Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet.

Den ökande stressen är ett stort problem bland sjuksköterskor. Stor arbetsbelastning och höga krav leder till allt fler sjukskrivningar vilket är en negativ utveckling i en yrkesgrupp som är viktig för hela samhället. Syftet med denna uppsats är att belysa hur stress påverkar sjuksköterskor fysiskt och psykiskt samt att undersöka i sammanhanget betydelsefulla copingstrategier. Uppstatsen är en litteraturstudie som baseras på tretton vetenskapliga artiklar vilka behandlar ämnena stress, coping, mental och fysisk hälsa bland sjuksköterskor. Resultatet visar att vanliga stressorer bland sjuksköterskor är hög arbetsbelastning, patientnära arbete, administrativa och organisatoriska påfrestningar samt brist på stöd och uppskatting.

Bakgrund: En patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning utsätts för många traumatiska upplevelser både psykiskt och fysiskt samt drabbas av minnesluckor och overkliga upplevelser.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur patientdagboken och mottagningsbesöket har påverkat bearbetningen av upplevelserna av vårdtiden på intensiven och rehabiliteringen efter sjukvårdsvistelsen.Metod: Datainsamling gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elva patienter som hade legat tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelningen och fått en patientdagbok och varit på ett uppföljande mottagningsbesök. Data analyserades enligt Burnards och Graneheim och Lundmans innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i fem teman som speglar informanternas uppfattning om patientdagboken och mottagningsbesöket. Tema:1) Patientdagboken har hjälpt patienten förstå att det har hänt och vad som har hänt under intensivvårdtiden. 2) Redskap för att kunna förklara för vänner och familj. 3) Patientdagboken gav ett positivt gensvar till patienten och de hade få funderingar på utveckling av den.

Äldres hälsa har förbättrats de senare åren samt har de blivit mer fysiskt aktiva. Syftet med studien var att beskriva äldres syn på förutsättningar för att bibehålla välbefinnandet efter pensioneringen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio informanter i åldrarna 63-84 år. Det framkom i resultatet att minst en nära vän var en viktig del för att främja välbefinnandet. Interaktion med vänner och familj var också en viktig aspekt för att må bra.

Arbetsmiljön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för vår hälsa. Fysiskt ansträngande arbete så som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska ämnen kan leda till ökad risk för ohälsa. Brandmän har jämfört med många andra yrkesgrupper annorlunda förutsättningar i sitt arbete, förutom att bekämpa bränder rycker de ut även ut vid exempelvis vid bil- och kemikalieolyckor samt vid djurräddning. I deras arbetsmiljö blir de utsätta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hälsorisker exempelvis genom bränder, bil- och kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmän upplever de hälsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö.

Bakgrund: Att v?rda barn med cancer i palliativt skede inneb?r sv?ra utmaningar f?r sjuksk?terskor. Sjuksk?terskor har ett ansvar att lindra fysiskt och psykiskt lidande och f?rmedla tr?st och trygghet till barnet och dess familj. Barnkonventionen ligger till grund f?r sjuksk?terskans omv?rdnadsarbete inom palliativ v?rd som str?var efter att fr?mja barns livskvalitet och v?rdighet.

Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysiskaktivitet och livskvalité bland äldre.Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva äldre individer uppleverhälsa, livskvalité, känsla av sammanhang och hur det kan vara enförutsättning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrågeformulär bidra tillökad förståelse för individens upplevda hälsa och fysiska aktivitet.Metod: Kvalitativ och kvantitativ. Utifrån kvantitativ ansats användesKASAM-livsfrågeformulär med 29 frågor uppdelat utifrån treområdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Somkvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades medinnehållsanalys.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Bakgrund: Många människor lider idag både psykiskt och fysiskt av svårläkta bensår och smärta är det mest påtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svårigheter och påverkan på dagligt liv. För att få en helhetsbild av patienters livssituation ställs höga krav på sjuksköterskor och många gånger saknar personal rätt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv på att leva med svårläkta bensår.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrån 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Utgångspunkten var att få fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: Smärta (att vara styrd och att härda ut), begränsningar (att vara ensam och en inskränkt vardag), skam (att skämmas för sin kropp och att drabbas av låg självkänsla), kamp (lidande och hopp i läkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (känna tillit och förtroende och känna brist på tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krävs för att patienters lidande ska minskas samt att vårdpersonalen bättre ska kunna bemöta patienters behov..

