Sök:

Sökresultat:

1957 Uppsatser om Gćstad - Sida 33 av 131

Kommunen som varumÀrke

Alla gör det - kommuner, stÀder, regioner och lÀnder arbetar för att stÀrka eller skapa sig varumÀrken. Under de senaste Ären har city branding blivit ett populÀrt Àmne bland stadens lokalpolitiker, köpmÀn och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte lÀngre om att landets storstÀder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande Àven för mellanstora stÀder till smÄstÀder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som stÄr i förÀndring, dÀr en utveckling sker och med en stark tillvÀxt. En stad som stÄr med ena foten i smÄstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Rötning av industrihampa förfiberproduktion : en utvÀrdering av kvalité och miljöpÄverkan

North Western Kungsholmen in Stockholm is confronting big changes and Stockholmsstad is planning that the area will be an extended part of the existing structure in centralStockholm. Dwellings and offi ces are built and the population increase heavily. Th isresult in a need to look at how public green areas can develop and be designed. Th epurpose is to design a proposal for a master plan of S:t GöranomrÄdets public greenareas. Exploateringskontoret, Stockholm stad, who has initialized the task, claim thatthere is a need of clarifying and shield the qualities in the green areas of today and howto create new green structure.The problem formulations which are current in this master thesis are:? Is there a need of a distinct identity for the green areas of S:t GöransomrÄdet? If so,how is this created?? How can the green parks and nature areas inside S:t GöransomrÄdet be improved anddevelop?? How can the connections between the green areas inside S:t GöransomrÄdet beclarifi ed and how can they connect to the surroundings?To get inspiration and information for the design this thesis include a study of theincluding parts in the design process.

Delegation av ansvar i miljömÄl

MÀnniskor i dagens samhÀlle flyttar och reser mycket till olika platser och lÀnder. Man vÀxte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gÄ i skolan eller arbeta. Under tiden trÀffar man andra mÀnniskor frÄn andra stÀder eller lÀnder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet Àr nÄgonting som uppstÄr nÀr man trÀffar mÀnniskor som Àr olik en sjÀlv.

Bilens framtid i Malmö

Denna uppsats, Bilens framtid i Malmö ? elbilar och bilpooler?, har som mÄl att utifrÄn beskrivningar av dagens biltrafiksituation i Malmö samt av de övergripande negativa effekterna den innebÀr för mÀnniskor och för miljö, leda fram till en presentation av en eventuell lösning pÄ dessa aspekter. Bakgrunden till vÄrt stÀllningstagande att inrikta oss pÄ elbilar och bilpooler utgörs av biltrafikens miljöpÄverkan frÀmst avseende luftföroreningar, buller samt trÀngsel. VÄr process med att bygga upp en teoretisk grund att stÄ pÄ inför vÄrt fortsatta arbete har gjort att vi anvÀnt oss av en del vedertagna metoder. Litteraturstudierna har haft en mÀngd olika syften, bland annat har de gett oss insikt i trafikutvecklingen i Malmö de senaste decennierna, förklarat trafikens skadliga effekter pÄ miljön, förklarat fördelarna men Àven nackdelarna med elbilen samt gett oss exempel pÄ bilpoolsutvecklingen sÄvÀl nationellt som ur ett Europaperspektiv.

TrÀds inverkan pÄ solstrÄlning mot bebyggelse : effekterna av trÀdval och placering i staden, sett ur ett hÄllbart perspektiv

I denna uppsats studeras stadstrÀds pÄverkan pÄ solstrÄlning i urban miljö. Idag tÀcks den största andelen yta i staden av hÄrdgjort material, mÄnga av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad frÄn vegetation har det hÄrdgjorda materialet en större förmÄga att absorbera och lagra den vÀrme som via solens instrÄlning nÄr jordskorpan under dagen. VÀrme eller kyla som lagras i en tÀt stad med höga byggnader kan behÄlla temperaturen lÀnge. Orsaken till detta Àr att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden sÄ att byggnaderna antingen vÀrms upp eller kyls ned ytterligare.

Etniska Relationer ur ett könsperspektiv : En kvantitative studie om Kvinnors respektive mÀns interetniska relationer i Norra Irak/Kurdistan

Denna uppsats behandlar etniska relationer ur ett könsperspektiv i Norra Irak eller irakiska Kurdistans tvÄ stÀder: Erbil och Kirkuk . Syftet Àr att studera mÀns och kvinnors etniska relationer i stÀderna Erbil och Kirkuk. Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning Àr hur ser kvinnors respektive mÀns interetniska relationer ut, finns det nÄgon skillnad mellan mÀns och kvinnors etniska relationer, vad som kan pÄverka deras interetniska relationer? Undersökningens teoretiska bakgrund Àr nÀtverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt pÄ etniska relationer, dessa med fokus pÄ könsperspektiv. I ljuset av dessa teorier studerar jag mÀns respektive kvinnors etniska relationer utifrÄn fyra dimensioner: integration/interaktion, tillit, bland Àktenskap, samt kvalitén av kontakter.

