Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 år bor på ett äldreboende. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa. Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande även vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för människor i århundrade. Hundar är ett av de djur som förekommer inom vården och på äldreboende.

Detta examensarbete behandlar huruvida elevers attityder till hälsa och kost är relaterat till deras attityd om skolprestation. Eleverna som deltog i undersökningen gick på en skola i en förort till Malmö och arbetade under tre veckor med ett hälso-tema som behandlade kost, motion och välbefinnande. Mina frågeställningar lyder: ? Hur ser elevernas fysiska aktivitet ut? ? Hur ser elevernas matvanor ut? ? Hur ser eleverna själva på sina skolprestationer och prestationer i övrigt? ? Har temaveckorna ändrat elevernas syn på någon av punkterna ovan? Jag har med hjälp av ovanstående frågor försökt se om fysisk aktivitet har någon koppling till hur eleverna ser på sina skolprestationer och sitt kostval. Min undersökningsmetod var enkäter som kompletterades med enskilda samtal angående enkätfrågorna. Enkätsvaren visade att 78 % av eleverna hade fysiska aktiviteter efter skoltid och att dessa elever fann det viktigt att prestera så bra som möjligt i skolan med undantag av en elev.

Årligen ådrar sig ca 18 000 personer i Sverige en höftfraktur. Det är främst äldre som drabbas, medelåldern är 80 år. Vid rehabiliteringen efter en höftfraktur är det övergripande målet att patienten skall återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som han/hon hade före frakturen. En förutsättning för god hälsa, att undvika sjukdom och för att återvinna hälsa är ett gott nutritionstillstånd. Vid malnutrition råder ett tillstånd då kroppens intag av energi och näring understiger kroppens faktiska behov och det finns då en ökad risk för sjuklighet. Enligt Socialstyrelsen som sammanställt olika studier lider 50 % av de patienter som ådrar sig en höftfraktur av malnutrition. Studiens syfte är att finna omvårdnadshandlingar som kan leda till ett förbättrat nutritionsstatus hos patienter som ådragit sig en höftfraktur för att förbättra läkning och rehabilitering och därigenom öka patientens välbefinnande och minska lidandet. Som metod har analys av aktuella vetenskapliga artiklar använts. Resultatet visar olika teman som beskriver olika omvårdnadshandlingar. Temana är: ?Att finna och åtgärda orsaker till ett försämrat födointag vid en höftfraktur?, ?Att göra en bedömning av patientens nutritionsstatus och mäta patientens intag av mat och väska?, ?Att informera och kommunicera med patienten om kost och nutrition?, ?Att ge omvårdnad i samband med måltid? samt ?Att ge olika näringstillägg?..

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fånga individers egen upplevelse av att ha mått psykiskt dåligt i tonåren samt vägen från det dåliga måendet. Detta med fokus på deras upplevelse av att lämna det dåliga måendet och att gå mot ett psykiskt välbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som det relaterats till i uppsatsen är forskning kring återhämtning, ungdomars perspektiv på psykisk ohälsa och begreppet identitet.

Stefan Holm har en unik förmåga att hoppa högt. Den förmågan bygger på fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lär mig tekniken för höjdhopp kommer jag också att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, då jag kanske saknar vissa fysiska förmågor. Förutom fysiska förmågor behöver en höjdhoppare även kunskaper som han förvärvar under sin träning tillsammans med sin tränare. De behöver tillsammans ett språk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt.En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande är kommunikationen och med den, språket.

Bakgrund: Det är ungefär 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar våld mot mamman i hemmet. Våldet försiggår i olika familjesammansättningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna våld kan leda till att barnen får svårt att klara sin skolgång och kan även ge både psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan är en person som alla barn på en skola träffar någon gång under sina skolår och har därför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar våld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekräftar barnets berättelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig själv och barnet så att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och på så sätt ha lättare för att söka stöd hos denne och berätta om sina erfarenheter..

Bakgrund: Trots att psykisk ohälsa är vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohälsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men får trots detta inte samma uppmärksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har förmåga att bemöta personer med både psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vården. Ökad förståelse för bemötandet av personer med psykisk ohälsa inom somatisk vård kan bidra till att förbättra omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vård bemöter personer med psykisk ohälsa.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet är väldigt självständigt och mångsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska påfrestningar och blir utbrända. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och välbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns behov av omvårdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Bakgrund: Antalet drabbade kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige är cirka 450 per år. Cirka en tredjedel av kvinnorna är under 40 år. I Sverige har insjuknandet av livmoderhalscancer minskat, troligen efter att regelbunden populations screening infördes på 1960-talet. Symtomen är få och diffusa och är därför svåra att upptäcka. Screening är en viktig undersökning för att upptäcka cancern tidigt.

Demenssjukdom är en skada som påverkar hjärnans olika funktioner, beroende på vad skadan sitter. Då den ökande befolkningen ger allt fler dementa och det i sig ökar samtidigt behovet av åtgärder i den fysiska miljön. Den fysiska miljön kan hindra eller ge möjligheter i dagliga aktiviteter. Personer med demens har minskad förmåga att förstå och tolka sin omgivning och får därmed lätt en känsla av otrygghet vilket kan leda till inaktivitet och negativa hälsoeffekter. En kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av åtta informanter och en innehållsanalys som analysmetod valdes.

BakgrundForensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes som metod.

Abstract Examensarbetet handlar om lärares tankar kring koncentrationssvårigheter och om miljön eleverna vistades i har någon betydelse för elevernas koncentrationsförmåga. Vi ville även se om lärarna ansåg att det hade någon betydelse för eleverna med koncentrationssvårigheter, var de befann sig, om koncentrationssvårigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrågor användes för att försöka ta reda på lärarnas syn kring ämnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lärarkategoriers beskrivningar av koncentrationssvårigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lärarna betydelse för hur koncentrationssvårigheter kan yttra sig? Vilka är lärarnas uppfattningar om på vilka olika sätt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvårar koncentration? Den metod vi använt oss av är kvalitativ intervju där vi intervjuat lärare som har olika lärarkategorier och jobbar på samma skola.

Multipel skleros är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet och det lev´der ofta till förlamningssymtom. Det är fler kvinnor än män som drabbas och det finns en stor utbredning av sjukdomen i de tempererade klimatzonerna. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som har olika betydelse för olika personer. Det innefattar personers fysiska och psykiska hälsa, personliga övertygelser, sociala relationeroch grad av självständighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som påverkar personers upplevelse av livskvalitet vid multipel skleros.

Patienter som är inlagda på vårdavdelningar på sjukhus har olika upplevelser av rummets utformning och inredning. Vår erfarenhet är att patientrum har vita väggar, textilier med diskreta färger och inga tavlor. Vad kännetecknar en utformning och inredning som är hälsobringande för patienten? En omgivning som människor är tillfreds med skapar balans i tillvaron och stärker det psykiska välbefinnandet och den fysiska hälsan. En viss form av arkitektur kan också bidra till uppkomsten av stress.