Sökresultat:
1957 Uppsatser om Gćstad - Sida 36 av 131
MED ARBETET SOM LIVSPARTNER: En studie i engagemang till arbetet med hjÀlp av the Investment Model
I ett samhÀlle dÀr relationer, Àven sÄdana av icke romantisk karaktÀr, har en central roll imÀnniskors liv Àr det viktigt att försöka förstÄ vad som ligger till grund för individers engagemangi relationer. The Investment Model sÀger att engagemang i relationer ökar dÄ individerupplever ökade belöningar, minskade kostnader, fÀrre attraktiva alternativ samt att deinvesterat mycket i relationen. I föreliggande tvÀrsnittsstudie undersöktes 61 grundskolelÀrarei Göteborgs Stad, med hjÀlp av the Investment Model, angÄende upplevt engagemang tillsitt arbete via ett frÄgeformulÀr. Studien visade att grundskolelÀrare med lÀngre anstÀllningstidupplever att de investerat mer i sitt arbete Àn vad de med kortare anstÀllningstid angav..
Skogen som slöjdsal : En studie om fantasi och kreativitet i skolskogen
Denna studies syfte var att ta reda pÄ hur skogen kan anvÀndas som pedagogiskt hjÀlpmedel i slöjdundervisning. Vilka möjligheter ger en skolskog eleverna att utveckla sin kreativitet och fantasi? Genom en fallstudie pÄ en stor skola i en norrlÀndsk stad har lÀrare och elever i Är tre till fem intervjuats om sin skolskog samt observerats dÀr. De Àmnen som behandlats har varit skolskogsundervisning och slöjdundervisning. Resultat som framkommit Àr att elevernas hjÀlpbehov minskar och att de Àr mindre stressade över att hinna med sin uppgift.
Stadsmiljöns betydelse för en stads identitet : med Malmö som referensstad
Det allt större intresset för stÀders identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhÀllets strukturer dÀr en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska generera ekonomiskt tillvÀxt. För att sÀkerstÀlla lokal tillvÀxt har konkurrensen mellan stÀder ökat vilket sÄledes har inneburit ett allt större intresse för stÀders identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumÀrkesstrategier och tydliga styr- och mÄldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön Àr en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och dÀrför har mÄnga stÀder utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, sÄsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussÀttning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning Àr av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och dÀrmed Àven staden i sin helhet.
Effekter av Älder och verksamhetstyp pÄ arbetsrelaterad identitet och strÀvan
Studiens syfte var att undersöka om verksamhetstyp och de anstÀlldas biologiska Älder pÄverkade den arbetsrelaterade identiteten och strÀvan. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning pÄ ett servicemanagement företag i en svensk mellanstor stad. Totalt deltog 56 personer, som bestod till 98.2% av kvinnor. Resultaten visade att Älder hade en tendens till signifikant effekt pÄ organisationsidentitet och signifikant effekt med yrkesidentitet samt identifikation med kollegor, dÀr Àldre visades ha en starkare identitet Àn yngre. Verksamhetstyp visades ha en signifikant effekt pÄ identifikation med kollegor och en tendens till signifikant effekt för strÀvan vad det gÀller utvecklingsmöjligheter..
En studie om det Balanserade Styrkortet i Göteborgs stad.
Företag som Àr involverade i ett förvÀrv har intentionerna att skapa ett högre vÀrde i den egna verksamheten. Avkastningen vid tillkÀnnagivandet av ett tÀnkt förvÀrv indikerar hur lönsamt marknaden tror förvÀrvet Àr. I studien har detta undersökts genom att mÀta den abnormala aktieavkastningen i samband med tillkÀnnagivandet av ett bud, beroende pÄ om företaget Àr förvÀrvare eller förvÀrv samt om affÀren Àr horisontell eller vertikal. FrÄn dessa fyra har totalt Ätta olika undergrupper analyserats. Hos fem av de Ätta undergrupperna har en abnormal avkastning kunnat bekrÀftas kring tillkÀnnagivelsedatumet; förvÀrvande-horisontellt, förvÀrv-horisontelt, förvÀrvande, förvÀrv, horisontella och Àven den totala abnormala avkastningen för det samtliga urvalet visade positivt resultat..
SmÄ parker i en tÀtare stad : kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv?
I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen
som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det
idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ
konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en
viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora
kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden
försvinner med en minskad storlek?
Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ
kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett
rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka
funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana
parker.
Betrakta hemtrakten : Om mediekonstruktionen av staden SÀffle och dess invÄnare i dokusÄpor och andra rörliga bildmedier
Min hemstad SÀffle har varit medialt exponerad i dokusÄpor sedan början av 2000-talet. PÄ webbplatsen YouTube lÀggs privata klipp upp om staden och mÀnniskorna som lever dÀr. Vad fÄr exponeringen för konsekvenser? Undersökningens syfte vill synliggöra pÄ vilka sÀtt en mindre stad presenteras och konstrueras i rörliga bildmedier. Hur ser nÄgra av SÀffles ungdomar pÄ hur deras hemstad framstÀlls och de dokusÄpadeltagare som representerar staden? Jag reste till SÀffle för att intervjua fyra elevinformanter som gÄr i Ärskurs nio pÄ en grundskola om hur de ser pÄ mediernas framstÀllning av staden.
