Sökresultat:
6708 Uppsatser om Fysisk planering - Sida 2 av 448
Hållbar stadsutveckling - En studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv
Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida
planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv
Författare: Magnus Björned
Kurs: Masterarbete i Fysisk planering (FM 2503)
Institution: Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona
Handledare: Gunilla Lindholm
Datum: 19 augusti 2012
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida
stadsplaneringstrender utifrån ett
hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot
en hållbar stadsutveckling.
Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en
innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt
översikt av kommunala dokument.
Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då
hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara
delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom Fysisk planering
kan underlätta målsättningen.
De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva
konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i
själva verket är hållbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av
generella och situationsbetingade metoder är ett effektivt tillvägagångssätt då
flera svenska städer står inför liknande problem samtidigt som städer är
heterogena.
Nyckelord: hållbar stadsutveckling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet,
social hållbarhet, Göteborgs Stad, Växjö kommun.
Landsbygden, folkhälsan och den fysiska planeringen : En fallstudie om hur mindre svenska landsbygdskommuner integrerar folkhälsa i fysisk planering
Det är en svensk ambition att folkhälsan ges större utrymme i samhällsplaneringen. Dock finns i dagsläget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhälsoaspekter ska integreras i Fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar på de svenska kommunerna och det är i dessa som de svåra avvägningarna mellan olika intressen måste göras. Syftet med denna studie är att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhälsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.Denna studie är utformad som en fallstudie där en svensk kommun har studerats med hjälp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten från denna studie visar att konflikter med miljömässiga och ekonomiska värden är ett hinder när folkhälsoaspekter ska integreras i kommunal samhällsplanering.
Klimatförändringarna och den fysiska planeringen - den fysiska planeringens roll i scenariot med ökade översvämningsrisker
Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade
översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer
att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra
att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida
klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda
befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och
infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel
som kan påverka bebyggelsens placering och utformning.
Tillträde till urbana rum? En genusanalys av fysisk aktivitet i staden
Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys.
Integrering av folkhälsoaspekter i fysisk planering i Trosa kommun
Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bättre bebyggd miljö som påverkar folkhälsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhälsan genom olika politikområden samt genom bland annat Fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhälsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.
MYTEN OM MÖLLEVÅNGENS MÅNGFALD - HUR DEN FYSISKA UTFORMNINGEN PÅVERKAR INTEGRATION
De svenska städerna har fått en mer komplex och rikare sammansättning av
befolkningsgrupper när det kommer till både levnadssätt och
familjeförhållanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och
bostadssegregationen har under de senaste decennierna växt fram i de svenska
städerna. Det finns många föreställningar om hur man planerar den goda staden
och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad där alla är jämlika.
I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen påverkar städers
boendemönster och området Möllevången i Malmö studeras som fallstudie.
Tillträde till urbana rum? En genusanalys av fysisk aktivitet i staden
Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum
förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer.
Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av
fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och
underliggande strukturer.
Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om
genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna
utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk
aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys. De avhandlingar som
studeras är Bäckströms avhandling Spår.
Att gestalta offentliga rum - Stortorget Karlskrona
Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag
förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam
plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett
sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens
befolkning.
Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter
genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det
lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra
torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer
anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att
plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora
torget..
Blandstaden som planeringsideal - En ny positiv stadsutveckling?
Detta examensarbete på masternivå i Fysisk planering är en kvalitativ studie
som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som
planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien
innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av
kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom
tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att
blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar
ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots
detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som
förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..
Stadens arena - Lokalisering och funktion
Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lämpliga lokalisering i staden
i förhållande till dess funktioner och effekter..
Hållbar stadsutveckling : En studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv
Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i Fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom Fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara.
Mellankommunal översiktlig planering : möjligheter och begränsningar
Det här är en uppsats omfattande 15 högskolepoäng i ämnet Fysisk planering. Uppsatsens titel är ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och begränsningar? och undersöker vad begreppet innebär, både i lagens mening och i praktiken, vilka frågor som kommunerna är beredda att samplanera om och hur de gått eller tänker gå tillväga. För att konkretisera frågeställningen har tre stycken fall med olika karaktär valts. Den slutliga frågeställningen handlar om vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall.
Regional komplexitet i samhällsbyggandet : Om värmländska aktörers syn på regionala dimensioner på fysisk planering
Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om Fysisk planering och hur den ska ta hänsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivån har traditionellt sett varit svag i Sverige i jämförelse med den lokala och nationella nivån och den fysiska planeringen ligger på kommunernas ansvar. Den regionala nivån har också anklagats, från vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera på förhandling och samförstånd. Den fy-siska planeringen är organiserad och drivs genom demokratiska processer på kommunal nivå och det är politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.När Fysisk planering ska ta hänsyn till det regionala perspektivet förändras villkoren för poli-tiken och det blir en förändrad politisk arena. Syftet med denna studie är att analysera aktörer i Värmland och deras syn på denna förändrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.
Från otryggt till tryggt - analys och förslag till förbättring av Levgrensvägen i centrala Göteborg
Eftersom frågan om trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till
demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de
önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete
undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som
påverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i
centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten.
Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters
bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper
för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats
på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av trygghet skulle kunna höjas
där.
Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska
miljön har ett påverkan på den upplevda tryggheten, samt att Fysisk planering
erbjuder ett antal verktyg för att öka trygghetsupplevelsen. Dock ligger en
stor del av den upplevda tryggheten hos den enskilda individen och dess
personliga bakgrund och erfarenheter..
Social hållbarhet inom fysisk planering
Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun.