En av förskolans viktigaste uppgifter Àr att hjÀlpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger bemöter de barn som har svÄrt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken Àr samt hur miljön pÄ förskolan pÄverkar barnens förutsÀttningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten pÄ förskolan. I leken lÀr barnen, har startar det livslÄnga lÀrandet. I leken trÀnar barnen upp sin sociala kompetens och de fÄr pÄ olika sÀtt bearbeta det som de upplever i sin vardag.

Det finns en samstÀmmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka förÀldrar Àr en riskgrupp och att dessa barn i större utstrÀckning Àn andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppvÀxten eller i vuxen Älder. DÄ vuxenpsykiatrin Àr de som möter förÀldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fÄnga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser pÄ barn, barns behov och förÀldrars förmÄga nÀr förÀldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella pÄ en öppenvÄrdsmottagning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ behoven hos barn dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring förÀldraförmÄgan dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ barnperspektivet och hur pÄverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?VÄrt resultat visar att deltagarna i vÄr fokusgruppsintervju gjorde skillnad pÄ barns behov utifrÄn deras Älder och att de ansÄg att olika diagnoser hos förÀldrar skapar olika förutsÀttningar för förÀldraförmÄgan.

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

Examensarbetes syfte Àr att undersöka hur förskolepedagoger tÀnker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhÄllandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Hur vÀljer pedagoger, utifrÄn den fysiska miljön, att arbeta för att frÀmja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder anvÀnder pedagogerna i arbetet med att frÀmja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna pÄ barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osÀkra barn? Hur ser pedagogerna pÄ miljön och dess anvÀndning? I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade pÄ tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök pÄ förskolorna.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsÀtts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hÀlsa jÀmfört med heterosexuella. Endast fÄtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie Àr en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende pÄ bland annat bemötanden frÄn samhÀllet vilka stundtals Àr negativa och den mentala hÀlsan vilken i allmÀnhet upplevs som god Àven om samhÀllets heteronormativitet Àr pÄfrestande. Data hÀmtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbÀttrad hÀlsa för populationen..

BakgrundWorld Health Organization anser att övervikt och obesitas (fetma) globalt sett Ă€r ett av mĂ€nsklighetens största hĂ€lsoproblem. Vid en mĂ€tning som presenterades av Statens beredning för medicinsk utvĂ€rdering Ă„r 2002 klassades cirka en halv miljon av den svenska vuxna befolkningen som obesa och nĂ€ra 2,5 miljoner som överviktiga. Orsakerna till obesitas kan vara genetisk predisposition, livsstil och miljö, psykologiska faktorer eller lĂ€kemedel.Det finns en rad följdsjukdomar till övervikt och obesitas som till exempel typ 2-diabetes och hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar. Även risken för att drabbas av cancer ökar, liksom artros och infertilitet. Utöver de fysiska besvĂ€ren kan obesa personer Ă€ven uppleva psykiska besvĂ€r som till exempel depression och Ă„ngest.Behandlingen av obesitas omfattar bland annat kostförĂ€ndringar, fysisk aktivitet, farmaka och kirurgi och nĂ€r det gĂ€ller kirurgi Ă€r gastric bypass ett vanligt förekommande ingrepp.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Timtilldelningen för idrottsÀmnet har sedan mitten pÄ 1900-talet bara minskat. Detta kan tyckas vara mÀrkligt i en tid dÄ vi rör oss allt mindre Àn nÄgonsin tidigare. Trots en ökad kunskap om rörelsens betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande tycks allt fler bli fysiskt inaktiva. Som en del i lösningen pÄ detta utfÀrdade regering 2003 en tillskrivning i lÀroplanen. TillÀgget innebar att alla skolor ska erbjuda samtliga elever möjlighet till daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

Syftet med den hÀr studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk trÀning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och sjÀlvförtroende. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat elever mellan sju och tolv Är, pÄ fyra skolor i SkÄne som har anpassad motorisk trÀning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkÀnde att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bÀttre motoriskt och kÀnner att de trivs och vÄgar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt trÀning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?mÄ-bra-kÀnsla? nÀr de Àr fysiskt aktiva.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Vi har lÀst pÄ Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. PÄ denna utbildning lÀgger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lÀrandet i skolan och pÄ fritiden. En stor del av utbildningen behandlar ocksÄ det talade och skrivna sprÄket. VÄr studie grundar sit pÄ intervjuer av en klasslÀrare, en fritidspedagog och en idrottslÀrare gjorda pÄ en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi lÀst litteratur kring Àmnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö.

Transitorisk ischemisk attack (TIA) Àr en allvarlig förvarning till stroke som kan förorsaka bÄde omfattande funktionsnedsÀttning och död. Det finns idag stark evidens för att fysisk aktivitet har en viktig roll i prevention av stroke. Fysisk aktivitet pÄ receptŸ (FaR), Àr en metod som numera anvÀnds i vÄrden för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer som har drabbats av TIA upplevde att bli ordinerade FaRŸ, i vilken utstrÀckning de följde receptet och hur deras fysiska kapacitet pÄverkades av interventionen. Metod: Fem personer som varit inlagda vid PiteÄ Àlvdals sjukhus pÄ grund av TIA deltog i studien.

Forskning visar att mÄnga av de patienter som vÄrdas pÄ somatisk avdelning ocksÄ lider av nÄgon form av psykisk ohÀlsa. Detta betyder att det finns ett behov av psykiatrisk kunskap hos sjuksköterskan samt en utformning av vÄrdinrÀttningen som svarar an till denna patientgrupps behov som inte finns idag.I bakgrunden presenteras nÄgra av de vÄrdvetenskapliga begrepp som Àr av betydelse vid sjuksköterskans vÄrd av denna patientgrupp; hÀlsa, caritasmotivet, holism och vÄrdrelation. För att fÄ insikt i problemomrÄdet presenteras tidigare forskning pÄ Àmnet bÄde ur ett patientperspektiv och ur ett sjuksköterskeperspektiv. HÀr framgÄr det att vanliga upplevelser hos patienten Àr undvikande, brist pÄ omtanke och misstro frÄn vÄrdpersonalens sida. Sjuksköterskans upplevelse Àr att det rÄder brist pÄ tid för att kunna vÄrda patientgruppen utifrÄn ett holistiskt synsÀtt samt en brist pÄ stöd frÄn organisation och kollegor.

Idrottare anvÀnder i mÄnga fall prestationshöjande tillskott för att öka sin explosivitet, uthÄllighet och fÄ en bÀttre ÄterhÀmtning. Vid prestation stÀlls olika fysiska krav för den som utövar en specifik idrott. Det kan exempelvis handla om krav pÄ rörlighet, snabbhet eller uthÄllighet, för att utövaren ska lyckas med sin prestation. Tidigare studier om prestation har visat att kreatin och koffein Àr tvÄ Àmnen med en faktiskt bevisad prestationshöjande effekt och Àr dÀr av vanligt att anvÀnda som tillskott. Craze Àr nÀrmare bestÀmt ett sÄ kallat ?Pre workout? (PWO) tillskott som intas innan trÀning eller en match och pÄstÄs ge effekter som ökat fokus, ökad styrka, mer energi och snabbare ÄterhÀmtning.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.