Våra städer blir allt mer bebodda och förtätas allt mer. Bebyggelse och infrastruktur gör anspråk på våra offentliga platser och det gäller att aktivt finna platser för de gröna utemiljöerna i staden. Planteringar är något som används frekvent i våra städer både i stor som liten skala. Vårlökar inom gestaltande sammanhang är något som under de senaste åren används mer frekvent. Deras egenskaper som återkommande, i vissa fall självförökande, tidigt och långsiktigt blommande, gör att de lämpar sig väl för offentliga miljöer.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit så vanligt att bygga ovanpå befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att åstadkomma hållbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i våra städer och tätorter. Dessutom kan det bli lättare att ta tak i anspråk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trädde i kraft 1 januari, 2004. Det är viktigt att börja planera, redan på översiktsplanenivå, för förtätning genom påbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsägare och hyresgäster om framtidens bostäder, som snart kanske byggs på deras tak. Vid planering för förtätning genom påbyggnad måste många aspekter beaktas och det måste ses ur flera olika perspektiv.

Bakgrund: I denna uppsats presenteras läsaren till Stockholm Visitors Board varumärke som under några år använts och marknadsförts internationellt för att locka företag, besökare och investerare till Stockholms stad. Författarna har undersökt varumärket ?Stockholm - The Capital of Scandinavia? för att ta reda på vad de danska och norska turistorganisationerna anser om detta. De utländska organisationerna är VisitNorway, Wonderful Copenhagen och VisitDenmark. Samtidigt har en utredning pågått för att se om något motarbete gjorts från ovan nämnda organisationerna.Med facit i hand kan författarna konstatera att dessa organisationer är likasinnade i sitt sätt att arbeta.

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring..

Att vi går en värld till mötes som blir mer och mer påverkad av klimatförändringarna är ingen nyhet. I vilken takt eller exakt vilka effekter dessa förändringar kommer att leda till, är osäkra. För att minska konsekvenserna av klimatförändringarna har fokus hitintills, världen över, legat på att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Under de senaste åren har dock forskare insett att det blir allt viktigare att även anpassa områden till klimatförändringarnas effekter. Klimatanpassning är extra viktigt i kuststäder, som är särskilt utsatta för havsnivåhöjningar och där även stora socio-ekonomiska värden är samlade.

Stress är idag ett område som är allt mer omdiskuterat och anses ha inverkan på den psykiska hälsan. Många studerande på universitetsnivå upplever någon gång under utbildningen stress, och detta kan bland annat förklaras utifrån tidspress, ny stad samt ekonomi. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida stress hos studenter kan förklaras utifrån self-efficacy och fysisk aktivitet, samt om det finns någon skillnad i upplevd stress mellan manliga och kvinnliga studenter. Det var 76 av 92 tillfrågade studenter som svarade på hela enkäten (39 män och 37 kvinnor) som innehöll två standardiserade tester, General Self-Efficacy Scale respektive perceived stress scale. Resultatet visade ett signifikant samband mellan variablerna stress samt self-efficacy.

I denna uppsats har jag tagit reda på hur klimatförändringarna i framtiden kan komma att drabba Kalmar. Syftet med uppsatsen var att förklara för läsarna hur klimatförändringarna visar sig, hur de kan påverka städer och dessutom se hur de olika organisationerna som agerar inom kommunen och länet har planerat för detta och vilka kunskaper de har. Uppsatsen är skriven med en kvalitativ explanativ metod. Med hjälp av olika personer som jobbar inom berörda organisationer har jag kommit fram till att det största problemet som kan uppstå på grund av klimatförändringarna är översvämningar och stormar. Då Kalmar är en gammal stad som är uppbyggd nästan precis i strandkanten så skulle en permanent höjning av vattennivån medföra att stora områden i Kalmars centrala delar skulle kunna hamna under vatten.

I en fallstudie som är tänkt att utgöra en del av en större utvärdering har en kvinnojour i en medelstor svensk stad undersökts avseende måluppfyllnad och kundnöjdhet samt framtida utvecklingsmöjligheter. Med utgångspunkt i ett genusperspektiv och med tyngdpunkten lagd på brukarnas upplevelse av behov, förväntan och resultat har jourens verksamhet studerats. Med hjälp av dokumentstudier, halvstrukturerade intervjuer enskilt och i grupp samt enkäter har bilden av en behövd och omtyckt verksamhet vuxit fram. Särskilt då det gäller psykisk hälsa, rädsla och självförtroende men även för andra problemområden har det stöd jouren erbjuder visat sig vara betydelsefullt. Den största förändring som skett på individnivå är att det fysiska våldet har upphört.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3.

Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att få information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:Vårterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar använder sig av och efterfrågar för attfå information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i årskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna främst får information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar även att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet är lättare att ta till sig än information som fås via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick är en bra informationskanal för att få information om fritidsaktiviteter..

During the 19th century the Elementary school and its teachers emerge in the city of Halmstad and in the parish of Veinge as well as in Sweden overall. The aim of the essay is to enthrone these teachers? conditions and a comparison is done between the teachers in these two places. The mate-rial that is used is for example minutes from the board of education in Veinge and the city council of Halmstad, collected works about the elementary school of Halmstad as well as litera-ture regarding the subject. The essay starts with a short background history about the Elementary school and its teachers.

Allt fler väljer att flytta in i städerna idag. Detta gör att vi måste bygga fler bostäder, och därmed utvidga staden för att kunna möta inflyttningen. Samtidigt blir vi idag allt mer medvetna om naturens positiva effekter på oss människor och de gröna miljöerna i städerna blir viktigare i arbetet med förtätning och exploatering. När en ny anläggning ska uppföras med bostäder, skolor och plats för näringsliv ställer det också krav på att det finns möjlighet att vistas i gröna miljöer. En välmående plantering kan vara en plats för flera generationer att uppskatta.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida små barns relationer till föräldrar och kamrater hänger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. Målgruppen i studien var 200 tre- till femåriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av föräldrar och förskollärare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till föräldrar och kamrater.

Kvarteret Tjället, vid Stadshagens tunnelbanestation. Där tunnelbaneuppgången möter den kuperade marken föreslås bostäder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lägenheter, och enligt kommunen är det i princip klart att det handlar om bostadsrätter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslår detta projekt att tomten upplåts till ett blandat boende.Två punkthus som inrymmer 109 lägenheter, blir bostäder åt seniorer och studenter. Två grupper som lätt slås ut från den i Stockholm mycket hårda marknaden för boende.