Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder är ett effektivt tillvägagångssätt då flera svenska städer står inför liknande problem samtidigt som städer är heterogena. Nyckelord: hållbar stadsutveckling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, Göteborgs Stad, Växjö kommun.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsättning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstå vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsättning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslärare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsättning på fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslärare på att använda sig av åtgärdsprogram för elever med funktionsnedsättning, på fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslärare skulle kunna delta mer i utformning av åtgärdsprogram. Undersökningen som vi gjort har genomförts på två olika fritidshem där uppsatsens empiri bygger på information insamlad genom intervjuer och enkäter. Utifrån uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest användbar information då vi ville ta reda på personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom inspelning av intervjuerna och transkriberingen.

Examensarbetets titel är Man får leka med en docka [?] fast man är en pojke ? Genus och fysisk miljö i förskolan. Författare: Theresa Olin Georgsson och Johanna Rask. Undersökningen till detta arbete gjordes på två förskolor, där vi intervjuade pedagogerna och observerade barnens ?fria? lek. Syftet var att undersöka den fysiska miljön ur ett genusperspektiv.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet på två geografiskt olikt belägna skolor. Vår undersökning är baserad på observationer, en enkät och intervjuer. Resultaten visar att de båda skolorna skiljer sig åt både när det gäller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lärarnas inställning till fysisk aktivitet, på de båda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla är överrens om att den fysiska aktiviteten är bra för eleverna men har olika åsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

BakgrundBarn i Sverige har en lagstadgad rättighet till god fostran, trygghet och omvårdnad. Trots detta är barnmisshandel ett aktuellt problem och mörkertalet bland antalet anmälningar antas vara stort. Barn som blir utsatta för barnmisshandel löper större risk att få sämre studieresultat och för att senare i livet drabbas av fysiska och psykiska hälsoproblem, jämfört med barn som inte blivit utsatta för barnmisshandel. Barnmisshandel delas in i fyra grupper: fysisk, sexuell och känslomässig misshandel samt försummelse. Fysisk misshandel är en av de vanligaste typerna av barnmisshandel och innefattar bland annat då en vuxen person använder sin fysiska styrka för att skada barnet.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva med IBS. Om och i så fall hur livskvaliteten påverkas hos unga kvinnor ur ett hälsoperspektiv samt att utforska inställningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:Påverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 årsåldern diagnostiserade med IBS och i så fallpå vilket sätt ur ett hälsoperspektiv?Vilken är de IBS-diagnostiserade kvinnornas inställning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelålder på 25 år och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 år har under intervju besvarat frågor om hur IBS påverkar deras livskvalitet samt deras inställning till fysisk aktivitet.

AbstractForskning har enligt Bouchard m.fl. (2006) sedan länge varit samstämmig om stora hälsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Kursplanen för Idrott och hälsa (Skolverket, 2000) påvisar ämnets huvudsakliga syfte vilket är att stimulera elever till regelbunden fysisk aktivitet och en långsiktig hälsofrämjande livsstil. I en nationell utvärdering av Idrott och hälsa påtalar Eriksson m.fl. (2005) dock att 14,8 % av eleverna i undersökningen inte är med i eller har låg aktivitet i ämnet.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka som använder spelapplikationen Turf i sin smart phone, hur de använder applikationen, samt om den kan stimulera till fysisk aktivitet bland användarna. Turf är ett spel där det gäller att erövra virtuella utomhuszoner med hjälp av telefonens GPSoch som kan ses som en blandning av orientering och ?herre på täppan? i digital form. En kvantitativ metod användes för att få svar på frågeställningarna och en e-postenkät skapades och användes i datainsamlingen. Resultatet från de 49 undersökta Turfanvändarna visade att de återfanns i ett brett ålderspann.

Oregelbunden frukostkonsumtion är vanligare bland ungdomar än bland barn under 10 år och vuxna över 65 år. De som ligger i störst riskzon att få frukosten oregelbunden är de ungdomar som sover dåligt, inte utför någon fysisk aktivitet samt är överviktig. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om ungdomars frukostvanor hade ett samband med fysisk aktivitet, sömn och övervikt. Metod.

There is no standardized test to control the appropriate physical ability in the Swedish ambulance service. The county in question does not perform annual physical tests. A project has been going to develop science-based physical tests, designed for the ambulance service. The research has resulted in the Aasa-test.Objective: The aims of this study were to examine the ambulance staff perception of the Aasa-test relevance, introduction of annual tests and the importance of their own physical training in relation to ambulance work.Method: A quasi-experimental study with a comparative design has been conducted. Aasa-tests were conducted in 41 randomly selected staff at an ambulance station in central Sweden.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur fysiskt aktiva elever i årskurs 9 är på en grundskola i Gävle för att sedan göra en jämförelse mellan pojkar och flickor, vilka aktiviteter som är populärast samt ta reda på varför eleverna på denna skola är fysiskt aktiva. Studien belyser elevernas fysiska aktivitetsnivå samt om de är medlemmar inom någon organiserad idrottsverksamhet eller oorganiserad sådan. Undersökningen har genomförts via enkät. Utefter vad resultaten visat har slutsatser gjorts som att det finns skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller fysisk aktivitet samt att det också finns skillnader hos eleverna när det gäller anledningar till att träna. Andra skillnader mellan könen är exempelvis att lagsporterna ishockey, fotboll och innebandy är populärare hos pojkarna medan de individuella sporterna är mer populära hos flickorna trots att fotbollen är den idrott som flest antal flickor utövar.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bättre bebyggd miljö som påverkar folkhälsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhälsan genom olika politikområden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhälsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.