Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur den fysiska trÀningen inom ramen för friskvÄrdsarbete bedrivs inom polisen och varför man i dag inte har nÄgra fysiska krav för poliser. Bakgrunden till Àmnesvalet ligger i vÄr uppfattning att det Àr konstigt att det stÀlls fysiska krav pÄ polisstudenter och polisaspiranter men inte pÄ fÀrdiga poliser. Vi har gjort en teoretisk studie inom Àmnet friskvÄrd, frÀmst fysisk trÀning, för att beskriva fördelarna med att satsa resurser pÄ detta samt visa pÄ faktorer som har betydelse för att en friskvÄrdssatsning skall bli framgÄngsrik. Sedan presenterar vi hur polisen och försvarsmakten arbetar med dessa frÄgor inom de respektive organisationerna. Som underlag för informationen har vi frÀmst anvÀnt oss av sakkunniga personer inom de bÄda organisationerna som har intervjuats.

Parkinsons sjukdom Àr en av de kroniska progressiva sjukdomar som medför funktionshindrade tillstÄnd hos den sjuke och pÄverkar personens livsvÀrld. Antalet personer med Parkinsons sjukdom kommer att öka alltmer med Äldrande befolkning. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser att leva med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att ha en oförutsÀgbar och olydig kropp pÄverkade det dagliga livet; att kÀnna oro och trötthet skapade en pÄfrestande tillvaro; att ha förÀndrad sjÀlvstÀndighet gav förbÀttrade relationer med nÀrstÄende och minskat samspel med andra; att lÀra sig leva med sjukdomen och acceptera den, gav mening med livet. Resultaten visade att Parkinsons sjukdom pÄverkade personers fysiska, psykiska och sociala existens med andra negativt, men relationer med nÀrmaste familjemedlemmar förbÀttrades.

I vÄrden möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utstrÀckning. Cancer Àr en utav vÀrldens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvÄrdnad kan frÀmja vÀlbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvÄrdnad, OmvÄrdnadsÄtgÀrder för ökat fysiskt vÀlbefinnande, OmvÄrdnadsÄtgÀrder för ökat psykiskt vÀlbefinnande, VÄrdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat vÀlbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att frÀmja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala vÀlbefinnande. Dessa faktorer Àr: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-nÀrstÄende samt patienter-nÀrstÄende, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvÄrdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch nÀrstÄende samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhÄllningssÀtt..

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i tvÄ olika förskolor. Studien utgick frÄn frÄgestÀllningarna, hur anvÀnderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande anvÀnder barnen i sin lek? Vi anvÀnde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta pÄ tvÄ olika förskolor,utifrÄn tvÄ perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, dÀr de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrÄn resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgÀngliga för att skapa en lek.Med utgÄngspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse pÄ olika sÀtt förbarns lek och meningsskapande i förskolan..

Att vÀnta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergÄngsperioderna i livet och innebÀr ofta en personlig utveckling för den födande kvinnan. DÄ graviditeten och förlossningen av nÄgon anledning kompliceras, kan denna process störas, och kvinnan kan istÀllet fÄ bÄde fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehÄllsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartlÀggning och utgjorde komplement till resultatet av den kvalitativa innehÄllsanalysen av de kvalitativa studierna.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

FörÀldrar till barn med psykiska svÄrigheter ger sin bild av vad som varit till hjÀlp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms lÀns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förÀndringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjÀlpt dem i kontakten med behandling, rÄd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjÀlp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sÀllan i det praktiska utövandet.Genom kvalitativa samtalsintervjuer av förÀldrar till barn med psykiska svÄrigheter, som under en lÀngre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jÀmförts med tidigare forskning.

Bakgrund: Stomi innebÀr att genom kirurgiskt ingrepp anlÀgga en öppning genom bukvÀggen för att avleda tarminnehÄll. MÄnga stomiopererade kan ha svÄrigheter att hantera den nya situationen. Syfte: Att beskriva upplevelser kring hur det Àr att leva med tarmstomi. Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Att leva med tarmstomi medförde en förÀndrad livssituation, som för mÄnga var svÄr att hantera.

