Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar som drabbar cirka 30 000 människor varje år.Strokedrabbade patienter kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och sjuksköterskanhar en central roll i omvårdnaden. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap ompatienters upplevelse av att drabbas av stroke. Syftet med denna studie är att beskrivapatienters upplevelse av stroke. Metoden som använts är en litteraturstudie där trettonkvalitativa artiklar analyserats. Tre olika huvudteman framkom ur analysen: upplevelse avförändringar efter stroke, Strategier för att hantera den nya situationen och upplevelse avmötet med sjukvården.

Kost är ett brett ämne i dagens samhälle. Idag läggs ett stort fokus på barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lärare som hjälper eleverna framåt eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslärare vill se hur mycket frukostens betydelse har på elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och själ hänger ihop har eleverna även fått skatta den upplevda fysiska ansträngningen.

I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlärningssätt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel på inlärningssätt och dels att empiriskt undersöka hur lärare tillgodosåg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktär och innehöll två delar. En enkätundersökning som syftade till att kartlägga vilka olika inlärningssätt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lärarna tillgodosåg dessa. Resultatet av undersökningarna påvisade att det dominerande sättet att lära sig bäst på utifrån de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.

Stöd till närstående är en del av den palliativa cancervården. Närstående kan uppleva att de inte känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vården. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos närstående i sen palliativ cancervård. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vården, stöd för att bibehålla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frågor.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Detta arbete har genomförts för att försöka klargöra hur elever uppfattar lärarens roll som kommunikationspartner och trygghetsfaktor. Uppsatsen har utgått ifrån de erfarenheter och upplevelser vi fått från vår VFT. Då vi båda har gått en KME-utbildning har denna legat till grund för de tankar som vi har kring det valda ämnet. Detta har lett till följande forskningsfrågor: ? Hur uppfattar elever att skolan tar hand om deras existentiella behov? ? Hur ser eleverna på deras relation till lärarna?.

Befolkningsmängden i Malmö kommer år 2030 att vara uppe i cirka 400 000 invånare, vilket innebär en ökning med cirka 100 000 personer. När befolkningsmängden ökar innebär det att fler människor kommer att röra sig i staden och en utmaning är ökade trafikvolymer och trängsel. En ökad biltrafik leder med största sannolikhet till att gator som redan utgör befintliga barriärer förstärks samt skapande av nya barriärer på andra gator. Bilismens framfart har lett till att de fysiska avstånden mellan aktiviteter och funktioner har ökat och bilresandet blivit en nödvändig del av människors liv. Malmö stads vision är att förändra infartsleder och trafikleder i staden till stadshuvudgator då det finns en förhoppning att förändra bilismens roll i staden, ge plats åt cyklister och fotgängare samt binda samman staden.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Stroke innebär ofta fysiska, kognitiva och beteendemässiga funktionsnedsättningar som påverkar både den drabbade och dennes familj. Tonåringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem när föräldern blivit sjuk. Förälderns stöd till barnet är väsentligt men även sjukvårdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmärksammas till strokedrabbade föräldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överläkare och fem sjuksköterskor på en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förståelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av särskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan påverka integreringen. Frågeställningar var: Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som är i behov av särskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan påverka integreringen av barn som är i behov av särskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av särskilt stöd kan se olika ut beroende på förskola samt hur länge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom även att pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse vid integrering eftersom detta påverkar hur villiga pedagogerna är att se barnens begränsningar och styrkor, huruvida de är benägna att göra förändringar i förskolans miljö och arbetssätt för att anpassa verksamheten till alla barn.