Syftet med denna litteraturstudie har varit att sammanstÀlla vetenskaplig kunskap om patienters upplevelser av face-down positionering efter vitreoretinal kirurgi frÄn ett patientperspektiv och ett sjuksköterskeperspektiv. UtifrÄn dessa perspektiv valdes kvalitativa och kvantitativa studier med en omvÄrdnadsintention ut. Resultatet presenterades utifrÄn tre kategorier; mental och fysisk pÄverkan, samspelet med nÀrstÄende och samspelet med vÄrdpersonalen. Dessa kategorier beskrev perioden i FDP som en stor utmaning för patienten bÄde mentalt och fysiskt pÄ grund av den obekvÀma positionen som leder till sömnbrist och att de kÀnner sig konstant trötta och stressade. Patienternas egen beskrivning var att de kÀnde sig deprimerade, uttrÄkade och hade en kÀnsla av att de skulle bli tokiga av att ligga i FDP.

I den hÀr uppsatsen har jag försökt att konstruera ett mÀtinstrument för att mÀta skam utifrÄn Thomas Scheffs forskning. De 14 pÄstÄenden som ingÄr i mÀtinstrumentet Àr baserade pÄ Suzanne Retzingers forskning om kroppsliga markörer för skam och de resulterande utmanande beteendena. Flera forskare har lyft fram vikten av att nÄgon tar fram ett mÀtinstrument för att kvantitativt mÀta skam och syftet med min uppsats Àr att försöka att ta reda pÄ om det Àr möjligt att göra det eller ej.180 Studenter vid Karlstads universitet fick besvara ett frÄgeformulÀr, som totalt besvarades av 176 studenter, 124 kvinnor och 52 mÀn. Data analyserades med den polytoma raschmodellen i datorprogrammet RUMM 2030.Resultatet visar att mÀtinstrumentet inte enbart mÀter skam (flerdimensionalitet), eller i bÀsta fall Ätminstone flera olika typer av skam, och att pÄstÄenden i mÀtinstrumentet inte fungerar likadant för alla respondenter (DIF-effekter) samt att mÀtinstrumentet som helhet hade dÄlig passform gentemot raschmodellen. Min slutsats Àr att det Àr möjligt att konstruera mÀtinstrument för att mÀta skam utifrÄn Scheffs teoretiska ramverk men att det krÀver mer arbete och fler revideringar Àn vad som har varit möjligt möjligt att genomföra inom ramen för detta uppsatsarbete..

Denna studie handlar om barns fysiska aktivitet pÄ tvÄ olika orter, storstad/landsort. Syftet var att ta reda pÄ hur fysiskt aktiva pojkar och flickor i skolÄr sex Àr i skolan och pÄ fritiden, utifrÄn ett genusperspektiv pÄ vardera ort. Urvalsgruppen bestÄr sammanlagt av 160 pojkar och flickor i skolÄr sex, varav 73 pÄ landsorten och 87 i storstaden. Betydelsen av fysisk aktivitet Àr ett omdiskuterat Àmne idag. MÄnga mÀnniskor har idag i allt större utstrÀckning en inaktiv livsstil. SkÀrmbundna aktiviteter sÄsom TV, DVD, dataspel etc.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den pedagogiska miljön pÄ en förskolegÄrd pÄverkar hur barn i Äldern tre till fem Är leker. Jag har undersökt hur gÄrden ser ut, vad och hur barnen leker pÄ den samt den pedagogiska miljöns pÄverkan pÄ barnens lek. Jag har valt att avgrÀnsa undersökningen om pedagogiska miljön till pedagogernas pÄverkan, den fysiska miljöns pÄverkan samt materialets pÄverkan pÄ lek. I kunskapsbakgrunden presenterar jag tidigare forskning kring förskolegÄrdar och lek utomhus samt definierar begreppen lek och pedagogisk miljö. Som metod för undersökningen har jag anvÀnt mig av observationer.

Bakgrund: FramvÀxten av Internet hade stor inverkan pÄ mÄnga branscher. Det talades bÄde om den potential som E-handeln hade och det hot den utgjorde mot traditionella butikshandlare. Att E-handel har förÀndrat mÄnga branscher Àr tydligt men ocksÄ att ÄterförsÀljare börjar kombinera E-handel med fysiska försÀljningskanaler. Traditionella företag har i mÄnga fall öppnat en E-handel för att svara pÄ konkurrensen och en hel del har skrivits om detta i forskningen. Vad som dock fortfarande Àr relativt outforskat Àr E-handlare som vÀljer att öppna fysiska försÀljningskanaler.Syfte: Syftet Àr att studera hur ett E-handelsföretag inom ÄterförsÀljning gÄr till vÀga nÀr det öppnar butiker och skaffar sig en hybrid distributionsstruktur.Genomförande: Vi har valt att göra en fallstudie av företaget Scandinavian Photo som i huvudsak baseras pÄ intervjuer genomförda pÄ deras huvudkontor i Jönköping samt i deras butik i Stockholm.Resultat: Vad som karaktÀriserat strategin för fallföretaget Àr att den verkar ha vuxit fram över tid snarare Àn yttrat sig som ett rationellt vÀgval.

