Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första mÄnaderna efter förlossningen. Depressionen pÄverkar inte bara kvinnans egen hÀlsa, utan ocksÄ förÀldraparets relation, och kan ge lÄngvariga negativa effekter pÄ barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingÄr. De databaser som har anvÀnts Àr PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Sjuksköterskeyrket Àr av tradition ett kvinnodominerat yrke och Àn idag utgörs ca 90 % av sjuksköterskekÄren av kvinnor. En av de mest utsatta grupperna för lÄngtidssjukskrivning relaterad till psykisk ohÀlsa Àr personal inom vÄrd- och omsorg, dÀribland sjuksköterskor. De senaste 15 Ären har en ökning av den hÀr typen av lÄngtidssjukskrivning skett och det Àr tydligt att kvinnor har drabbats i högre grad Àn mÀn. Det gÄr ocksÄ att se att mycket i rollen som sjuksköterska pÄminner om den traditionella kvinnorollen, dÀr en egenskap som premieras Àr att vara mer uppmÀrksam pÄ andras behov Àn pÄ sina egna. Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka vilka strategier det finns för att stödja sjuksköterskor att utveckla en yrkesroll som bevarar deras psykiska hÀlsa samt att ta reda pÄ hur dessa strategier bidrar till detta.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Fysisk aktivitet var i det förhistoriska samhÀllet en naturlig del av det dagliga livet och en nödvÀndighet för att överleva. I dagens samhÀlle gÀller dock inte samma premisser. UppvÀxtÄren har en avgörande roll för barnets framtida hÀlsa. VuxenvÀrlden spelar en stor roll vad gÀller skapandet av gynnsamma förutsÀttningar för aktivitet, alltsÄ ge utrymme och skapa tillfÀllen för barn att vara aktiva. Genom denna studie vill vi se hur förÀldrarna ser pÄ barnens aktivitetsnivÄ och om barn kan inspireras av förÀldrarnas aktivitetsnivÄ samt intresse och erfarenheter av fysisk aktivitet.

Ronneby kommun har Är 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mÄl den sÀtter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar pÄ om denna nyantagna profil och vad den stÄr för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jÀmföras med fallstudiernas ÄtgÀrder. PÄ sÄ sÀtt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och dÀrmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spÄr i planeringen.

MÄnga studier visar att det finns en skillnad mellan sjuksköterskans bedömning och patientens upplevelse av smÀrta och smÀrtbehandling. Syftet med litteraturstudien Àr att jÀmföra dessa uppfattningar. Eftersom god smÀrtlindring Àr en förutsÀttning för patientens psykiska sÄvÀl som fysiska vÀlmÄende Àr det av stor vikt att sjuksköterskans bedömningar Àr sÄ korrekta som möjligt. Förutom olika smÀrtskattningsmetoder, ex. VAS skalan Àr det nödvÀndigt att sjuksköterskor medvetandegörs om sina egna attityder, dÄ dessa kan pÄverka kvalitén pÄ omvÄrdnaden.

Japan Àr en av Sveriges viktigaste exportmarknader och en av de största ekonomierna i vÀrlden. Det finns en lÄng historia av handel mellan lÀnderna och de flesta stora svenska företag finns representerade i Japan. NÀr svenska företag som tidigare inte varit inblandade pÄ den japanska marknaden ska etablera sig i Japan möts de av kulturella skillnader som kan komma att pÄverka de beslut som fattas, pÄ grund av bristande kommunikation och förstÄelse. Kultur Àr ett samlingsnamn för de mönster av tankar, kÀnslor och sÀtt att agera som mÀnniskan lever efter, och Àven om företag skulle vÀlja att etablera sig i ett grannland, sÄ skulle det ÀndÄ mötas av kulturella skillnader. I dessa sammanhang talar vi om den sÄ kallade psykiska distansen, som kom att uppstÄ ur Uppsala-modellen, som Johanson & Vahlne (1977) presenterade. Den psykiska distansen förklarar att det Àr inte bara den fysiska distansen som pÄverkar utlandsetableringar, utan Àven den upplevda, i form av kulturella skillnader, sprÄk och liknande. Ur ett internationaliseringsperspektiv och med hjÀlp av Geert Hofstedes (2011) kulturdimensionsteori faststÀller denna uppsats de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Japan, med fokus pÄ de skillnaderna i affÀrskultur. UtifrÄn de kulturella skillnaderna presenteras och diskuteras hur svenska företag ska etablera sig i Japan genom ett antal olika etableringsstrategier, som Kogut & Singh (1988) och andra forskare visat pÄverkas av kulturella skillnader. De slutsatser som detta arbete kunnat faststÀlla Àr att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och Japan i alla de fyra dimensioner av kultur som Geert Hofstede (2011) utvecklade.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva olika sÀtt att förÀndra den fysiska boendemiljön för att frÀmja aktivitetsutförandet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. Litteratursökningen genomfördes i databaser samt manuellt i referenslistor. Analysen av de 16 valda artiklarna genomfördes med en kvalitativ analysmetod och resultatet presenterades i tre kategorier: ?Att kÀnna igen?, ?Att arrangera? samt ?Att förtydliga?. Resultaten av studien tyder pÄ att en mer hemlik och familjÀr miljö, arrangemang av rum och föremÄl sÄ att överblickbarhet medges samt förtydligande av boendemiljön genom till exempel skyltar och fÀrgkontraster frÀmjar aktivitetsutförandet.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Syftet med vÄr studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollÀrarna pÄ tvÄ olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville Àven studera hur de ser pÄ den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande och Àven vilken barnsyn och kunskapssyn förskollÀrarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan nÄgon specifik inriktning. Vi valde att begrÀnsa vÄr undersökning till tvÄ förskolor med avdelningar dÀr barnen var i Äldrarna 1-2 Är. I undersökningen deltog tre förskollÀrare frÄn respektive förskola i intervjuerna.

Problemformulering: Patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi eller parenteral nutrition (PN) Àr ett förbisett omrÄde. Det Àr viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn pÄ patienten för att kunna ge god omvÄrdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att nutrieras i hemmet via gastrostomi eller PN. Metoden var en systematisk litteraturstudie, dÀr elva artiklar bearbetades och analyserades utifrÄn problemomrÄdet. Resultat och Konklusion: NÀr patienter behandlades i hemmet med antingen gastrostomi eller PN förÀndrades det dagliga livet för dem.

Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.

MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.