Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt Àldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 Är bor pÄ ett Àldreboende. Sjuksköterskans uppgift Àr att frÀmja hÀlsa. HÀlsa Àr ett tillstÄnd av fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande Àven vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för mÀnniskor i Ärhundrade. Hundar Àr ett av de djur som förekommer inom vÄrden och pÄ Àldreboende.

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hÀlsa dÀr unga tjejers situation Àr sÀmre Àn unga killars. Bakgrunden till denna studie Àr att det saknas kunskap om hur detta mönster Àr relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte Àr att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hÀlsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger pÄ fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hÀlsa.

Årligen Ă„drar sig ca 18 000 personer i Sverige en höftfraktur. Det Ă€r frĂ€mst Ă€ldre som drabbas, medelĂ„ldern Ă€r 80 Ă„r. Vid rehabiliteringen efter en höftfraktur Ă€r det övergripande mĂ„let att patienten skall Ă„terfĂ„ samma fysiska, psykiska och sociala nivĂ„ som han/hon hade före frakturen. En förutsĂ€ttning för god hĂ€lsa, att undvika sjukdom och för att Ă„tervinna hĂ€lsa Ă€r ett gott nutritionstillstĂ„nd. Vid malnutrition rĂ„der ett tillstĂ„nd dĂ„ kroppens intag av energi och nĂ€ring understiger kroppens faktiska behov och det finns dĂ„ en ökad risk för sjuklighet. Enligt Socialstyrelsen som sammanstĂ€llt olika studier lider 50 % av de patienter som Ă„drar sig en höftfraktur av malnutrition. Studiens syfte Ă€r att finna omvĂ„rdnadshandlingar som kan leda till ett förbĂ€ttrat nutritionsstatus hos patienter som Ă„dragit sig en höftfraktur för att förbĂ€ttra lĂ€kning och rehabilitering och dĂ€rigenom öka patientens vĂ€lbefinnande och minska lidandet. Som metod har analys av aktuella vetenskapliga artiklar anvĂ€nts. Resultatet visar olika teman som beskriver olika omvĂ„rdnadshandlingar. Temana Ă€r: ?Att finna och Ă„tgĂ€rda orsaker till ett försĂ€mrat födointag vid en höftfraktur?, ?Att göra en bedömning av patientens nutritionsstatus och mĂ€ta patientens intag av mat och vĂ€ska?, ?Att informera och kommunicera med patienten om kost och nutrition?, ?Att ge omvĂ„rdnad i samband med mĂ„ltid? samt ?Att ge olika nĂ€ringstillĂ€gg?..

Stefan Holm har en unik förmÄga att hoppa högt. Den förmÄgan bygger pÄ fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lÀr mig tekniken för höjdhopp kommer jag ocksÄ att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, dÄ jag kanske saknar vissa fysiska förmÄgor. Förutom fysiska förmÄgor behöver en höjdhoppare Àven kunskaper som han förvÀrvar under sin trÀning tillsammans med sin trÀnare. De behöver tillsammans ett sprÄk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt.En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande Àr kommunikationen och med den, sprÄket.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fÄnga individers egen upplevelse av att ha mÄtt psykiskt dÄligt i tonÄren samt vÀgen frÄn det dÄliga mÄendet. Detta med fokus pÄ deras upplevelse av att lÀmna det dÄliga mÄendet och att gÄ mot ett psykiskt vÀlbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begrÀnsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter som det relaterats till i uppsatsen Àr forskning kring ÄterhÀmtning, ungdomars perspektiv pÄ psykisk ohÀlsa och begreppet identitet.

Bakgrund: Det Àr ungefÀr 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet. VÄldet försiggÄr i olika familjesammansÀttningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna vÄld kan leda till att barnen fÄr svÄrt att klara sin skolgÄng och kan Àven ge bÄde psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan Àr en person som alla barn pÄ en skola trÀffar nÄgon gÄng under sina skolÄr och har dÀrför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie anvÀndes en induktiv ansats dÀr datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Datamaterialet bygger pÄ intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framtrÀdde tvÄ kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekrÀftar barnets berÀttelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig sjÀlv och barnet sÄ att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och pÄ sÄ sÀtt ha lÀttare för att söka stöd hos denne och berÀtta om sina erfarenheter..

