Bergén, Katarina & Berglund, Anna (2010). Pedagogers tankar kring och arbete med yngre barns fysiska hälsa. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vårt examensarbete är att bidra med ökade kunskaper om hur lärare och pedagoger tänker kring och arbetar för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien är att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lärare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hälsoprofil respektive inte har en hälsoprofil. Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar: Hur tänker lärare och pedagoger kring barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Hur arbetar lärare och pedagoger för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärares och pedagogers tankar kring och arbetssätt för att främja barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? I arbetets teoretiska del förklaras studiens centrala begrepp, samt innebörden i hälsofrämjande arbete i förskolan och skolan.

Metoden fysisk aktivitet på recept började användas 2001 inom primärvården, med avsikten att öka fysisk aktivitet bland befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva förskrivarnas upplevelser av hinder och problem, med att använda metoden FaR inom primärvården. Kvalitativ metod valdes och 12 intervjuer genomfördes. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; metoden, förskrivarna och samverkan.

Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995.

Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995.

Studien behandlar hur individers uppfattningar formuleras kring fysisk aktivitet jämfört med sunda kostvanor, en kunskap som är en viktig byggsten inom det tvärvetenskapliga området Kost och friskvård. Dessa livsstilsfaktorer, som ingår som förändringsmål i den svenska folkhälsopolitiken och som har en stor betydelse för hälsan och förebyggande av välfärdssjukdomar, kan i hög grad påverkas av individen själv. Den fysiska aktiviteten avtar med åldern och därför behövs förebyggande insatser för att minska den fysiska inaktiviteten hos vuxna. Pensioneringen är ett avgörande skede och därför är individer 45-64 år en viktig grupp att påverka. Studien fokuserade därför på denna åldersgrupps uppfattningar inklusive en analys av drivkrafterna för ett förändrat beteende vad avsåg ökad fysisk aktivitet.Fokusgruppsintervjuer användes som metod.Resultatet visade på en bred och nyanserad bild av uppfattningar.

Denna uppsats behandlar införandet av elektronisk handel mellan kommun och leverantör, vilka hinder som finns vid införandet samt vad man kan göra åt dem. Studien är gjord utifrån ett implementatörsperspektiv. Undersökningen är gjord på Luleå kommun och är utförd som en fallstudie. I min undersökning har jag kommit fram till ett antal framgångsfaktorer för införandet av e-handel samt att de saker som teorin säger är viktiga vid införandet stämmer överens med verkligheten, dock så finns det vissa saker som är speciella eftersom det är en kommun det rör sig om..

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka möjligheter barn i förskolan har att utveckla sin rumsuppfattning i inomhusmiljön, utifrån det matematiska lärandet. Vi vill även ta reda på om det kan finnas hinder för barnens utveckling av rumsuppfattning i form av säkerhetsföreskrifter eller andra hinder.Som metod valde vi att göra observationer och intervjuer på fyra förskoleavdelningar, fördelat på två småbarnsavdelningar, ett till tre år och två äldrebarnsavdelningar, tre till sex år. Vi använde oss av öppna intervjuer med pedagogerna och utifrån ett speciellt observationsschema gjorde vi observationer av barn, pedagoger och inomhusmiljön.Resultatet visar att det från pedagogernas sida inte arbetas medvetet med barns rumsuppfattning ur en matematisk synvinkel. Däremot tar pedagogerna tillvara på de vardagliga situationerna som samling, dukning med mera för att träna taluppfattning och problemlösning. Som en del av resultatet av vår studie kan vi känna att det behövs mycket mer kunskaper, både teoretiskt och praktiskt, kring barns utveckling av rumsuppfattning ute på förskolorna, då vi hade svårt att hitta något om rumsuppfattning med koppling till matematiken..

Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Föräldraverksamhet på mångkulturella fritidshem. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Det övergripande syftet med vår studie är att kartlägga hur föräldrasamverkan fungerar och ser ut på mångkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. Vår studie har utgått från följande frågeställningar. - Vad vet föräldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar föräldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder? Då det är väldigt knappt med tidigare forskning kring detta område har vi fått förlita oss på de få böcker vi haft, samt böcker angående föräldrasamverkan inom skolan i allmänhet. Vår studie är baserad på två olika skolors fritidshem som båda är mångkulturella, det vill säga att det finns många barn med olika etnisk bakgrund i skolan och på fritidshemmet.

För människor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men även möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde på tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehålls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begränsas och inte ha kontroll över kroppen.

För människor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men även möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde på tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehålls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begränsas och inte ha kontroll över kroppen.

 Syfte och frågeställningarSyftet är att få en djupare förståelse för hur individer i en organisation uppfattar hälsa, hinder och motivation i relation till friskvård, genom att undersöka hur de som anmält sig men inte fullföljt en termins friskvårdsaktiviteter resonerar kring de fyra huvudområden (vilka framgår av den kursivatexten).Hur upplevs friskvård av dem som anmält sig men inte fullföljt en termins friskvårdsaktiviteter på Sida? (Friskvård)Vad är deras uppfattning om sin egen hälsa? (Hälsa)Vilka hinder upplever de i relation till friskvårdsaktiviteten? (Hinder)Vilka är motivationsfaktorerna? (Motivation)MetodStudien har en kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer har valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från de anmälningslistor som fanns från höstterminen 2008 har det genomförts ett stegvis urval. Intervjuerna spelades in på band för att därefter transkriberas och analyseras utifrån frågeställningarna och vidare diskuteras med hjälp av teoretisk bakgrund och forskningsläge.ResultatResultaten visar att deltagarna definierar friskvård genom sina upplevelser av friskvård och att det snarare handlar om effekten av friskvården än om hur aktiviteten är utformad.

Syftet med föreliggande studie är att se hur barns fysiska miljö på förskolan är utformad och om pedagogernas sätt att utforma miljön i en förskola utan särskild inriktning skiljer sig i jämförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jämförelsestudie är för att ta reda på om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende på vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att använda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka närmare hur pedagoger tänker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vår utgångspunkt ur det läroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som är trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa på att den har betydelse för hur miljön utformas.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger på fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som läser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter på i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar( NPF)? Får de det stöd och den fortbildning från ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som använts är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkät med frågor av olika struktureringsgrad för att få så mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmän översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsättningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan använda sig av på fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevärd kunskap kring NPF ute på fritidshemmen men det efterfrågas mer utbildning och resurser.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger.

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det..