Bakgrund: Transplantationskirurgin är ett relativt nytt område som hade sin framväxt i Sverige på 60-talet. Transplantationsprocessen är en krävande process som har en stor påverkan på patienternas livssituation. Det finns evidens för att anhöriga till svårt sjuka är en grupp som riskerar att drabbas av ohälsa på grund av den påfrestande rollen som vårdare. När en svår sjukdom drabbar en person stannar familjens liv upp och de anhörigas behov blir åsidosatta. I transplantationsvården är anhöriga ett viktigt stöd för patienten och därför kan det antas att de anhöriga går igenom en påfrestande process och är själva i behov av stöd från vården.Syfte: Att öka kunskapen om personers upplevelser av att vara anhöriga till patienter som ska eller har genomgått en transplantation för att öka sjuksköterskors möjlighet att kunna ge stöd.Metod: Arbetet är ett resultat av en litteraturgranskning där flera sökningar på databaserna Cinahl, PubMed och Scopus gjordes och artiklar valdes ut för granskning.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var också att undersöka om AMA hjälper dessa deltagare att motiveras och kunna återvända till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom området har ofta fokuserat på samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förväntningar på och värderingar av arbete. Motivation sägs vara påverkad utifrån såväl inre som yttre faktorer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Becks teori om risksamhället samt två motivationsteorier, dels en teori om förväntningar och dels en teori om självbestämmande.

Inom sjukvården omhändertar sjuksköterskor dagligen svårt skadade personer. Detta innebär olika stressmoment som kan leda till att sjuksköterskor både psykiskt och fysiskt mår dåligt och måste lära sig att hantera detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer. Vi har analyserat 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer resulterade i fem kategorier: Att det medförde nedsatt självkänsla, utanförskap och otrygghet, Att inte kunna slappna av, Att inte bli bekräftad kan leda till hopplöshet och ibland missbruk, Att förberedelser och erfarenheter är viktiga och Att vara kompetent.

Demens är en degenerativ sjukdomsprocess som påverkar människans kognitiva förmågor och beteende vilket leder till ökat behov av stöd och hjälp i det dagliga livet. Ångest, oro, agitation och aggression är vanligt förekommande beteendesymtom som är svåra att hantera. Dessa symtom påverkar inte bara personen med demens negativt utan även personerna i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan lindra beteendestörningar hos äldre personer med demens som bor på särskilt boende. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt som resulterade i 23 funna studier.

Fysisk aktivitet är en faktor som bidrar till ökad hälsa och välbefinnande. Trots det så hänvisar nationell statistik till att andelen inaktiva svenskar verkar vara bestående. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader och samband i motivation till fysisk aktivitet utifrån kön, ålder och aktivitetsnivå samt upplevda barriärer och handlingsstrategier. Data samlades in från träningsanläggningar och arbetsplatser i Halmstads kommun via forskningsadministrerade frågeformulär. Frågeformuläret innefattade de teoribaserade formulären IPAQ, MTUAM, BREQ-2 och GSE.

SAMMANFATTNINGDetta är en kvalitativ och kvantitativ tvärsnittsstudie med en deskriptiv och komparativ design. Syftet med studien var att undersöka vilka ställningstaganden till fysisk kontakt som personal inom barn- och ungdomspsykiatrin gör, utifrån en fiktiv fallstudie. Syftet var också att jämföra om det är några skillnader i ställningstagande till fysisk kontakt beroende på personalens kön, psykoterapeutkompetens och yrkeskategori samt att beskriva hur deltagarna kommenterat sina ställningstaganden. Resultatet visade att kvinnor är mer positiva till fysisk kontakt än män, att sjuksköterskor är mer positiva till fysisk beröring än psykologer och att personal som inte är legitimerade psykoterapeuter är mer positiva till fysisk beröring än legitimerade psykoterapeuter.Respondenterna lämnade kommentarer till frågeformuläret. Dessa har fördelats i fyra temagrupper.