Fritidspedagog - kollega eller hjÀlplÀrare? : En studie av lÀrares uppfattning om fritidspedagogens roll i det dagliga arbetet i skolan
Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare sÀger sig uppfatta fritidspedagogens yrkesroll i skolan. Ett skriftligt frÄgeformulÀr skickades ut via e-post till fem olika pedagoger i skolÄr 1- 3. FormulÀret bestod av öppna frÄgor. Urval av respondenter till studien gjordes frÄn fem olika skolor i samma stad. Respondenterna hade olika lÄng arbetserfarenhet.
Barn av vÄr stad : en studie om barns möjlighet till lek lÀngs gÄgatan i Uppsala
Tack vare barnens livliga fantasi kan enkla utformningar i utomhusmiljö fÄ dem att leka. Leken Àr en viktig del i barnens liv, det Àr vi nog alla överens om. MenfrÄgan Àr var barnen fÄr plats att leka i dagens allt tÀtare stÀder?Det hÀr arbetet syftar till att undersöka om gÄgatan i Uppsala utgör en lekmiljö för stadens barn samt hur den, utifrÄn denna aspekt, kan förbÀttras. För attundersöka detta genomförde jag en analys av tidigare forskning om barns lek.Analysen resulterade i ett antal attribut som lockar barn till lek:FörÀnderlighet ? Barn fascineras av fysiska förÀndringar som vÀder ochnaturprocesser bidrar med.Liten skala ? Genom detaljer och rumslighet kan man skapa kÀnslan aven mindre skala vilket bidrar till att barnen fÄr lÀttare att identifiera sigmed omgivningen.
Friluftsliv i Skolan : en komparativ studie av friluftslivsundervisning i den svenska och norska grundskolan
SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och dÀrvid jÀmföra möjligheter och instÀllningen till friluftsliv samt stÀlla detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgÄng i den kvalitativa forskningstraditionen och bestÄr av en litteraturstudie, dÀr bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jÀmföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. DÀrutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att fÄ en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmÀssigt valts ut.
Tror vi pÄ gud? : En studie av mÀns och kvinnors religiositet
Syftet med uppsatsen i sin helhet a?r att diskutera och analysera ma?ns och kvinnors syn pa? religion och om de sja?lva ser sig som religio?sa. Arbetet syftar ocksa? att med hja?lp av genusteori fo?rso?ka fo?rsta? och diskutera ma?n och kvinnors bena?genhet till religiositet. Vidare diskuteras ocksa? individens bena?genhet att anva?nda religio?s coping i kris.
Norm kontra form - En studie om hur den kommunala planeringen ser till normbrytande behov inom bostadsbyggandet
Demografiska, kulturella och samhÀlleliga förÀndringar sker i stor utstrÀckning
i dag i vÄra stÀder. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer
flexibla bostÀder anpassade för en bredare mÄlgrupp. KÀrnfamiljen har ersatts
av singelhushÄllet, som numera Àr den vanligaste hushÄllstypen i Sverige och
Àven andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta stÀller ökade krav
pÄ den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men
trots dessa förÀndringar stÄr bostadsmarknaden och stampar och de bostÀder som
byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio Är sedan.
VISION REGION
Ett projekt som visar hur MÀlardalen kan utvecklas till flerkÀrnig stadsregion. En hÄllbar stadsutveckling, med ökad nÀrhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden Àr att befolkningen förvÀntas öka med 600 000 - 800 000 invÄnare i Stockholm-MÀlarregionen till 2030. I projektet föreslÄr jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman stÀderna kring MÀlaren. Att korta restiderna mellan dessa stÀder Àr centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen.
Den tÀta staden i Praktiken: En fallstudie av en översiktsplan och fyra detaljplaner i VÀxjö kommun
Den tÀta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strÀvan mot den
hÄllbara staden. Flertalet forskare har dock pÄvisat att det inte finns nÄgon
entydig definition av vad begreppet innebÀr samt hur det ska tillÀmpas i
praktiken. Kandidatarbetet syftar dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse
kring hur begreppet tÀthet kan tillÀmpas i praktiken, genom att undersöka vilka
fysiska uttryck som kopplas till den tÀta staden i kommunala planer. Syftet Àr
vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hÄllbara tÀta
stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillÀmpning förhÄller sig till
detta.
I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om
vad hÄllbar tÀthet och hÄllbar stadsform Àr. I den andra delen görs en
redogörelse för forskares olika sÀtt att definiera tÀthet samt hur tÀthet kan
mÀtas för att beskriva form.
Sverige 2112 : Ett narrativ om hur arkitekturen kan utvecklas om vÀrlden gÄr igenom stora förÀndringar pÄ grund av klimatförÀndringarna. En linjÀr och vertikal stad.
Om vÀrlden till följd av klimatförÀndringarna blir mycket varmare kommer förutsÀttningarna för hur vi planerar stÀder, infrastruktur och jordbruk helt att vÀndas upp och ner. De delar av vÀrlden som idag stÄr för vÀrldens livsmedelsproduktion kommer vid bara nÄgra graders förÀndring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förÀndringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förÀndrade klimatzoner helt kommer att rita om vÀrldskartan. i Skandinavien Àr det dÄ troligt att vi behöver bygga samhÀllen och stÀder för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara jordbruksmarken i vÀrlden. Om hundra Är mÄste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett.VÄrt samhÀlle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt.