Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohÀlsa i dagens samhÀlle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser pÄ sitt arbete till de barn vars förÀldrar lider av psykisk ohÀlsa pÄ olika förskolor i södra SkÄne. I studien anvÀnds begreppet psykisk ohÀlsa och med det menar vi förÀldrar som inte mÄr bra, det kan bero pÄ flera olika anledningar, till exempel pÄ grund av skilsmÀssa, dÄlig ekonomi, depression eller stress. VÄra teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nÀra och kÀnslomÀssiga förhÄllande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling. Genom kvalitativ metod har vi intervjuat Ätta förskollÀrare och tvÄ barnskötare frÄn fem olika förskolor. Vi har sedan sammanstÀllt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, dÀr det empiriska underlaget Àr grundat pÄ bÄde strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill sÀga ett semi strukturerat intervjusÀtt. Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundlÀggande för pedagogerna Àr att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson..

Introduktion: diabetes mellitus typ 2 Àr en progressiv hormonell sjukdom. LivsstilsförÀndringar i form av kostreglering och regelbunden fysisk aktivitet Àr vÀsentliga i behandlingen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva motionens effekter pÄ hÀlsorelaterad livskvalitet hos individer med diabetes mellitus typ 2. Metoden var en litteraturstudie som följde Polit och Becks  nio steg. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Bakgrund: SjukvÄrden har en viktig roll i att frÀmja fysisk aktivitet hos populationen. Fysisk inaktivitet Àr ett vÀxande problem i vÀrlden och Àr en starkt bidragande orsak till mÄnga av de vÀlfÀrdssjukdomar som allt fler mÀnniskor drabbas av. Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) vÀxer allt mer fram som en behandlingsform mÄnga hoppas pÄ ska kunna förbÀttra hÀlsan eller i bÀsta fall förebygga sjukdomar. Syfte: Syftet Àr att undersöka huruvida studier som gjorts kring FaR och andra varianter pÄ fysisk aktivitet pÄ recept kunnat pÄvisa nÄgon ökad adherence hos patienter som mottagit ett skrivet recept pÄ aktivitet i stÀllet för standardiserad vÄrd om fysisk aktivitet. Metod: 13 artiklar ingick i en litteraturöversikt.

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem som krÀver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att frÀmja en god psykisk hÀlsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvÀstra Sverige. Kvalitativ analys anvÀndes som analysmetod dÀr skolans insatser och skolans samarbeten bildade tvÄ huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssÀtt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som anvÀndes av skolans olika aktörer för att frÀmja elevernas hÀlsa.

Tidigare forskning har visat pÄ att barn till förÀldrar med psykosociala problem sjÀlva löperstörre risk att utveckla nÄgon form av psykisk ohÀlsa eller missbruksproblematik. Föreliggandestudie undersökte om gymnasieungdomar vars förÀldrar som har/haft psykosociala problem(psykisk ohÀlsa och/eller missbruksproblematik) skiljer frÄn gymnasieungdomar som intehar/haft förÀldrar med dessa problem. Data om respondenterna (N=3419) erhölls via en databasfrÄn projektet ?Psykisk hÀlsa och drogvanor hos 18-Äringar i VÀstra Götaland? vid Psykologiskainstitutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visade att ungdomar som kommer frÄn familjermed psykosocial problematik uppvisar mer Ängest- och depressionssymtom Àn ungdomar sominte kommer frÄn familjer med denna problematik.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Bakgrund: VÄr sjÀlvskattade fysiska sjÀlvkÀnsla Àr av betydelse för vÄr motivation att vilja vara fysiskt aktiv. Det har Àven visat sig i tidigare forskning att högre fysisk sjÀlvkÀnsla pÄverkar elevers resultat i skolan positivt. Syftet med arbetet var att se vilka samband det fanns mellan fysisk sjÀlvkÀnsla och elevers nÀrvaro i idrott och hÀlsa. Metod: TvÄ klasser pÄ en skola i sydöstra Sverige deltog i undersökningen, HT -12. Studien bygger pÄ en kvantitativ undersökning i form av en redan framtagen enkÀt: ?SÄdan Àr jag! ? barn?, Àven kallad CY-PSPP (Children and Youth ? Physical Self Perception Profile).

Keramik, foto. Text, musik. Hur kan dessa element sammanföras? Denna process, bÄde fysisk och psykisk, har varit en bearbetning utav sÄvÀl materiella som immateriella material.I den musikaliska genre jag tillhör finns en mörk sida jag kÀnner ett starkt slÀktskap till. Detta mörker finns alltid i min skugga men stundom blir svÀrtan dÀri djupare.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Fysisk aktivitet hos Àldre Àr viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprÀtthÄlla sjÀlvstÀndighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet gÄr att mÀta med instrument, sÄsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten Àr korrelerad med den fysiska funktionsförmÄgan och om fysisk aktivitet bestÀmd med accelerometri gÄr att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelÄldern 80 Är (62-94) och 13 var mÀn med medelÄldern 82 Är (73-94).

En nationell interaktiv webbplats- www.kuling.nu arbetades 2003 fram pÄ PsykosvÄrdens utrednings-och behandlingsenhet, Karlakliniken. Webbplatsen riktar sig till barn och ungdomar som har en förÀlder med psykisk sjukdom och Àr en del av det anhörigstöd som erbjuds pÄ enheten. Denna studie görs som en uppföljning av kuling.nu dÀr syftet Àr att beskriva den interaktiva webbplatsen kuling.nu med avseende pÄ innehÄllet i besökarnas inlÀgg pÄ diskussionsforumet samt anvÀndningen av webbplatsen. HuvudinlÀggen pÄ kuling.nus diskussionsforum har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen gav sex teman som speglar innehÄllet i inlÀggen: ensamhet; att bÀra ansvar; kÀnsloupplevelsen; betydelsen för den egna personen; sökande efter svar och förmedling av stöd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pojkar respektive flickor i Ärskurs 4 upplever fysisk aktivitet. För att granska detta har vi intervjuat och observerat elever i tvÄ mindre kommuner i Norrbotten. Genom denna undersökning ville vi försöka förstÄ elevernas instÀllning till, samt upplevelser av fysisk aktivitet. Detta för att vi i vÄrt kommande arbetsliv i framtiden kan komma att fÄ leda idrottslektioner och andra fysiska aktiviteter. Vi har kommit fram till att eleverna i den aktuella Äldern Àr positiva till att vara fysiskt aktiva, studien har ocksÄ gett oss en fördjupad kunskap i omrÄdet.

Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.