckling och på vilket sätt.

Grönområden kan bidra med en mängd nyttor till en stad som till exempel att reglera lokalklimatet, säkerställa vattenresurser och så vidare. Grönområden gynnar också människors hälsa både genom att verka mentalt återhämtande och underlätta och inspirera till fysisk aktivitet. Analysen av vad åsikterna kring grönområden i Umeå stad var utgick ifrån en enkätundersökning på nätet som dels publicerades på Umeå kommuns hemsida och dessutom skickades ut med e-post till de föreningar som fanns registrerade hos kommunen samt de verksamma på SLU i Umeå. Datainsamlingen avbröts när antalet svarande uppgått till 1000 stycken. Svaren kom från ett brett urval av befolkningen, och personer med olika åldrar, kön, uppväxtmiljöer med mera fanns representerade.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till och värderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vårt arbete behandlar främst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningsläget definierar sedan dessa utifrån ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare i en medelstor, västsvensk stad. Vi använder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vårt arbete och utfallet av undersökningen.

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ?barnets bästa? i adoptionsärenden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ?goda familjen?.

Grundtanken med examensarbetet har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på om ett betyg i service och bemötande är aktuellt och efterfrågat inom hotell- och restaurangbranschen och vad införandet av ett sådant betyg skulle tänkas få för konsekvenser för eleven. Vidare belyses vikten av en god attityd i servicebranschen, en egenskap som värderas väldigt högt och ställa detta i kontrast till skolan och hur lärare och handledare arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleven. Jag valde att intervjua fyra yrkeslärare på hotell och restaurangprogrammet i en större stad och tre APU-handledare på tre skilda hotell i staden. Gemensamt för lärarna och APU-handledarna är gedigna branschkunskaper och aktivt arbete med elever/praktikanter i flera år. Undersökningen visar att lärare och APU-handledare är positivt inställda till ett betyg i service och bemötande, men reservationer finns angående vem som har behörighet att sätta betyget samt vem som ska få ta del av betyget. Forskningen tyder på att betyget i service och bemötande inte bör visas för APU-handledare före praktikperiodens start då det kan skada elevens självkänsla. APU=arbetsplatsförlagd undervisning.

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd ungdomar har till användandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult språk?. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar på att ungdomarna använder sig ganska frekvent av svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det.

BAKGRUND: I bakgrunden har jag läst forskning som behandlar matematiken iförskolan. Forskning belyser vikten av att det börjas redan i förskolan med attsynliggöra matematiken för att barnen ska få en kunskapsgrund att stå på och iframtiden kunna utveckla sitt matematiska tänkande.SYFTE: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattning av och arbete medmatematik i förskolan i Borås Stad där det satsats på kompetensutveckling imatematik.METOD: Studien grundar sig på en kvalitativ metod då det genomförts kvalitativaintervjuer med fyra pedagoger.RESULTAT: Kompetensutvecklingen har lett till mer medvetenhet om vadmatematik är hos pedagoger. De ger exempel på hur de arbetar med matematikoavsett ålder på barnen i vardagen, i leken, i rutinerna och i olika teman.Pedagogerna anser att det är i förskolan grunden sätts för barns fortsattamatematiklärande och de betonar vikten av att påvisa matematiken i vardagen förbarnen. Resultatet som framkom var att matematikplattformen inte användes i såstor utsträckning som det var tänkt från kommunens sida..

Bakgrund I dagens arbetsliv ökar förändringstakten på grund av ett alltmer internationaliserat samhälle. För att organisationer ska överleva är omorganiseringar och utvecklingsarbeten nödvändiga. Den första januari 2011 genomfördes en omfattande omorganisation i Borås Stad som bland annat innebar en omorganisering av de tio befintliga kommundelarna, vilka blev koncentrerade till tre stadsdelar. Då kommunen bygger på beslut med demokratiskt folkvalda representanter anser vi att det är viktigt att ta hänsyn till hur omorganiseringen har upplevts för att få veta om förändringsarbetet resulterat i engagemang hos medarbetarna och därmed framgång. Vi finner därför ett intresse att studera hur omorganiseringen av kommundelar till stadsdelar har upplevts av enhetschefer inom äldreomsorgen i Borås Stad.Syfte Syftet med studien är att få förståelse för hur åtta enhetschefer upplever den omorganisering av kommundelar som genomfördes vid årsskiftet 2010/2011 inom Borås Stads verksamhetsområde äldreomsorg.

Med tanke på att köpcentrumen allt mer har expanderat under de senaste 15-20 åren har många stadskärnor blivit lidande av denna explosionsartade tillväxt. Denna uppsats handlar om hur stadskärnan kan hävda sig mot köpcentrum och förståelse för vad som avgör konsumenternas val av handelsplats. Uppsatsens teoretiska referensram byggdes upp kring teorier om konsumenttillfredsställelse och modeller. För att få djupare förståelse på vad som påverkar konsumenten har vi gjort undersökningar i form av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi har även intervjuat centrumledare för att kunna jämföra huruvida konsumenten tillfreds på de sätt som centrumledarna strävar efter eller inte.