Den fysiska aktiviteten minskar bland befolkningen. En mer stillasittande livsstil bidrar till övervikt och fetma som i sin tur kan orsaka livsstilsrelaterade sjukdomar. I arbetet för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen har fysisk aktivitet pÄ recept utvecklats som metod inom sjukvÄrden. I Landstinget VÀstmanland tillÀmpas denna arbetsmetod under begreppet Ordinerad Fysisk Aktivitet (OFA). PÄ uppdrag av Landstinget VÀstmanland genomfördes denna studie.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstĂ„nd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.MetodUndersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 525 individer ingick framförallt frĂ„n Lidingö, TĂ€by, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern pĂ„ individerna varierade mellan 37 och 89 Ă„r och medelĂ„ldern var 70,3 Ă„r (± 6,6), dĂ€r cirka en tredjedel var mĂ€n och tvĂ„ tredjedelar kvinnor. Samtliga har fĂ„tt besvara frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (sjĂ€lslig) hĂ€lsa och faktorerna inkomst, civilstĂ„nd samt utbildningsnivĂ„. DĂ€refter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hĂ€lsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har sjĂ€lva ansökt om att fĂ„ vara med i ett projekt kring hĂ€lsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa samt civilstĂ„nd dĂ€r hög hĂ€lsa korrelerade med att leva i ett förhĂ„llande.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken uppfattning elever i Ärskurs 9 har om hÀlsa och vad de upplever som viktigt att lÀra sig om hÀlsa samt vad de har fÄtt lÀra sig om hÀlsa. Studien syftar Àven till att granska lÀroböcker gÀllande hÀlsa. Detta syfte ger följande frÄgestÀllningar: Hur definierar eleverna hÀlsa? Vad har eleverna fÄtt lÀra sig om hÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa? Vad upplever eleverna som viktigt att lÀra sig om hÀlsa i undervisningen i Idrott och hÀlsa? Hur framstÀlls hÀlsa i lÀroböcker för Idrott och hÀlsa? Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr 18 elever i Ärskurs 9 pÄ tre olika skolor i olika kommuner har intervjuats. En kvalitativ textanalys har ocksÄ genomförts för att svara pÄ frÄgestÀllningen gÀllande lÀroböckerna.

Att vÄrda en nÀrstÄende person med demens innebÀr en stor börda för anhörigvÄrdaren vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa. Stöd Àr en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vÄrd av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vÄrdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Uppsatsen baseras pÄ en studie pÄ en förskoleenhet bestÄende av tre förskolor, vilka angripit problematiken kring sjukskrivningar genom ett projekt, i syfte att skapa en friskare arbetsplats.Det empiriska arbetet grundar sig pÄ tretton intervjuer bland de anstÀllda pÄ förskolorna och dessa analyseras med hjÀlp av Anthony Giddens, Ulrich Becks analyser av det samtida risksamhÀllet samt Bosse Angelöw, Christina Maslach och Michael P. Leiters teorier om arbetsplatsens pÄverkan pÄ individers vÀlmÄende.I uppsatsen försöker jag besvara vad som orsakar psykisk ohÀlsa pÄ en arbetsplats, vad intervjupersonerna anser psykisk ohÀlsa Àr och hur projektet fungerat. Intervjupersonerna har lyft fram arbetsbelastning som en viktig faktor för att motverka psykisk ohÀlsa i arbetslivet. I projektets regi har tvÄ personer anstÀllts till en pool, med effekten att vikarier finns att tillgÄ dÄ ordinariepersonal Àr frÄnvarande, men Àven för att garantera gemensam planeringstid för avdelningarna samt reflektionstid.Projektet har varit vÀldigt uppskattat bland samtliga intervjupersoner. Somliga har menat att Ànnu mer kan göras, men samtidigt sagt att det Àr en god start.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivÄ och mÄlinriktningar mellan individer som bor pÄ landsbygden respektive i stÀder. I studien undersöktes Àven om motivationsnivÄn skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som anvÀndes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mÀtinstrument anvÀndes enkÀter. 73 stycken respondenter besvarade enkÀten som bestod utav 17 frÄgor skapade efter vÄrt syfte och frÄgestÀllningar med uppsatsen och avslutades med en öppen frÄga för att fÄ en bredare förstÄelse. Resultatet analyserades med hjÀlp av SPSS för att jÀmföra svaren mellan mÀn och kvinnor men Àven mellan bostadsorter.

