Sök:

Sökresultat:

4501 Uppsatser om Fysiska ćtgärder - Sida 13 av 301

Den fysiska vÄrdmiljön ? ljus och fÀrgers pÄverkan pÄ patienters hÀlsa - En litteraturstudie

Bakgrund: Vara i behov av sjukhusvÄrd tvingade patienten att tillbringa tid i miljöer som inte kunde undvikas. Den fysiska vÄrdmiljön borde dÀrför utformas sÄ den stödjer patientens vÀg till ÄterhÀmtning och vÀlbefinnande. Om vÄrdmiljön var sliten, smutsig och betydelselös skapades kÀnslan av att hamna i hÀnderna pÄ oprofessionella vÄrdare och att vÄrdkvaliten var sÀmre. Den fysiska miljön borde innehÄlla ljus och omvÀxling i form av fÀrg. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur den fysiska vÄrdmiljön, med fokus pÄ fÀrg och ljus, kunde pÄverka patientens hÀlsa.

SmÄ rum i rummet, om hur pedagoger i tvÄ praktiker ser pÄ hur barn pÄverkas av sin förskolas fysiska innemiljö

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring förskolans miljöer. Hur den svenska försko-lans miljöer sett ut och ser ut idag. Jag beskriver ocksÄ Reggio Emilia filosofins uppkomst samt dess tankar om förskolans miljöer.SYFTE:Syftet för undersökningen Àr att ta reda pÄ och redovisa hur miljön pÄ hur en förskola inspi-rerad av Reggio Emilia och en förskola utan inriktning ser ut, samt hur pedagogerna pÄ des-sa tvÄ förskolor ser pÄ betydelsen av den fysiska innemiljön för barns utveckling och lÀran-de.METOD:Metoden bestÄr av att en övergripande self-report frÄga lÀmnats ut till 12 pedagoger i tvÄ olika praktiker, en förskola med Reggio Emilia inriktning och en förskola utan speciell in-riktning. Datainsamlingen har analyserats enligt en kvalitativ ansats och kompletterats med observationer av de fysiska miljöerna (gjorda löpande under fem veckors tid).RESULTAT:Resultatet har visat pedagogernas tankesÀtt kring sin förskolas fysiska innemiljöer. Det visar vidare likheter och skillnader mellan de tvÄ praktikernas innemiljöer och likheter och skill-nader i pedagogernas tankesÀtt..

Uppfostran i förÀndring : en studie om förÀldrars tankar, resonemang och handlande

Fysisk sÀkerhet Àr idag en av hörnpelarna nÀr det gÀller sÀkerhetsarbete. Denna sÀkerhet bör tillÀmpas hos alla företag som vill ha sina tillgÄngar och viktiga data skyddad. Organisatorisk sÀkerhet och logisk sÀkerhet Àr andra sÀkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska sÀkerheten. I detta arbete kommer fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder att tas upp och anvÀndas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlÀgga de fysiska sÀkerhetsÄtgÀrderna hos företagen, samt att ta reda pÄ om dessa sÀkerhetsÄtgÀrder skiljer sig mellan stora och smÄ företag.

En förstudie för ett effektivare lager i en kampanjorienterad organisation

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Elever med fysiska funktionsnedsÀttningar : LÀrares tankar om inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.

Barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet : En studie om upplevd och faktisk rörelse i tre urbana familjer

Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur barn i Äldern 9-12 Är och förÀldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i frÄga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck pÄ barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att fÄ en sÄ nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkÀter med bÄde fasta och öppna svarsalternativ till förÀldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive förÀldrar, deltagande miljöobservationer samt tvÄ tjÀnstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att förÀldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osÀker skÀnker en liten tillÄten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det Àr viktigt att göra Ätskillnad mellan faktisk och tillÄten rörelsefrihet dÄ dessa tvÄ sÀllan överensstÀmmer. Det visade sig att förÀldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.

Fr?n samtal till samsyn

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Bota eller banta? Livet med diabetes i det svenska folkhemmet, 1949?1975

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Hur personer med stroke uppfattar den fysiska boendemiljöns anvÀndbarhet i dagliga aktiviteter: en enkÀtstudie

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med stroke uppfattar den fysiska boendemiljöns anvÀndbarhet i dagliga aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 32 personer i Äldern 48 till 83 Är. MedelÄldern var 69 Är. De var bosatta i VÀsterbottens och VÀsternorrlands lÀn. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats med ett sjÀlvskattningsinstrument, "AnvÀndbarheten i min bostad", som besvarades skriftligt.

Fysisk aktivitet under skoldagen

Bakgrund Man vet idag att fysisk aktivitet Àr viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt Àven att ta reda pÄ vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var Àven att ta reda pÄ lÀrarnas Äsikter om elevernas fysiska aktivitet. Metod Undersökningen gjordes med hjÀlp av tre olika enkÀtundersökningar. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner. Elever i Ärskurs 7 och 8 besvarade enkÀterna, totalt 139 elever.

Planerade fysiska aktiviteter i förskolan : förutsÀttningar, möjligheter och olikheter i förhÄllande till förskolans profilering

Planerade fysiska aktiviteter i förskolanFörutsÀttningar, möjligheter och olikheter i förhÄllande till förskolans profileringPlanned physical activities in preschool.Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling..

KLASSRUMMET : LÀrares uppfattningar om den fysiska miljöns utformning och dess betydelse för elevernas lÀrande

Det hÀr examensarbetet Àr en kvalitativ studie och handlar om hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet sÄ att elevernas lÀrande gynnas. Syftet var att undersöka vad verksamma lÀrare har för uppfattningar om den fysiska miljön och dess betydelse för elevernas lÀrande.Respondenterna Àr lÀrare som varit verksamma i yrket i mellan 1,5 Är och 41 Är. De kommer frÄn tvÄ olika skolor, en gammal och en ny. Med hjÀlp av frÄgeformulÀr som besvarades enskilt av respondenterna samt besök i deras klassrum har syftet besvarats.Resultaten visar att lÀrarna har liknande syn pÄ vad god fysisk miljö Àr och att det Àr viktiga faktorer för elevernas lÀrande och utveckling. Miljön bör vara flexibel och utformas för individens behov.

PERSONLIGHET OCH FÖRMÅGOR I KARAKTÄRSDESIGN : Vikten av personlighetsdrag för förstĂ„elsen av fysiska förmĂ„gor

Det hÀr arbetet fokuserar pÄ vikten av spelkaraktÀrers personlighet för förmedlingen av deras fysiska förmÄgor. Den teoretiska grunden till arbetet ligger i kognitiva och fysionomiska teorier om stereotyper. Det görs skillnad pÄ mjuka och hÄrda karaktÀrsdrag, dÀr mjuka karaktÀrsdrag avser personlighetsdrag och hÄrda karaktÀrsdrag avser fysiska egenskaper och förmÄgor. Arbetet undersöker om karaktÀrer som formges utan mjuka karaktÀrsdrag Àr fria frÄn subjektiva vÀrderingar utan att det förhindrar en korrekt uppfattning av karaktÀrens syfte.För att undersöka detta skapades Ätta karaktÀrer som delades upp i tvÄ karaktÀrsgrupper. Den första gruppen innehöll bÄde mjuka och hÄrda karaktÀrsdrag och den andra gruppen innehöll endast hÄrda karaktÀrsdrag.

Effektivisering av materialpÄfyllnad för indirekt material : En case study pÄ företaget Alfa Laval Lund AB

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->