Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda på hur yttre och inre faktorer påverkar pedagogens arbete och hur det styrs från huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger både möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har använt oss av två kvalitativa metoder, intervju och observation, för att få både en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt påverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har använts där föresatsen var att få se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade på tre förskolechefer, tre förskollärare och tre barnskötare. 22 mindre observationer på två förskolor har även utförts.

Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda.

Eftersom en majoritet av befolkningen har viss erfarenhet av att använda modern teknologi är det oftast deras nivå som man utgår ifrån vid utveckling av applikationer. Det finns dock fortfarande personer som aldrig använder modern informationsteknologi då de saknar både kunskap och tillgång. Många av dessa personer är äldre vuxna som inte fått en naturlig introduktion via skola eller arbetsliv. Denna studie undersöker vilka hinder dessa personer möter då de använder teknik som för medelsvensken är vardaglig. Genom intervjuer och användartester belyser vi de problem som utgör hinder för gruppens användande av informationsteknologi.

Den här uppsatsen ställer frågan om språkutvecklingen hos nyanlända elever gynnas eller inte gynnas av att läsa engelska och moderna språk samtidigt som de är nybörjare i svenska. Frågan besvaras utifrån Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna språk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lära sig flera språk samtidigt, men resultatet visar på flera hinder i skolan för att elevernas språkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna språk. För det första får de nyanlända eleverna vänta med att börja studera andra ämnen än svenska vilket ger dem en sen start i språkämnena engelska och moderna språk, vilket betyder att innehållsnivån är för hög för elever som är nybörjare. För det andra krävs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa ämnen, vilket ger de nyanlända eleverna en dubbel uppgift: att lära sig ett nytt språk på ett nytt språk.

Denna uppsats behandlar begreppet ekosystemtjänster och undersöker hur man kan planera för och nyttja de tjänster som ekosystem genererar. Uppsatsen redogör för olika metoder och analyser som syftar till att belysa ekosystemtjänsternas värde i diskussionen om hållbar utveckling. Målet är att undersöka hur ekosystemtjänster kan integreras i den fysiska planeringen. Hur värderas ekosystemtjänster? Vilken potential och vilka begränsningar finns med att använda ekosystemtjänster som verktyg i den fysiska planeringen? Syftet är att öka förståelsen och ge kunskap om ekosystemtjänsternas värde för människans överlevnad och välfärd.

Detta examensarbete behandlar utvärderingen av en testbana för excitering av vibrationer i fordonskupé. Utvärderingen fokuseras på hindren i körbanan som ger upphov till de önskade excitationskrafterna. Konstruktionen av hindren genomförs med hjälp av CAD-programvaran Autodesk Inventor 2009. Simuleringarna genomförs med hjälp av programmet ADAMS/Car. En inbyggd fordonsmodell i ADAMS med tillhörande komponentmodeller används och varieras under simuleringen för att analysera kraftimpulser för olika fordonsindividuella kombinationer.

I denna uppsats undersöks översättning av vous-tilltal i sex svenska undertextningar av franska filmer. Även översättning av titlarna Mademoiselle, Monsieur och Madame undersöks, eftersom dessa titlar förekommer i samband med vous-tilltalet. Resultaten visar att källspråkstrogenhet är den vanligaste övergripande strategin i materialet när det gäller vous-tilltalets pronomenformer, men att strategin målspråks-anpassning även förekommer. Titlar som Madame undertextas med en övergripande källspråkstrogen strategi i alla materialets filmer. Den målspråksanpassade strategin är vanligare i materialets dokumentärer än i fiktionsfilmerna.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra den struktur som råder kring föräldraförsäkringen och granska varför män inte tar ut lika mycket föräldraledighet som kvinnor gör. Uppsatsen undersöker några av de faktorer och hinder som föreligger och som avgör vilken förälder som tar ut mest föräldraledighet. Uppsatsen visar att uttaget av föräldrapenning både har sociala och ekonomiska förklaringar. Familjer väljer ofta den lösning som medför att familjen förlorar minst pengar. Samtidigt verkar mäns lön, upp till socialförsäkringstaket, positivt på deras uttag av föräldraledighet, vilket är förvånande med tanke på Gary Beckers teori.

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har länge använts som behandling för personer med ländryggssmärta. Det finns viss forskning som påvisar ortosens positiva effekt på både de fysiska och de psykologiska besvären. Det saknas dock studier på hur personerna själva upplever ortosbärandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrån ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av användandet förändrar kvalitet och kvantitet på fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av användandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Inom den positiva psykologin hävdas att det finns ett starkt samband mellan en individs känslor och fysiska välmående och hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa. Är ett positivt förhållningssätt bra för individens fysiska hälsa? Metoden som användes var en litteraturgenomgång av artiklar, i vilka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa har undersökts. Resultatet visar att positiva känslor som glädje, intresse, tillfredsställelse och kärlek har både omedelbara och långsiktiga effekter på fysisk hälsa.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika läs- och skrivsvårigheter, det vill säga dyslexi, ser på sitt handikapp i förhållande till sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och känner de sig begränsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fått den hjälp de behöver av studie- och yrkesvägledaren på sin skola. Den metod som har använts i undersökningen är djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag använt mig av teorier som beskriver begränsningar samt några vägledningsmodeller som används i vägledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har känt sig begränsade i sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken.

Syftet med studien var att belysa hur personer med synnedsättning upplever den fysiska miljöns tillgänglighet i samhället. För att besvara syftet valdes en intervjubaserad studie för att få en fördjupad kunskap inom området. Semistrukturerade intervjuer med nio personer utfördes ifrån två olika kommuner. Inklusionskriterierna för deltagande var att personerna skulle vara medlemmar av intresseföreningen, ha en synnedsättning samt vara i arbetsför ålder. Dataanalysen genomfördes utifrån en innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Upplevelser av miljöns bristande tillgänglighet?, Upplevelser av miljön som ett stöd för aktiviteter?, Upplevelser av hur välkända miljöer skapade tillgänglighet? och ?Upplevelser, konsekvenser och hanteringsstrategier av bristande tillgänglighet?.

Bakgrund och mål: I dagsläget har Scania inget vedertaget samlat tillvägagångssätt för att, i den dagliga verksamheten, arbeta med riskbedömning av arbetsmiljöfaktorer. Scania har köpt ett riskhanteringssystem för bedömning av fysiska arbetsmiljörisker och vill undersöka om metoden är tillämpbar inom företaget. Modellen heter SARA- Samlad Riskbedömningar Arbetsplatser. Syftet med examensarbetet var att utvärdera Scanias möjligheter att arbeta kontinuerligt och systematiskt med riskanalyser av arbetsmiljöfaktorer enligt den metod som SARA beskriver och definierar och utveckla en anpassad version av SARA, utformad för Scanias förutsättningar. Den Scania-anpassade versionen av SARA fick den preliminära titeln WERA - Work Enivronment Risk Assessment.