Syfte: Syftet med denna studie var att sammanstÀlla patienters upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS) samt att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov patienter med MS har. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och inte Àldre Àn fem Är. Sammanlagt har 17 stycken artiklar anvÀnts till resultatet, av dessa var nio stycken kvantitativa studier och Ätta stycken kvalitativa studier. Resultat: Trötthet och depression var de mest besvÀrliga och immobiliserande symptomen för personer med MS.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsÀttning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptÀcktes under uppsatsens gÄng och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade pÄ de olikariskerna som barn med funktionsnedsÀttning kunde utsÀttas för och i vilken utstrÀckning.Riskerna varierade frÄn psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ÀmnesomrÄdet söka, granska och sammanstÀlla befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsÀttning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jÀmförelse till barn utan funktionsnedsÀttning.

Bakgrund: Fibromyalgi Àr ett kroniskt smÀrttillstÄnd som inte uppvisar nÄgra kliniska markörer, vilket gör det svÄrt i mötet med sjukvÄrden och leder ofta till misstroddhet. Syndromet Àr förknippat med psykiska och fysiska besvÀr i form av extrem trötthet, smÀrta och stora begrÀnsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos mÀn och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda pÄ mÀn och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, anvÀndes för sökandet av artiklar.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom Àr kÀnslomÀssigt krÀvande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rÀdd och skamsen., Att vara hjÀlplös och distansera sig., Att fÄ slitningar i relationer., Att fÄ ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att fÄ stöd men bli nonchalerad av sjukvÄrdspersonal., Att lÀra sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de nÀrstÄende gÄr igenom omvÀlvande upplevelser dÄ en nÀra person drabbas av en psykisk sjukdom.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom Àr kÀnslomÀssigt krÀvande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rÀdd och skamsen., Att vara hjÀlplös och distansera sig., Att fÄ slitningar i relationer., Att fÄ ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att fÄ stöd men bli nonchalerad av sjukvÄrdspersonal., Att lÀra sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de nÀrstÄende gÄr igenom omvÀlvande upplevelser dÄ en nÀra person drabbas av en psykisk sjukdom.

Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan homosexuella mÀns psykiska vÀlbefinnande och sjÀlvobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt Älder. Syftet Àr ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och sjÀlvobjektifiering mellan mÀn som trivs i gaykulturen och mÀn som inte trivs. En Internetbaserad enkÀt besvarades av 1113 mÀn i Äldern 15-40 Är som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som homosexuell. Deltagarnas vÀlbefinnande var lÀgre jÀmfört med mÀn i en oselekterad svensk population. De mÀn som inte trivdes i gaykulturen skattade en lÀgre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell sjÀlvrepresentation jÀmfört med de mÀn som trivdes.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt pÄbörjad protesanvÀndning kan upplevas som en svÄrighet. OmstÀllningen pÄverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förÀndringen stÄr i stÀndig fokus eftersom den upplevda kÀnslan av kroppen förÀndras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bÀra arm- och benprotes efter amputation. Studien Àr en systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Bakgrund: Övervikt ses som en riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar. Överviktiga personer upplevde fysiska och psykiska symtom pĂ„grund av sin övervikt. Övervikt kan förebyggas genom hĂ€lsofrĂ€mjande Ă„tgĂ€rder. Syfte; var att belysa överviktiga patienternas erfarenheter av hĂ€lsofrĂ€mjande Ă„tgĂ€rder för att uppnĂ„ en viktminskning. Metod: En litteraturöversikt genom fördes och litteratursökningen skedde i Cinahl, PubMed och PsycInfo.

Syfte och frĂ„gestĂ€llning: Studien Ă€r gjord för att undersöka sambandet mellan den fysiska prestationsförmĂ„gan hos manliga innebandyspelare pĂ„ elitnivĂ„ och lagets tabellplacering efter avslutat grundserie.Är det sĂ„ att det lag som har bĂ€st fysik ocksĂ„ uppvisar bĂ€st resultat i form av tabellplacering efter avslutad grundserie?Metod: Fyra lag i den svenska elitserien för herrar, alla med ambitionen att nĂ„ slutspelsplats valdes ut för att delta i studien. Efter kontakt med lagens ansvariga coacher, dĂ€r förutsĂ€ttningarna noggrant förklarades angĂ„ende anonymitet och upplĂ€gg etc. testades lagen i en rad olika fysiska tester baserade pĂ„ de grenspecifika krav som stĂ€lls pĂ„ en innebandyspelare. De tester som genomfördes var chins, dips, brutalbĂ€nk, moment som Ă€r vanligt förekommande inom fysprofiler.

Bakgrund: PÄ senare tid har arbete fÄtt en stor betydelse för individer och Àr mer Àn enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmÄga Àr avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgÄr ifrÄn olika modeller med mÄl att frÀmja individens funktioner som krÀvs för att arbeta. Det har gjorts fÄ studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrÄn deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, HjÀlpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, HÀlsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett av de största folkhĂ€lsoproblemen i vĂ€rlden. I Sverige Ă€r vart femte barn i yngre skolĂ„ldern överviktig och fem procent utav dem Ă€r feta. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att veta hur stor pĂ„verkan förĂ€ldrar har pĂ„ barns matvanor och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur förĂ€ldrar pĂ„verkar barns matvanor och fysiska aktivitet.Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts med hjĂ€lp av databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna (n=22) har analyserats och kvalitetsgranskats för att fĂ„ fram ett sĂ„ relevant resultat som möjligt. Dataanalys gjordes pĂ„ artiklarna och dem var publicerade mellan 2009-2014.Resultat: Resultatet Ă€r redovisat i fyra temaomrĂ„den om hur förĂ€ldrar pĂ„verkar sina barn och de omrĂ„dena Ă€r förĂ€ldrars livsstil, förĂ€ldrars kunskap, förĂ€ldrars stöd och förĂ€ldrars regler och kontroll i hemmiljön.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning utifrÄn en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte Àr att undersöka vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlÀrning. Vi vill Àven ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser pÄ sin egen roll som pedagog nÀr det gÀller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat tvÄ arbetslag bestÄende av sju pedagoger.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgra könsrelaterade orÀttvisor i dagens betygsystem. Som blivande lÀrare i Àmnet bild var vi intresserade av frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. MÄlet pÄ sikt Àr att vÄrt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rÀttvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frÄgor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i Àmnet bild bedöms olika beroende pÄ kön?? och ?Har nÄgon kön biologisk fördel framför det andra att nÄ högre resultat i Àmnet bild?? Undersökningen bestÄr av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

Bakgrund: Demenssjukdomar innebÀr en allvarlig förlust av kognitiv förmÄga hos en tidigare frisk person, utöver vad som kan förvÀntas av normalt Äldrande. Symtomen vid demenssjukdom kan vara psykiska, fysiska och/eller beteendemÀssiga och försvÄrar allmÀn daglig livsföring. Vid omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom kan olika problem uppstÄ till följd av sjukdomens reducering av den kognitiva förmÄgan hos individen. En lugn och trygg miljö ger bÀst förutsÀttningar för en god funktion hos demenssjuka. Enligt Nightingale har musik helande krafter, dels dÄ det pÄminner om vinden och luftens positiva effekt pÄ de sjuka och dels dÄ det bidrar till en positiv omsorgsatmosfÀr.