In one of six garbage collectors area in Cairo, Esbet el Nakhl, there's a handicap school run by the Coptic church. We chose to study this school using observations and interviews. The purpose of our thesis has been to describe the school, the goals of the education and the educational forms. The questions we asked our selves before the trip to Cairo were; how does the school look like? What's a garbage collectors area? How do the teachers educate the children? How's the situation for the handicapped children?We spent six days of observations and interviews at the school gathering information for the thesis.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsätter struktur.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring förskolans miljöer. Hur den svenska försko-lans miljöer sett ut och ser ut idag. Jag beskriver också Reggio Emilia filosofins uppkomst samt dess tankar om förskolans miljöer.SYFTE:Syftet för undersökningen är att ta reda på och redovisa hur miljön på hur en förskola inspi-rerad av Reggio Emilia och en förskola utan inriktning ser ut, samt hur pedagogerna på des-sa två förskolor ser på betydelsen av den fysiska innemiljön för barns utveckling och läran-de.METOD:Metoden består av att en övergripande self-report fråga lämnats ut till 12 pedagoger i två olika praktiker, en förskola med Reggio Emilia inriktning och en förskola utan speciell in-riktning. Datainsamlingen har analyserats enligt en kvalitativ ansats och kompletterats med observationer av de fysiska miljöerna (gjorda löpande under fem veckors tid).RESULTAT:Resultatet har visat pedagogernas tankesätt kring sin förskolas fysiska innemiljöer. Det visar vidare likheter och skillnader mellan de två praktikernas innemiljöer och likheter och skill-nader i pedagogernas tankesätt..

Fysisk säkerhet är idag en av hörnpelarna när det gäller säkerhetsarbete. Denna säkerhet bör tillämpas hos alla företag som vill ha sina tillgångar och viktiga data skyddad. Organisatorisk säkerhet och logisk säkerhet är andra säkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska säkerheten. I detta arbete kommer fysiska säkerhetsåtgärder att tas upp och användas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlägga de fysiska säkerhetsåtgärderna hos företagen, samt att ta reda på om dessa säkerhetsåtgärder skiljer sig mellan stora och små företag.

Inkludering, bemötande och måluppfyllelse går in i varandra, och de är alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och måluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lärare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsättningar, gemensamt för alla lärare är att de arbetar på gymnasiet. Resultatet från intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som används i ämnet Idrott och hälsa skiljer sig befintligt åt mellan olika skolor.

Studiens syfte är att få en förståelse för hur barn i åldern 9-12 år och föräldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i fråga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck på barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ till föräldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive föräldrar, deltagande miljöobservationer samt två tjänstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att föräldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osäker skänker en liten tillåten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det är viktigt att göra åtskillnad mellan faktisk och tillåten rörelsefrihet då dessa två sällan överensstämmer. Det visade sig att föräldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med amputerat ben. Sjutton internationella, vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att kronisk smärta och nedsatt rörelseförmåga innebär svårigheter: att känna obehag i intima situationer: att vara orolig och nedstämd påverkar livskvaliteten. Innehållet i kategorierna visade att personer som levde med amputerat ben, upplevde att smärta och fantomkänslor ledde till svårigheter att klara av aktiviteter i det dagliga livet. De upplevde begränsningar i sitt sexuella liv genom att de skämdes för den förändrade kroppen och de hade svårigheter att hitta partners. Slutligen upplevde de sämre livskvalitet och social isolering med oro och nedstämdhet.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med stroke uppfattar den fysiska boendemiljöns användbarhet i dagliga aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 32 personer i åldern 48 till 83 år. Medelåldern var 69 år. De var bosatta i Västerbottens och Västernorrlands län. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats med ett självskattningsinstrument, "Användbarheten i min bostad", som besvarades skriftligt.

Bakgrund Man vet idag att fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt även att ta reda på vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var även att ta reda på lärarnas åsikter om elevernas fysiska aktivitet. Metod Undersökningen gjordes med hjälp av tre olika enkätundersökningar. Undersökningen gjordes på två skolor i två olika kommuner. Elever i årskurs 7 och 8 besvarade enkäterna, totalt 139 elever.

Syftet med denna studie är att beskriva hur pedagoger använder sig av stödtecken och i vilket syfte de används. Vi belyser begrepp som kommunikation, språkutveckling och interaktion. Vi tar vår utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Vidare beskriver vi vad ?Tecken som stöd? (TSS) och ?Tecken som alternativ kompletterande kommunikation? (TAKK) står för.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 år bor på ett äldreboende. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa. Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande även vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för människor i århundrade. Hundar är ett av de djur som förekommer inom vården och på äldreboende.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade.

Planerade fysiska aktiviteter i förskolanFörutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profileringPlanned physical activities in preschool.Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling..

Det här examensarbetet är en kvalitativ studie och handlar om hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet så att elevernas lärande gynnas. Syftet var att undersöka vad verksamma lärare har för uppfattningar om den fysiska miljön och dess betydelse för elevernas lärande.Respondenterna är lärare som varit verksamma i yrket i mellan 1,5 år och 41 år. De kommer från två olika skolor, en gammal och en ny. Med hjälp av frågeformulär som besvarades enskilt av respondenterna samt besök i deras klassrum har syftet besvarats.Resultaten visar att lärarna har liknande syn på vad god fysisk miljö är och att det är viktiga faktorer för elevernas lärande och utveckling. Miljön bör vara flexibel och utformas för individens behov.

Det här arbetet fokuserar på vikten av spelkaraktärers personlighet för förmedlingen av deras fysiska förmågor. Den teoretiska grunden till arbetet ligger i kognitiva och fysionomiska teorier om stereotyper. Det görs skillnad på mjuka och hårda karaktärsdrag, där mjuka karaktärsdrag avser personlighetsdrag och hårda karaktärsdrag avser fysiska egenskaper och förmågor. Arbetet undersöker om karaktärer som formges utan mjuka karaktärsdrag är fria från subjektiva värderingar utan att det förhindrar en korrekt uppfattning av karaktärens syfte.För att undersöka detta skapades åtta karaktärer som delades upp i två karaktärsgrupper. Den första gruppen innehöll både mjuka och hårda karaktärsdrag och den andra gruppen innehöll endast hårda karaktärsdrag.