Amyotrofisk lateral skleros klassas som en neurologisk sjukdom dÀr de motoriska nervcellerna i hjÀrnan, hjÀrnstammen och ryggmÀrgens yttre del degenererar. NÄgon kurativ behandling för patienter med ALS finns inte i nulÀget. Behandlingen inriktas dÀrför pÄ att möta behoven som patienterna utvecklar under det snabba sjukdomsförloppet för att ge den bÀsta palliativa vÄrden. Syftet med vÄr litteraturstudie var att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov en patient med ALS och deras vÄrdgivare har. Resultatet har tematiserats efter patienterna och vÄrdgivarnas fysiska, psykiska, existentiella och social behov.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrÄn ett tal-, lÀs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lÀrare pÄ olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. UtifrÄn studien har vi sett att samtliga lÀrare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, lÀs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock Ät och under flera observationer har vi ocksÄ kunnat konstatera att lÀrarna "inte lever som de lÀr" utan att miljön ser ut pÄ ett annat sÀtt Àn vad de sÀger sig vilja efterstrÀva..

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

HÀlsa Àr ett brett begrepp som det finns mÄnga olika teorier och synsÀtt pÄ. Det mÄngfacetterade begreppet hÀlsa kompliceras ytterligare nÀr det sÀtts samman med idrott, i Àmnet Idrott och hÀlsa. DÄ vi som blivande lÀrare i Idrott och hÀlsa ansÄg det vara intressant att fÄ reda pÄ hur nÄgra verksamma lÀrare i Àmnet ser pÄ begreppet hÀlsa, samt hur de anser sig bedriva hÀlsoundervisning, valde vi att skriva vÄrt examensarbete inom detta omrÄde. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma lÀrare i skolÄr 7-9 i Àmnet Idrott och hÀlsa, för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna: Hur ser de sex intervjuade idrottslÀrarna pÄ begreppet hÀlsa? Hur ser de sex intervjuade lÀrarna pÄ sitt uppdrag att förmedla kunskaper om hÀlsa? För att kunna tolka de intervjuade lÀrarnas svar har vi utgÄtt ifrÄn det salutogena och patogena synsÀttet pÄ hÀlsa.

NÀr ska man egentligen börja med styrketrÀning för barn och ungdomar? MÄnga stÀller sig denna frÄga, men kan inte svara pÄ den. I denna kvantitativa enkÀtstudie undersöker vi hur det stÄr till med kunskaperna om styrketrÀning för barn och ungdomar hos handbollstrÀnarna i SmÄland-Blekinge Handbollsförbund. GÄr det att urskilja nÄgra likheter eller skillnader i kunskaperna om styrketrÀning i förhÄllande till trÀnarnas utbildningsnivÄ?Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan de utbildade trÀnarna och de trÀnare som saknar en formell trÀnarutbildning frÄn Svenska Handbollsförbundet.

Fysisk aktivitet hos Àldre Àr viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprÀtthÄlla sjÀlvstÀndighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet gÄr att mÀta med instrument, sÄsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten Àr korrelerad med den fysiska funktionsförmÄgan och om fysisk aktivitet bestÀmd med accelerometri gÄr att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelÄldern 80 Är (62-94) och 13 var mÀn med medelÄldern 82 Är (73-94).

Detta examensarbete handlar om vad sex pedagoger har för syn pÄ och tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns lek i förskolan. Tre av pedagogerna arbetar pÄ tvÄ olika "traditionella" förskolor. TvÄ av förskolorna finns i en storstad, men Àr belÀgna i olika delar av staden och en förskola Àr belÀgen i ett mindre samhÀlle. Syftet med arbetet Àr att fÄnga pedagogernas tal om utformningen av den fysiska miljön pÄ deras förskola/avdelning. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt i frÄn under arbetets gÄng Àr följande: Hur utformar pedagogerna den fysiska miljön? Vad Àr de styrande faktorerna i utformningen av den fysiska miljön pÄ förskoleavdelningarna? Metoden som vi har anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har varit sÄ kallade kvalitativa intervjuer.

TonÄringar verkar vara en bortglömd mÄlgrupp. MÄnga tonÄringar i dagens samhÀlle upplever stress pÄ grund av krav frÄn omgivningen och mÄr dÀrför dÄligt. I rapporter om tonÄringars fysiska och psykiska hÀlsa uppger mÄnga tonÄringar att de lider av flera olika stressymptom sÄ som magont, huvudvÀrk eller sömnproblem flera gÄnger i veckan, och sÀmst mÄr tonÄrstjejer.Syftet med denna litteraturstudie var att kunna ge ett förslag pÄ vad en grön utemiljö kan innehÄlla för att minska stressymptomen hos tonÄrstjejer. Jag ville ta reda pÄ vilka faktorer i en grön utemiljö som kan stÀrka sjÀlvkÀnslan och minska stressymptomen hos tonÄrstjejer.Detta gjordes genom en litteraturstudie dÀr material samlades in genom systematiska databassökningar..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgÄngspunkt. Med inspiration frÄn fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nÀmnda fenomen. De frÄgestÀllningar som vi i studien söker besvara Àr: Hur planerar, genomför och utvÀrderar förskollÀrare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollÀrarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgÄngspunkt, gör förÀndringar utifrÄn barnens uttryckta intressen samt utvÀrderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kÀnnetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar elevers motivation att lÀra och lÀrarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt lÀroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. UtgÄngspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, Àmnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgÄng till grupprum och teknisk utrustning pÄverkar elever och lÀrare. Resultatanalysen bygger pÄ intervjuer med lÀrare, elever och rektorer pÄ tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten Àr inte att jÀmföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att fÄ en bredd i arbetet. Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet pÄverkar bÄde lÀrare och elever.

Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats Àr att beskriva och belysa hur bemötandet av mÀnniskor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsÀttningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för mÀnniskor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förstÄelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie anvÀnde jag mig av kvalitativ metod för jag ansÄg att det var bÀst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, tvÄ personer som arbetar pÄ ett boende för psykiskt funktionshinder.

En Äterkommande debatt rörande kriminalvÄrden Àr hur man ska kombinera de tvÄ grundprinciperna i fÀngelserna: vÄrd och straff. Om isolering Àr ett straff i straffet, hur ser dÄ vÄrden ut i anslutning till denna? FÄ eller inga andra former av frihetsberövande skapar sÄ mycket psykologiskt trauma, med sÄ mÄnga symptom pÄ psykisk sjukdom, som isolering gör.I studien undersöktes vilka effekter ofrivillig isolering, under minst tvÄ mÄnader, hade pÄ den psykiska och fysiska hÀlsan, samt vilket stöd tidigare fÀngelseintagna fÄtt under och efter sin tid av isolering. Dessutom undersöktes vilket stöd den intagne sjÀlv hade önskat att fÄ.Resultatet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med tidigare fÀngelseintagna som ofrivilligt blivit isolerade. Resultatet analyserades med hjÀlp av tidigare forskning och begreppen Ängest, depression, avsaknad av social interaktion samt sociala band till andra.TvÄ av tre respondenter visade tecken pÄ att isoleringen pÄverkat deras psykiska hÀlsa mycket negativt.

Fysisk aktivitet hos Àldre Àr viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprÀtthÄlla sjÀlvstÀndighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet gÄr att mÀta med instrument, sÄsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten Àr korrelerad med den fysiska funktionsförmÄgan och om fysisk aktivitet bestÀmd med accelerometri gÄr att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelÄldern 80 Är (62-94) och 13 var mÀn med medelÄldern 82 Är (73-94).