Efterlevnad av kommunal lagÀndring -med utgÄngspunkt frÄn god ekonomisk hushÄllning

Genom att granska kommuners förvaltningsberÀttelse ska vi beskriva hur och i vilken utstrÀckning kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushÄllning. Vi skall Àven pröva faktorer som kan ligga till grund för hur kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vÄr studie pÄvisar att efterlevnaden av god ekonomisk hushÄllning Àr bristfÀllig i mÄnga av landets kommuner. Vidare kan vi framhÀva samband mellan uppföljning av mÄl och kommuners storlek. Vi pÄtrÀffar Àven samband mellan uppföljningen av mÄl och om kommuner Àr belÀgna nÀra en större stad eller ej..

"200 meter, varav 50 meter i rygglÀge" : ? En studie om utvalda skolors simkunnighet i Ärskurs 6

SyfteMitt övergripande syfte med uppsatsen Àr att jÀmföra hur simkunnigheten ser ut i Ärskurs 6 utifrÄn hur lÀrarna arbetar med simundervisning i tvÄ olika skolor.FrÄgestÀllningar? Hur organiserar och arbetar idrottslÀrarna med simning i skolan?? Hur ser simkunnigheten ut bland elever i Ärskurs 6?MetodEn kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkÀter och intervjuer har anvÀnts för att fÄ frÄgestÀllningarna besvarade. De som deltog i enkÀtundersökningen var elever i Ärskurs 6 frÄn en skola i Stockholmsstad och en annan skola pÄ Lidingöstad. Eleverna fick besvara frÄgor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lÀrt sig simma. De som intervjuades var tre lÀrare i idrott och hÀlsa, en frÄn skolan pÄ Lidingö stad och tvÄ frÄn skolan i Stockholms stad.

Cityhandlares uppfattningar om konkurrens? : Ett Choice Experiment

Syftet med denna studie Àr att mÀta och analysera detaljhandlares uppfattningar om konkurrenshot utifrÄn fyra olika hypotetiska valsituationer, ett Choice Experiment. Urvalsgruppen bestod av cityhandlare inom ett geografiskt definierat omrÄde i GÀvle stad i Sverige. Resultatet indikerar att cityhandlare uppfattar konkurrens mellan marknadsplatser i viss utstrÀckning. Dock indikerar resultatet att konkurrens uppfattas inom marknadsplatsen i högre utstrÀckning i jÀmförelse med konkurrens mellan marknadsplatser..

MYTEN OM MÖLLEVÅNGENS MÅNGFALD - HUR DEN FYSISKA UTFORMNINGEN PÅVERKAR INTEGRATION

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie.

SjÀlvkÀnsla och hÀlsa hos ungdomar : Betydelsen av etnicitet och kön

Stress hos ungdomar Ă€r ett vĂ€xande problem som kan leda till ohĂ€lsa.Ett sĂ€tt att undersöka ohĂ€lsa Ă€r att titta pĂ„ det motsatta som Ă€rvĂ€lbefinnande. Syftet med studien var att undersöka hur sjĂ€lvkĂ€nslapredicerar subjektiv hĂ€lsa hos ungdomar mellan 16 och 18 Ă„r. Ävenbostadsort, etnicitet och kön beaktades. En enkĂ€tundersökninggenomfördes pĂ„ 149 gymnasieungdomar i en mindre och en störrestad. SjĂ€lvkĂ€nsla mĂ€ttes med global sjĂ€lvkĂ€nsla skala och hĂ€lsa meden skala om subjektivt vĂ€lbefinnande.

Hiphop -Hiphoppare om hiphop

Syftet med studien Àr att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, nÀrmare bestÀmt Ätta svenska hiphoppares syn pÄ hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn pÄ droger och vÄld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien Àr kvalitativt inriktad och baseras pÄ intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv Àr central för studien. Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller Àr positiva till vÄld mot poliser, nÄgot man kan fÄ intryck av nÀr man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering..

Chef eller administratör? : En studie om hur enhetschefer i Göteborgs Stad upplever att deras tidsanvÀndning för administrativt arbete pÄverkar deras ledarskap

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en förstÄelse för hur den tid som enhetschefer (enhetschefer inom omsorg och rektorer) Àgnar Ät administrativt arbete pÄverkar deras ledarskap. Studien utförs pÄ uppdrag av fackförbundet Vision och LÀrarförbundet eftersom de menar att enhetscheferna har en viktig roll i organisationen. Tidigare forskning visar att enhetschefer i offentlig förvaltning har en stor administrativ arbetsbörda, vilket hindrar dem frÄn att fokusera pÄ sitt ledarskap och ge stöd till medarbetarna. Enhetschefers situation Àr dessutom utsatt, dÄ de mÄste hantera krav frÄn mÄnga olika hÄll. I denna studie utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ enhetschefer i Göteborgs Stad.

Kommunen som varumÀrke

Alla gör det - kommuner, stÀder, regioner och lÀnder arbetar för att stÀrka eller skapa sig varumÀrken. Under de senaste Ären har city branding blivit ett populÀrt Àmne bland stadens lokalpolitiker, köpmÀn och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte lÀngre om att landets storstÀder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande Àven för mellanstora stÀder till smÄstÀder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som stÄr i förÀndring, dÀr en utveckling sker och med en stark tillvÀxt. En stad som stÄr med ena foten i smÄstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Centrum i Periferin : En studie om periferins diskursiva rekonstruktion

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->