Bakgrund: Vår självskattade fysiska självkänsla är av betydelse för vår motivation att vilja vara fysiskt aktiv. Det har även visat sig i tidigare forskning att högre fysisk självkänsla påverkar elevers resultat i skolan positivt. Syftet med arbetet var att se vilka samband det fanns mellan fysisk självkänsla och elevers närvaro i idrott och hälsa. Metod: Två klasser på en skola i sydöstra Sverige deltog i undersökningen, HT -12. Studien bygger på en kvantitativ undersökning i form av en redan framtagen enkät: ?Sådan är jag! ? barn?, även kallad CY-PSPP (Children and Youth ? Physical Self Perception Profile).

Fysisk aktivitet hos äldre är viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprätthålla självständighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet går att mäta med instrument, såsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten är korrelerad med den fysiska funktionsförmågan och om fysisk aktivitet bestämd med accelerometri går att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelåldern 80 år (62-94) och 13 var män med medelåldern 82 år (73-94).

Syftet med denna studie var att undersöka hur pojkar respektive flickor i årskurs 4 upplever fysisk aktivitet. För att granska detta har vi intervjuat och observerat elever i två mindre kommuner i Norrbotten. Genom denna undersökning ville vi försöka förstå elevernas inställning till, samt upplevelser av fysisk aktivitet. Detta för att vi i vårt kommande arbetsliv i framtiden kan komma att få leda idrottslektioner och andra fysiska aktiviteter. Vi har kommit fram till att eleverna i den aktuella åldern är positiva till att vara fysiskt aktiva, studien har också gett oss en fördjupad kunskap i området.

När ett nytt databassystem ska tas fram och införas i en organisation ska funktioner och krav på systemet identifieras och analyseras i en designprocess. Ett krav på ett databassystem kan vara att systemet ska uppvisa en viss prestanda. Designprocessen leder så småningom fram till fysisk design av databasen och dess applikationer. Det kan finnas flera olika lösningar för fysisk design av databasen och dess applikationer som tillgodoser kraven och funktionerna som ska finnas i systemet. Dessa olika lösningsalternativ ger olika prestanda.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (?65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med.

Arbetet undersöker hur man genom fysisk planering kan reglera förebyggande för att minska risken för och konsekvenserna av översvämning..

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Efter en hjärtinfarkt ger fysisk aktivitet många olika positiva effekter, både fysiska och psykiska. Trots det visar forskning att väldigt många hjärtinfarktsdrabbade patienter inte är fysiskt aktiva. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienter stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt är det viktigt att ha förståelse för patienternas situation då livsvärlden förändras vid sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Hälsan påverkas av riskfaktorer så som; fysisk inaktivitet, felaktigt sammansatt kost och som friskfaktorer så som; fysisk aktivitet, fiberrik och näringsrik kost. De största hälsoeffekterna från fysisk aktivitet uppnås när en fysisk inaktivitet övergår i någon form av regelbunden utförd vardagsaktivitet. Forskning kring fysisk aktivitet kombinerat med dess ätbeteenden hos ungdomar visar att det finns koppling mellan hur fysiskt aktiva gymnasieelever är och hur deras ätbeteende ser ut. Det finns underlag som påpekar att ungdomar är medvetna om att de ska vara fysiskt aktiva och äta hälsosamt, men det finns få undersökningar om vad ungdomar anser vad fysisk aktivitet är för dem och hur de ska efter sin fysiska aktivitet förhålla sig till sitt ätbeteende Syfte: Få en uppfattning om hur några gymnasieelevers medvetenhet till olika hälsobeteenden kopplat till fysisk aktivitet och ätbeteenden ser ut, samt hur de resonerar om sin egen tillämpning av dessa hälsobeteenden. Metod: En kvalitativ metodteori genom två fokusgruppintervjuer genomfördes på åtta ungdomar med ett gemensamt intresse till idrott.

Fysisk aktivitet har många hälsofrämjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda på vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar främst vuxna även om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga år kan ge förutsättningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka åtgärder för att öka den fysiska aktivitetsnivån som ingick i interventionsstudier gjorda på barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken påverkades av dessa interventioner.

Fysisk aktivitet har många hälsofrämjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda på vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar främst vuxna även om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga år kan ge förutsättningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka åtgärder för att öka den fysiska aktivitetsnivån som ingick i interventionsstudier gjorda på barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken påverkades av dessa interventioner.

Denna studie handlar om ungdomars fysiska självkänsla och baserar sig på en grupp ungdomar med åldrarna 16-18 år. Syftet är att ta reda på om den fysiska självkänslan skiljer sig ur ett genusperspektiv, om det finns en signifikant skillnad. För att undersöka ungdomarnas fysiska självkänsla används en bearbetad enkät av Raustorp (2006) som kallas Sådan är jag! (Bilaga 2). Den ursprungliga enkätens namn är Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) som utvecklats av Fox och Corbins Physical Self-perception Profile. Enkäten delades ut till 100 elever på ett praktiskt gymnasium i Skåne.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning är att kartlägga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebär en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i måttlig intensitet samt tre tillfällen i veckan med högre intensitet. I dagens samhälle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och därför är detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas är medicinska aspekter på fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa samt Tyringes förutsättningar för fysisk aktivitet.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en autoimmun sjukdom som tillhör en av de mest vanliga barnsjukdomarna. Behandlingen riktar sig till att minska inflammation, öka rörlighet och förebygga eller minska risken för funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att skapa en kunskapssammanställning av forskningsresultat från åren 2010-2013 avseende fysisk aktivitet riktad till barn och ungdomar med JIA. Insamling av vetenskapliga artiklar kring fysisk aktivitet och dess effekter hos barn och ungdomar med JIA. Sju artiklar mellan åren 2010-2013 sammanställdes och kvalitetsgranskades.

AbstractSyftet med vårt examensarbete var att undersöka om pedagoger upplever att fysisk aktivitet påverkar barns koncentrationsförmåga. Detta skulle vi försöka ta reda på genom en kvantitativ enkätundersökning i en kommun i Västra Sverige. Enkätundersökningen utförde vi på 10 olika skolor i kommunen. 5 av dessa är hälsofrämjande skolor och 5 skolor är inte uttalat hälsofrämjande. 2003 kom det ett läroplanstillägg gällande fysisk aktivitet som säger att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att säkerställa goda levnadsvillkor och för att främja folkhälsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, är påverkande faktorer som kommunen arbetar med.