Sök:

Sökresultat:

1957 Uppsatser om Gćstad - Sida 2 av 131

Mölndals centrum : stadsförnyelse i en svensk förstad

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskÀrna i en kommun som angrÀnsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie pÄ böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag pÄ ÄtgÀrder har arbetats fram med utgÄngspunkt frÄn analyser och Mölndals stads planförslag.

Att fysiskt utforma en attraktiv stadsdel - en strategiplan över Salöts södra udde

I planeringssammanhang Àr det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet Àr svÄrdefinierat. Dels dÀrför att det Àr starkt kopplat till individens egna vÀrderingar, men ocksÄ dÀrför att begreppet bestÄr av mÄnga faktorer. Det Àr dÀrför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns mÄnga teoretiker som forskat inom omrÄdet, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition pÄ vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och bestÄndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

Förr hade man the talk: om ungdomars vardagliga sexualkunskap pÄ internet

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Kvinna eller Svensk? En studie om Malmö stads jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbete

Malmö stads jÀmstÀlldhetsarbete har, liksom mÄngfaldsarbetet, pÄgÄtt under enlÄng tid. I en stad som Malmö dÀr det finns mÄnga olika nationaliteter ÀrmÄngfaldsarbetet och integrationsfrÄgan extra viktig. Intersektionalitet skullekunna vara ett perspektiv som möjligen kunde pÄskynda och förbÀttra arbetet förallas jÀmlika vÀrde. Genom att analysera Malmö stads jÀmstÀlldhets- ochmÄngfaldsplaner diskursivt samt att intervjua förvaltnings/personalchefer pÄ olikaförvaltningar inom Malmö stad vill vi undersöka hur arbetet med dessa frÄgor serut idag och ifall intersektionalitet kan och borde genomsyra arbetet mera. EftergenomgÄngen kartlÀggning kan konstateras att normtÀnkandet Àr starkt.

Om Eyvind Johnsons Stad i ljus

This is a study of Eyvind Johnson?s novel Stad i ljus from 1928, first published in French as Lettre recommandée, 1927. The purpose has been to prove that motives, themes and narrative techniques characteristic to Johnson?s later writings is present as early as in this novel from the twenties. In the novel as well as in the contemporary short stories Johnson starts to explore the symbiosis between living, traveling and writing and begins to use metafictionality as a method to approach autobiographical material.

Marknadskommunikation Inom Offentlig Sektor ? Att positionera en stad

Det finns vissa svÄrigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor dÄ produkten och kunden skiljer sig frÄn den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, dÄ de ocksÄ Àr delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumÀrke, utan mÄste ocksÄ betraktas som interna medarbetare. SvÄrigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor Àr dessutom att offentliga organisationer mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olika vÀrden.Vi har studerat hur olika vÀrden inom BorÄs Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlÀgga kommunikationen för att se hur BorÄs Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pÄgÄende satsningar pÄ det textila klustret Textile Fashion Center.

Planeringsaspekter för hur uteliggares liv hanteras i stadens offentliga rum : med exempel frÄn Malmö stad

Undersökningen syftar till att fÄ svar pÄ frÄgor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, pÄ kommunal nivÄ i Malmö stad. Med fokus pÄ den fysiska planeringens roll stÀller jag följande frÄgestÀllningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel frÄn Malmö stad? hur hanterar man uteliggare pÄ kommunal nivÄ, med exempel frÄn Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer pÄ kommunal nivÄ för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel frÄn Malmö stad? Genom litteraturstudier, som stÄr för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frÄgestÀllningarna frÄn olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med SkÄnes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhÄll (Gatukontoret) i Malmö stad, stÄr tillsammans med observationer för undersökningens exempel frÄn Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.

Insatser för mÀn som krÀnker och misshandlar kvinnor i Malmö stad

Abstract: I denna uppsats presenterar vi de insatser som finns för mÀn som misshandlar och krÀnker kvinnor i nÀra relationer, i Malmö stad. Vi har undersökt verksamheten Kriscentrum för mÀn. Vi har belyst problemet mÀns vÄld mot kvinnor. Detta genom tre olika förklaringsmodeller, dÀr genusbegreppet ingÄr i en av dem..

Mölndals centrum - stadsförnyelse i en svensk förstad

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskÀrna i en kommun som angrÀnsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie pÄ böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag pÄ ÄtgÀrder har arbetats fram med utgÄngspunkt frÄn analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys.

NYBRO -Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum.