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrÄnvaro. Den psykiska ohÀlsan har Àven negativa konsekvenser pÄ företagsnivÄ och samhÀllsnivÄ, pÄ grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen pÄ arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva ÄtgÀrder mot psykisk ohÀlsa Àr en framgÄngsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande ÄtgÀrd som Àr av betydelse för psykisk hÀlsa Àr fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt vÀlbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier Àr dock baserade pÄ internationellt material.

Klimakteriet Ă€r en normal del av kvinnors liv nĂ€r det intrĂ€ffar vid 45-55 Ă„rs Ă„lder, intrĂ€ffar det före 40 Ă„rs Ă„lder kallas det prematur menopaus. MĂ„nga vĂ„rdgivare har ingen eller för lite kunskap om Ă€mnet prematur menopaus och detta leder till osĂ€kerhet bĂ„de hos vĂ„rdgivare och vĂ„rdtagare. VĂ„rdgivare behöver fĂ„ en insyn i hur kvinnor upplever sin situation för att kunna ge sĂ„ god vĂ„rd som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av prematur menopaus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.

Sömn Àr ett av mÀnniskans mest grundlÀggande behov och att frÀmja den tillhör sjuksköterskans ansvarsomrÄden. Reducerad sömn kan leda till bÄde psykiska och fysiska konsekvenser. Syftet med uppsatsen var att beskriva vad som kan pÄverka sömnen hos patienter med hjÀrt-kÀrlsjukdom. Vald metod för uppsatsen var en litteraturstudie och arbetsmetoden utgick frÄn Polit och Becks nio steg. Efter granskning med granskningsmallar, frÄn Avdelningen för omvÄrdnad vid Karlstads universitet, valdes tolv artiklar att bilda uppsatsens resultat.

Ronald McDonald Hus Àr en ackommodering som ger familjer med sjuka barn möjlighet att kunna bo och uppleva en hemlik miljö samtidigt som deras barn vÄrdas pÄ sjukhuset. Syftet med studien var att undersöka om det förelÄg nÄgot samband mellan vistelsens lÀngd pÄ Ronald McDonald Hus och hur nöjda förÀldrarna var avseende den fysiska och psykosociala boendemiljön. Vistelsens lÀngd i denna studie definierades som ?mindre Àn tre nÀtter? och ?mer Àn tre nÀtter.? Metoden var en komparativ och kvantitativ enkÀtstudie. Konsekutivt urval anvÀndes för att rekrytera deltagare.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är stÀlls över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till mÄnga pÄfrestningar för kvinnorna, bÄde fysiska och psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrÄn en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att bearbeta artiklarnas innehÄll som sedan sammanstÀlldes till ett resultat.  Resultat: UtifrÄn analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras.

Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn STRADA och VÀgverkets djupstudier av dödsolyckor i trafiken utvÀrdera föreslagna trafiksÀkerhetshöjande ÄtgÀrder för de dödsolyckor som skedde i Hallands lÀn mellan Är 2003 till 2005. GenomgÄende frÄgestÀllningar Àr bland annat i vilken utstrÀckning de föreslagna ÄtgÀrderna har genomförts och för de fall dÀr ÄtgÀrder har vidtagits, vilken effekt har de haft pÄ trafiksÀkerheten, och för de som inte har ÄtgÀrdats finna konsekvenser för detta. Resultatet av studien och rekommendationer Àr följande: ? Av de 53 dödsolyckorna som skedde i Hallands lÀn under det givna tidsintervallet Àr det 25 som haft fysiska ÄtgÀrdsförslag i vÀgmiljön föreslagna i VÀgverkets djupstudierapporter. ? Att det bara Àr 25 av 53 dödsolyckor som leder till fysiska ÄtgÀrdsförslag visar pÄ svÄrigheten och komplexiteten i att orsakerna kan elimineras.