Hunden har sedan 40 000 Är tillbaka funnits hos mÀnniskan och verkat vid dess sida. En inverkan pÄ mÀnniskan pÄ bÄde det fysiska och psykiska planet har under Ären kunnat pÄvisas och genom att sÀtta hunden i relation till begrepp inom omvÄrdnad kan de sjÀlsliga aspekterna lyftas fram och visa hur mÀnniskan och hunden kan ha nytta av varandra. I sjuksköterskans profession ingÄr det att se till hela mÀnniskan, uppmÀrksamma dennes lidande och frÀmja hÀlsa. Syftet med denna uppsats Àr att utforska hundens inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande och diskutera detta i relation till omvÄrdnad. En litteraturöversikt gjordes pÄ 11 artiklar som analyserades utefter skillnader och likheter i resultatet och kategorier utformades efter detta.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motstÄndsresurser hos lÀrare, som har starkt KASAM (kÀnsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrÀndhet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lÀrarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som anvÀndes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet pÄ intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lÀrare i minst 20 Är, aldrig varit sjukskrivna för utbrÀndhet, inte ligger i riskzon för utbrÀndhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet sÀkerstÀlldes dels genom ett KASAM-formulÀr, dels genom ett utmattningsformulÀr.

Syftet med denna studie var att, utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus pÄ tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förvÀntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssÀtt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lÀrare. I svaren frÄn eleverna framkom att lÀrares lÄga förvÀntningar pÄ elever med ADHD samt den negativa stÀmplingen pÄ eleverna pÄverkade utfallet av skolgÄngen negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmÄga men lÀrarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig Ät. LÀrarna i studien ansÄg att anpassning Àr av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska fÄ ett lyckat utfall.

En stor del av dagens sjukskrivningar beror pÄ psykisk ohÀlsa och fysisk inaktivitet och har blivit ett folkhÀlsoproblem. Stress beror av relationen mellan individ och miljö, dÀr individens sjÀlvuppfattning och verklighetsupplevelse Àr av betydelse för upprÀtthÄllandet av vÀlbefinnande. Stress uppkommer av flera olika orsaker, stressorer, vilka skiljer sig mÀnniskor emellan. Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan bÄde i att förebygga och behandla stress och företagssköterskan kan genom hÀlsorÄdgivning ha en betydande roll för yrkesverksammas fysiska aktivitetsutövande. Syftet med studien var att beskriva den fysiska aktivitetens betydelse för den upplevda stressnivÄn bland anstÀllda inom ett kommunalt energi- och vattenbolag.

Större delen av vÄr skolgÄng tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan pÄverka hur vi trivs och kan Àven pÄverka inlÀrningen pÄ olika sÀtt. Det hÀr arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar inlÀrningen. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ fördjupad kunskap om hur man pÄ bÀsta möjliga sÀtt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlÀrningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda sÄ att de trivs och inspireras till kunskapande.

Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnÄ syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem förÀldrar till barn med ADHD i Äldrarna 6-18 Är. Vid hantering av data tillÀmpades kvalitativ innehÄllsanalys med en induktiv ansats för att analysera förÀldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begrÀnsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

En förlossning kan pÄverka en kvinna nÀr det gÀller hennes sjÀlvbild och hur hon fungerar ien relation. Det kan ocksÄ förekomma fysiska förÀndringar hos kvinnan, framför allt iunderlivet. Det finns mycket forskning om hur samlivet pÄverkas efter en förlossning. Deflesta studier Àr genomförda 3-12 mÄnader postpartum och beskriver ofta vilka problem somkan uppstÄ hos kvinnan nÀr det gÀller just samlivet. Syftet med detta arbete Àr att beskrivahur en vaginal förlossning kan ge ett förbÀttrat samliv 3-7 Är efter förlossningen.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelsen av MS-relaterad fatigue, hur den pÄverkade vardagen och val av egenvÄrdsstrategier.Metod: Beskrivande litteraturstudie. Resultatdelen innehÄller 15 st vetenskapliga artiklar, varav 8 st har en kvantitativ ansats, 5 st har en kvalitativ ansats och 2 st har bÄda ansatserna. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning.Resultat: MS-relaterad fatigue var en unik och individuell upplevelse. Fatigue hade en multidimensionell och handikappande inverkan pÄ vardagen, som berörde sÄvÀl fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter. Personer med MS hade utvecklat olika egenvÄrdsstragier för att minska, förebygga och dölja konsekvenserna av fatigue. Tre av artiklarna saknade en tillrÀcklig beskrivning av inklusions- och exklusionkriterier. Fyra artiklar saknade en adekvat beskrivning av bortfall. Slutsats: MS-relaterad fatigue bidrog till en försÀmring av fysiska, psykiska, sociala och kognitiva funktioner och stod i direkt relation till sÀmre livskvalitet.