Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det Àr att leva med Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data inhÀmtades frÄn databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet baserades pÄ 14 evidensbaserade artiklar. Resultat: Kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom hade större risk att utveckla Ängest och depression jÀmfört med normalpopulationen, orsaken till detta Àr inte klarlagd forskarnas Äsikter gÄr isÀr.

FolkhÀlsoarbete Àr ett systematiskt, mÄlinriktat, hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande arbete för att Ästadkomma en god, jÀmlik hÀlsa för hela befolkningen genom samhÀllsinsatser som frÀmjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhÀlsoarbetet avspeglas inom mÄlomrÄde fysisk aktivitet i VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som anvÀndes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehÄllsanalys. Analysen gjordes av VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för VÀxjö kommun (2013) samt intervjuer. VÀxjö kommun arbetar aktivt med folkhÀlsofrÄgor för att frÀmja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att sÀkerstÀlla goda levnadsvillkor och för att frÀmja folkhÀlsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, Àr pÄverkande faktorer som kommunen arbetar med.

Syftet med denna studie Àr att belysa förutsÀttningarna för att anvÀnda naturreservat som ett verktyg mot ohÀlsa utifrÄn tre viktiga samhÀllsinstanser: kommun, landsting och lÀnsstyrelse. Som metod har jag anvÀnt mig av tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade, spelades in, transkriberades och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys dÀr ansatsen var en blandning av induktion och deduktion. Resultatet tyder pÄ att de naturreservat som valts ut med omsorg om vÀxter och djur, och dÀr man satsat pÄ tillgÀnglighet sÄ vÀl ute i naturen som med information, kan verka som verktyg mot sÄvÀl fysisk som psykisk ohÀlsa förutsatt att de tjÀnstemÀn som arbetar med samhÀllsutveckling och folkhÀlsa fÄr de ekonomiska resurser och den utbildning som behövs för utvecklingen samt att de vÀrdesÀtter ett ökat samarbete..

Detta projektarbete hade som syfte att kartlĂ€gga hur lĂ€kare, psykologer och beteen-devetare inom FHV rutinmĂ€ssigt arbetar med och handhar patienter med psykisk ohĂ€lsa/belastning, huruvida man letar, upptĂ€cker och förhoppningsvis Ă€ven behandlar B12-brist hos denna patientgrupp?Även om svarsfrekvensen i den genomförda enkĂ€tundersökningen kunde ha varit högre sĂ„ framkommer Ă€ndĂ„ tydliga tecken pĂ„ att lĂ€karna som besvarat enkĂ€ten, borde vara mer aktiva med provtagningar bĂ„de generellt, men framförallt att utesluta B12-brist i den nĂ€mnda patientgruppen.I psykolog och beteendevetarenkĂ€ten blev svarsfrekvensen ytterligare sĂ€mre Ă€n i lĂ€karenkĂ€ten, men Ă€ven hĂ€r framkommer tydliga tecken pĂ„ att bĂ„de psykologer och beteendevetare borde vara mer aktiva att konsultera sina lĂ€karkolleger för ordination av provtagning i samma patientgrupp, eftersom förstudien till projektarbetet visade pĂ„ hög förekomst av diagnoser kopplat till psykisk ohĂ€lsa/belastning hos patienter med nyupptĂ€ckt B12-brist.ÄmnesomrĂ„det psykisk ohĂ€lsa/belastning kopplat till B12-brist tillhör i första hand lĂ€karnas ansvars- och kompetensomrĂ„de pga yrkets medicinskt inriktade utbildning, men eftersom psykologer och beteendevetare liksom lĂ€karna i hög utstrĂ€ckning trĂ€ffar patienter med psykisk ohĂ€lsa borde rutinerna för samarbete mellan dessa yrkeskategorier förbĂ€ttras, för att öka provtagningsfrekvensen och dĂ€rmed hitta oupptĂ€ckta patienter med B12-brist, samt behandla för att minska ohĂ€lsan i nĂ€mnda patientgrupp, inte bara inom FHV utan Ă€ven hos övriga hĂ€lsovĂ„rds- och sjukvĂ„rdsaktörer.Mörkertalet för oupptĂ€ckt och obehandlad B12-brist hos patienter med psykisk ohĂ€lsa/belastning förefaller högt med hĂ€nsyn till utfallet i enkĂ€tundersökningen, vilket borde kunna minskas till en gynnsammare nivĂ„, bl.a genom förbĂ€ttrade provtagningsrutiner ..

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstĂ„nd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.MetodUndersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 525 individer ingick framförallt frĂ„n Lidingö, TĂ€by, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern pĂ„ individerna varierade mellan 37 och 89 Ă„r och medelĂ„ldern var 70,3 Ă„r (± 6,6), dĂ€r cirka en tredjedel var mĂ€n och tvĂ„ tredjedelar kvinnor. Samtliga har fĂ„tt besvara frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (sjĂ€lslig) hĂ€lsa och faktorerna inkomst, civilstĂ„nd samt utbildningsnivĂ„. DĂ€refter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hĂ€lsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har sjĂ€lva ansökt om att fĂ„ vara med i ett projekt kring hĂ€lsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa samt civilstĂ„nd dĂ€r hög hĂ€lsa korrelerade med att leva i ett förhĂ„llande.

BakgrundPsykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis Ängest, oro, sömnproblem, stress och sjÀlvmordstankar. Psykisk ohÀlsa kan tillsammans med Àrftliga faktorer och livshÀndelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhÀllet vilket bidrar till att mÄnga inte vÄgar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom Àr att mÀnniskor ofta har en dÄlig kunskap om fenomenet och dÀrför blir rÀdda för det som Àr frÀmmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmÀnna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vÄrd före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Studien handlar om processen som leder ut ur hemlöshet, och jÀmför personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och personer utan. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio personer som har lÀmnat hemlöshet och missbruk. Fokus för studien och intervjuerna har varit individens upplevelse av processen som leder ut ur hemlöshet. Fem av intervjupersonerna hade en psykisk funktionsnedsÀttning och fyra av intervjupersonerna hade ingen diagnos. Vi har anvÀnt oss av Helen Ebaughs (1988) exitteori för att tolka och tematisera resultatet.

Syfte: Att sammanstÀlla vilken forskning det finns kring relationen mellan fysiskt aktivitet och insulindoser samt blodsockervÀrden hos personer med diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie. En artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningen resulterade i 17 studier. Efter granskning och analys av studierna synliggjordes tvÄ kategorier som redovisas i resultatet.Resultat: Flera studier kom fram till att fysisk aktivitet sÀnker blodsockervÀrdena hos personer med diabetes typ 1. En studie belyste att fysisk aktivitet mÄste pÄgÄ regelbundet för att resultat skall ses pÄ lÄng sikt.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det Àr en konsekvens av att vi Àr allt mindre fysiskt aktiva och har sÀmre kostvanor. DÀrför vill jag göra en studie om hur barn ser pÄ dessa fenomen. Jag har undersökt hur nÄgra barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, dÀr tio barn i Ärskurs 6 intervjuades.

Syftet med studien Àr att, med inspiration hÀmtad frÄn Antonovskys KASAM - begrepp se hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattar och tolkar begreppet hÀlsa. Vilken syn har idrott och hÀlsa - lÀrare pÄ begreppet hÀlsa?Hur kan idrott och hÀlsa - lÀrarnas syn pÄ begreppet hÀlsa diskuteras och analyseras i ljuset av Antonovskys KASAM - begrepp? Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna skulle bli givande för min studie har mina funderingar kopplats samman med min litteratursökning dÀr det finns liknande studier gjorda. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjuform. De intervjuade lÀrarna har en klar uppfattning om begreppet hÀlsa, men deras syn innefattar endast fysisk aktivitet. HÀlsa Àr stort och brett vilket leder till att begreppet blir svÄrt att definiera vilket kan vara en orsak till att lÀrarna endast ser hÀlsa som en fysisk aspekt.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

Fysisk aktivitet Ă€r en viktig komponent för att vi mĂ€nniskor ska mĂ„ bra, speciellt i vĂ„rt moderna men stillasittande samhĂ€lle. Inaktivitet Ă€r ett stort folkhĂ€lsoproblem idag och det leder till en rad kĂ€nda livsstilssjukdomar. Den svenska folkhĂ€lsopolitiken utgĂ„r, sedan 2003, frĂ„n elva mĂ„lomrĂ„den som fokuserar pĂ„ de faktorer i samhĂ€llet som pĂ„verkar folkhĂ€lsan. Ökad fysisk aktivitet Ă€r det nionde av dessa mĂ„l och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet pĂ„ recept (FaR) Ă€r en av de Ă„tgĂ€rder som har införts i Sverige för att uppnĂ„ detta mĂ„l.

Övervikt och fetma Ă€r idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet pĂ„ grund av fysisk inaktivitet och försĂ€mrade matvanor. Skolan Ă€r en viktig instans i frĂ€mjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott Ă€r ocksĂ„ viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslĂ„ngt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod, följt av innehĂ„llsanalys som analysmetod.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn ett diskursivt perspektiv undersöka hur professionerna i tvÄ barnhÀlsoteam och tvÄ elevhÀlsoteam talar kring arbetet i att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn och unga. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver teamet det förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbetet kring psykisk ohÀlsa?? Hur talar teamet om arbetet kring barn med psykisk ohÀlsa? ? Hur framstÀlls samarbetet mellan de olika professionerna i teamet, övriga personalgrupper samt med hÀlso- och sjukvÄrd och socialtjÀnsten?Teori och metod:Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i ett dikursanalytiskt perspektiv dÀr metod och teori Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestÄr av transkriberade texter frÄn fyra fokusgruppsintervjuer i tvÄ barnhÀlsoteam och tvÄ elevhÀlsoteam. I utsagorna har vi identifierat olika diskurser och analyserat sprÄkliga mönster.Resultat: I vÄr studie har vi uppmÀrksammat att teamen sÀllan talar om barn med psykisk ohÀlsa.