Bakgrund: Trots att psykisk ohĂ€lsa Ă€r vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohĂ€lsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men fĂ„r trots detta inte samma uppmĂ€rksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. DĂ€rför Ă€r det av stor vikt att sjuksköterskor har förmĂ„ga att bemöta personer med bĂ„de psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vĂ„rden. Ökad förstĂ„else för bemötandet av personer med psykisk ohĂ€lsa inom somatisk vĂ„rd kan bidra till att förbĂ€ttra omvĂ„rdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vĂ„rd bemöter personer med psykisk ohĂ€lsa.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet Àr vÀldigt sjÀlvstÀndigt och mÄngsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska pÄfrestningar och blir utbrÀnda. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och vÀlbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns behov av omvÄrdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Bakgrund: Antalet drabbade kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige Àr cirka 450 per Är. Cirka en tredjedel av kvinnorna Àr under 40 Är. I Sverige har insjuknandet av livmoderhalscancer minskat, troligen efter att regelbunden populations screening infördes pÄ 1960-talet. Symtomen Àr fÄ och diffusa och Àr dÀrför svÄra att upptÀcka. Screening Àr en viktig undersökning för att upptÀcka cancern tidigt.

Demenssjukdom Àr en skada som pÄverkar hjÀrnans olika funktioner, beroende pÄ vad skadan sitter. DÄ den ökande befolkningen ger allt fler dementa och det i sig ökar samtidigt behovet av ÄtgÀrder i den fysiska miljön. Den fysiska miljön kan hindra eller ge möjligheter i dagliga aktiviteter. Personer med demens har minskad förmÄga att förstÄ och tolka sin omgivning och fÄr dÀrmed lÀtt en kÀnsla av otrygghet vilket kan leda till inaktivitet och negativa hÀlsoeffekter. En kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av Ätta informanter och en innehÄllsanalys som analysmetod valdes.

BakgrundForensisk omvÄrdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstÀnkta, förövare och vittnen till vÄld. Att bli utsatt för brott kan medföra bÄde fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkÀnsla och respekt och har rÀtt till nödvÀndig materiell,medicinsk, psykisk och social hjÀlp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hÀlso-och sjukvÄrdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvÄrdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte fÄr den omvÄrdnad de Àr i behov av. Att ha personal med kunskaper inom Àmnet Àr viktigt för att kunna kÀnna igenoch uppmÀrksamma symtom och tecken pÄ vÄld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvÄrdnad pÄ en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod.

Abstract Examensarbetet handlar om lÀrares tankar kring koncentrationssvÄrigheter och om miljön eleverna vistades i har nÄgon betydelse för elevernas koncentrationsförmÄga. Vi ville Àven se om lÀrarna ansÄg att det hade nÄgon betydelse för eleverna med koncentrationssvÄrigheter, var de befann sig, om koncentrationssvÄrigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrÄgor anvÀndes för att försöka ta reda pÄ lÀrarnas syn kring Àmnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lÀrarkategoriers beskrivningar av koncentrationssvÄrigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lÀrarna betydelse för hur koncentrationssvÄrigheter kan yttra sig? Vilka Àr lÀrarnas uppfattningar om pÄ vilka olika sÀtt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvÄrar koncentration? Den metod vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju dÀr vi intervjuat lÀrare som har olika lÀrarkategorier och jobbar pÄ samma skola.

Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar det centrala nervsystemet och det levŽder ofta till förlamningssymtom. Det Àr fler kvinnor Àn mÀn som drabbas och det finns en stor utbredning av sjukdomen i de tempererade klimatzonerna. Livskvalitet Àr en subjektiv upplevelse som har olika betydelse för olika personer. Det innefattar personers fysiska och psykiska hÀlsa, personliga övertygelser, sociala relationeroch grad av sjÀlvstÀndighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som pÄverkar personers upplevelse av livskvalitet vid multipel skleros.

Patienter som Àr inlagda pÄ vÄrdavdelningar pÄ sjukhus har olika upplevelser av rummets utformning och inredning. VÄr erfarenhet Àr att patientrum har vita vÀggar, textilier med diskreta fÀrger och inga tavlor. Vad kÀnnetecknar en utformning och inredning som Àr hÀlsobringande för patienten? En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med skapar balans i tillvaron och stÀrker det psykiska vÀlbefinnandet och den fysiska hÀlsan. En viss form av arkitektur kan ocksÄ bidra till uppkomsten av stress.