Nybro Àr en stad i ?Glasriket? i SmÄland, tillhörande Kalmar lÀn. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kÀrna Àr redan i full gÄng men det Àr fortfarande mÄnga delar av Nybro stads offentliga miljöer som Àr slitna, omoderna, av vÀldigt blandade karaktÀrer och i stort behov av en uppfrÀschning och uppstramning. Den fysiska avgrÀnsningen för mitt arbete Àr Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.

TorsÄs en attraktiv smÄstad - förbÀttring av utemiljö

Ordet attraktiv stad anvĂ€nds dagligen, men sjĂ€lva begreppet Ă€r komplex och svĂ„rdefinierat. Å ena sidan den Ă€r stark kopplad till individens egen uppfattning och Ă„t andra sidan rymmer den mĂ„nga olika faktorer. UtifrĂ„n litteratur som studerades sĂ„ framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad Ă€r svĂ„r att planera om inte begreppet faststĂ€lls. Det finns mĂ„nga teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen faststĂ€lld teori eller konkret definition pĂ„ vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller Ă€ldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv smĂ„stad.

Kan ?Jag? pÄverka? : En fallstudie om inkludering av medborgaren inför en beslutsprocess i VÀsterÄs stad.

PÄverkansmöjligheterna i ett representativt system Àr normalt att rösta, kontakta en politiker samt eget engagemang i ett politiskt parti. Uppsatsens syfte Àr att precisera hur VÀsterÄs stad förhÄller sig till tvÄ idealtypiska ytterligheter och ifall beslutsprocessen Àr att betrakta som ett nÀrmande eller avvikande frÄn Dahls idealtypiska demokratidefinition. De undersökta pÄverkansmöjligheterna medborgardialog, utökat samrÄd, allmÀnhetens frÄgestund och sociala medier var av olika dignitet. Utökat samrÄd och allmÀnhetens frÄgestund betraktas som meningsfulla och som ett nÀrmande av idealet, medan medborgardialogen och sociala medier betraktas som symboliska och ett nÀrmande av idealtypen oligarki. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att det i princip krÀvs att medborgaren Àr berörd av en frÄga för att inkluderas inför en beslutsprocess.

Kan cooperative learningmetoden STAD förÀndra elevernas attityd till matematik?

Genom min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptÀckte jag att matematikundervisningen huvudsakligen bestod av lÀrargenomgÄng och enskild rÀkning. Denna form av undervisning stÀmde inte med min bild av hur man skapar en bra lÀrandesituation för eleverna. Syftet med detta arbete har varit att hitta en undervisningsmetod som stÀmmer överens med min syn pÄ effektivt lÀrande. Jag fann cooperative learning som Àr en undervisningsmodell som bygger pÄ interaktion mellan elever och dÀr alla elever Àr beroende av varandra för att lyckas. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar ville jag se om cooperative learningmetoden STAD kunde förÀndra elevernas attityd till matematik samt vilken attityd eleverna hade till undervisningsmetoden.

NYBRO -Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum.

Nybro Àr en stad i ?Glasriket? i SmÄland, tillhörande Kalmar lÀn. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kÀrna Àr redan i full gÄng men det Àr fortfarande mÄnga delar av Nybro stads offentliga miljöer som Àr slitna, omoderna, av vÀldigt blandade karaktÀrer och i stort behov av en uppfrÀschning och uppstramning. Den fysiska avgrÀnsningen för mitt arbete Àr Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. Syftet med mitt examensarbete Àr att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag pÄ ÄtgÀrder som kan genomföras för att fÄ attraktivare offentliga miljöer i stadskÀrnan utifrÄn de förutsÀttningar, kvalitéer och brister som finns idag. Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag.

Utbildning i stad och pÄ landsbygd : En undersökning om högstadieelevers attityder till utbildning

Detta arbete presenterar en attitydundersökning dÀr elever frÄn en stad jÀmförs med eleverfrÄn landsbygd i frÄga om attityder till utbildning. Arbetet Àr en komparativattitydundersökning dÀr stad och landsbygd stÀlls mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror pÄ, utgÄr frÄn Pierre Bourdieus teori angÄende kapital och habitus.Metoden Àr kvantitativ och en enkÀt har anvÀnts för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla arbetets syfteoch frÄgestÀllningar. Totalt har 127 elever frÄn Ärskurs nio deltagit varav 67 Àr pojkar och 60Àr flickor. 36 elever kommer frÄn Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer frÄn Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap angÄende elevers attityder till skolgÄng,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig Ät i stad respektivelandsbygd.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->