Sömnparalys innebÀr att man vaknar upp men inte kan röra sig, och ofta har man skrÀmmande sinnesupplevelser. Tolkningen och upplevelsen under en sömnparalys kan leda till rÀdsla att berÀtta om paralysen, och Àven om man berÀttar kan det leda till social stigmatisering och feldiagnostisering.En enkÀtinsamling gjordes med 100 studenter. HuvudfrÄgan var om upplevarna av sömnparalys var oroliga för att berÀtta om det, för att de Àr rÀdda att ses som psykiskt sjuka. De som haft sömnparalys berÀttade för andra, men hellre för nÄgon de kÀnner vÀl. De och dem som inte upplevt sömnparalys sÄg det som ett fysiskt problem snarare Àn ett psykiskt.

Bakgrund Man vet idag att fysisk aktivitet Àr viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt Àven att ta reda pÄ vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var Àven att ta reda pÄ lÀrarnas Äsikter om elevernas fysiska aktivitet. Metod Undersökningen gjordes med hjÀlp av tre olika enkÀtundersökningar. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner. Elever i Ärskurs 7 och 8 besvarade enkÀterna, totalt 139 elever.

Ny teknik och utglesning av stÊder har inneburit att mÊnniskor inte rÞr pÄ sig tillrÊckligt. Den stillasittande livsstilen medfÞr hÞga samhÊlleliga kostnader, samt en rad hÊlsoproblem sÄsom hjÊrt- och kÊrlsjukdomar, diabetes, hÞgt blodtryck, cancer, stress, samt Þvervikt och fetma. En av de hÞgt prioriterade folkhÊlsouppgifterna i samhÊllet Êr att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersÞka den byggda miljÞns pÄverkan pÄ fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien Êr baserad pÄ nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehÄllsanalys.

Studien utgÄr ifrÄn olika faktorer som kan pÄverka hÀlsan positivt eller negativt, dessa faktorer benÀmns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrÄn en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn pÄ ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet Àr att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda pÄ hur en flyktingsamordnare försöker pÄverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som anvÀnds och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har tvÄ intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts.

Andelen mĂ€nniskor i Sverige idag som lider av psykisk ohĂ€lsa ökar. Depression Ă€r en form av psykisk ohĂ€lsa som drabbar mĂ„nga, frĂ€mst kvinnor. Dubbelt sĂ„ mĂ„nga kvinnor som mĂ€n fĂ„r diagnosen depression. Å andra sidan Ă€r det dubbelt sĂ„ mĂ„nga mĂ€n som kvinnor som begĂ„r sjĂ€lvmord. Eftersom depression traditionellt sett varit en kvinnokodad sjukdom Ă€r mĂ„nga av mĂ€tinstrumenten som anvĂ€nds för att stĂ€lla diagnosen utformade efter symptom som frĂ€mst Ă€r förenade med kvinnorollen, exempelvis grĂ„tande.

Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter pÄ hÀlsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohÀlsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet pÄ arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöÄtgÀrd för att förbÀttra arbetshÀlsan. UtifrÄn det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ arbetstid kan implementeras sÄ att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet pÄ arbetstid som Àr baserad pÄ tidigare forskning och genomförbarhet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att fÄ kÀnnedom i hur lÀrare i Är 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var Àven att fÄ insikt i lÀrarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt fÄ insyn i deras kunskaper kring LÀroplanens (Lpo 94) innehÄll rörande daglig fysisk aktivitet. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lÀrare ansÄg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, bÄde som pausmoment och integrerat i undervisningen. LÀrarna menade att elevernas behov lÀmpligen mÄste styra aktiviteternas omfattning och form.

Ungdomar idag nÄr inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses Àven att fysisk aktivitet minskar under tonÄren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan pÄverka fysisk aktivitet, en sÄdan faktor Àr self-efficacy. Med denna utgÄngspunkt Àmnar studien kartlÀgga och jÀmföra ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser Àven att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.

Utvecklingen i Sverige har bidragit till att en stor del av befolkningen vÀljer en inaktiv livsstil. Aktiveras inte mÀnniskokroppen tillrÀckligt försÀmras den fysiska funktionsförmÄgan. Det Àr möjligt att genom fysisk aktivitet förebygga flertalet sjukdomar dÄ det Àr en av de mest effektiva ickefarmakologiska behandlingsformerna. Tidigare forskning har visat att lÄgutbildade Àr underrepresenterade ibland motionsutövare. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som kan motivera inaktiva manliga gymnasieungdomar till fysisk aktivitet respektive fysisk inaktivitet.