Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp, av dessa räddas ca 1000 till liv. Avgörande för överlevnad är en välfungerande HLR-kedja. Att överleva ett hjärtstopp påverkar patienter i olika omfattning. Problemformulering: Ett plötsligt hjärtstopp sätter tillvaron på sin spets och kan i efterförloppet orsaka både fysiska och psykiska besvär. Genom att tydliggöra hur patienter påverkas efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp kan eftervården förbättras.

Undersökningen syftar till att få svar på frågor kring hur uteliggares privata liv i det offentliga rummet hanteras, på kommunal nivå i Malmö stad. Med fokus på den fysiska planeringens roll ställer jag följande frågeställningar; hur ser uteliggares livssituation ut, med exempel från Malmö stad? hur hanterar man uteliggare på kommunal nivå, med exempel från Malmö stad? och hur ser ett eventuellt planeringssamarbete ut mellan myndigheter/organisationer på kommunal nivå för hur uteliggare hanteras i stadens offentliga rum, med exempel från Malmö stad? Genom litteraturstudier, som står för undersökningens teoribakgrund, belyser jag frågeställningarna från olika författares, forskares och myndigheters perspektiv. Egna intervjuer; med Skånes Stadsmission, kommunstyrelserepresentanter, mobila teamet och avdelningen för drift och underhåll (Gatukontoret) i Malmö stad, står tillsammans med observationer för undersökningens exempel från Malmö stad. Analysen och diskussionen tar upp samband och avvikelser mellan vad som framkommer i litteraturen och intervjuerna/observationerna.

Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur idrottslärare uppfattar hälsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att främja elevernas hälsa. Som metod för studien användes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslärarna tycker att hälsa är ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hälsa bör baseras på fysisk aktivitet, för att utifrån denna plattform förgrena sig i hälsobegreppets och kursplanens övriga beståndsdelar..

Denna uppsats behandlar ämnet Försvarsmaktens Fysiska Standard. Uppsatsens syfte är att skapa ett underlag för att förbättra eller bibehålla möjligheterna för officerarna vid Artilleriregementet A9 att genomföra Försvarsmaktens Fysiska Standard (FM FysS). Detta för att uppfylla de krav som ställs avseende fysisk prestationsförmåga på en officer i Försvarsmakten. Den frågeställning som använts är Hur uppfattar officerarna på A9 att de genomför FM FysS?Den metod som använts är en enkätundersökning som genomförts bland officerarna på A9.Resultatet från enkätundersökningen visar att det finns både positiva delar som bör bibehållas och förbättringspunkter för genomförandet av FM FysS.

 Detta arbete handlar om att undersöka gymnasieflickors fysiska självuppfattning där syftet är att belysa och få en fördjupad förståelse för gymnasieflickors upplevelser av sin fysiska självuppfattning i ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna gällde följande; hur flickorna upplever sin kroppsliga kompetens och kroppsattraktivitet samt hur sociala interaktioner påverkar deras fysiska självuppfattning. Vi valde att endast undersöka flickors upplevelser. Detta gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer av tio flickor i en gymnasieklass i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes individuellt.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för lärare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes läraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning är nödvändiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket är elevens behov av personliga hjälpmedel?Studien belyser också vilka möjligheter till pedagogisk utveckling läraren får genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag använt är att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har använt en frågeguide där det finns ett antal huvudteman med följdfrågor under varje tema.Resultatet av min studie visar på att de intervjuade lärarna är samstämmiga i att de har förutsättningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. När det gäller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön säger lärarna att de tror att eleverna är delaktiga..

Examensarbetet handlar om hur pedagoger arbetar med den fysiska miljön i klassrummet. Vilka tankar de har när de planerar utformningen i klassrummet. Det handlar också om elevernas tankar kring sitt klassrum. Studien är förlagd i två klasser, den ena i Lund och den andra i Hörby. Syftet med examensarbetet är att reda på pedagogernas syn på den fysiska miljöns betydelse för inlärningen, samt hur de använder miljön som redskap för att främja inlärningen.

Bakgrund:Antalet äldre i dagens befolkning ökar kraftigt. Flera biopsykosociala faktorer anses påverka äldres fysiska aktivitetsnivå. Fysioterapeuten arbetar hälsofrämjande med äldre främst genom att befrämja fysisk aktivitet.Syfte:Att ur ett biopsykosocialt perspektiv beskriva hemmaboende äldres upplevelse av vilka faktorer som har betydelse för deras fysiska aktivitetsnivå. Vidare är syftet att beskriva hur äldre upplever att en fysioterapeut kan understödja deras fysiska aktivitet.Metod:En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats användes. Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval gav fem deltagare ?80 år.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa män och kvinnor i sång, om sångpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever någon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger på intervjuer med två sångpedagoger; en man och en kvinna, samt med två av deras respektive elever. Studien visar att sångpedagogerna väljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlärning än om fysiska olikheter. Samma övningar används för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrån ett tal-, läs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lärare på olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. Utifrån studien har vi sett att samtliga lärare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, läs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock åt och under flera observationer har vi också kunnat konstatera att lärarna "inte lever som de lär" utan att miljön ser ut på ett annat sätt än vad de säger sig vilja eftersträva..

Stroke är den tredje vanligaste orsaken till död i västvärlden och kan leda till långvariga och svåra funktionshinder. Det är också den somatiska sjukdom som genererar flest vårddagar på sjukhus. Enligt beräkningar kommer även allt fler människor insjukna i stroke beroende på att de äldre i samhället blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjälp av denna kunskap kan en adekvat omvårdnad ges till dessa patienter.