Att anvÀnda sig av naturens lÀkande kraft hÄller pÄ att ta form som metod i Sverige, medinriktning pÄ dess effekter gÀllande psykisk ohÀlsa. Denna studie har med utgÄngspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning pÄ omrÄdet undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jÀmfört denna med tvÄ inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning pÄ psykisk ohÀlsa gjordes en ansats att utröna pÄ vilkaomrÄden inom socialt arbete metoder frÄn grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa omrÄden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa var en faktor vid val av fysisk aktivitet. Studien utgick ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar. Hur stor pÄverkan har idrott och hÀlsa i jÀmförelse med andra faktorer pÄ valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden och vilka faktorer pÄverkar valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden? Inspirationen till att göra undersökningen kom ifrÄn vÄra egna tankar och idéer. Vi har inte sett idrott och hÀlsa som en faktor till att hjÀlpa elever att bli mer fysiskt aktiva utan mer som en möjlighet dÀr man kunde komma och utöva de aktiviteterna som man redan var bekanta med.

Denna uppsats redogör för en undersökning av manliga interner pĂ„ tre svenska anstalter i södra Sverige. 55 enkĂ€ter besvarades av interner med lĂ€ngre Ă€n ett Ă„rs strafftider pĂ„ sluten anstalt. Ålder och vistelsens lĂ€ngd pĂ„ anstalt i relation till psykisk hĂ€lsa bland fĂ€ngelseintagna undersöktes. Inga signifikanta resultat fastslogs, sannolikt mycket beroende pĂ„ mĂ€tinstrumentets inte anpassades efter den aktuella populationen. Vidare jĂ€mfördes fĂ€ngelsepopulationens psykiska hĂ€lsa med en normalpopulation utanför anstalt.

Syftet med uppsatsen var att ge en nulÀgesbeskrivning av hur personalen pÄ vÄrdcentralernautförde sitt uppdrag kring vÄrdsökande med psykisk ohÀlsa och dessutom en jÀmförelse meddet lokala vÄrdprogrammet för depression, innan dess implementering.Undersökningens huvudfrÄga var; Hur ser arbetssÀttet pÄ vÄrdcentralerna ut kring vuxnapatienter med psykisk ohÀlsa och hur överensstÀmmer det med landstingets vÄrdprogram fördepression.En enkÀtundersökning genomfördes vilken riktades till de tre yrkesgrupperna /funktionerna sjuksköterskor i TeleQ, lÀkare och samtalsterapeuter. BÄde enkÀt och svarhanterades genom de tillfrÄgade landstingsanstÀlldas e-post.Resultatet visade att ett centralt förbÀttringsomrÄde Àr att utöka anvÀndandet avscreeninginstrument och tester vid bÄde bedömning och uppföljning. Behovet av atttydliggöra rutiner kring olika moment och öka samverkan bÄde inom vÄrdcentralen och medvÄrdgrannar framkom ocksÄ.Slutsatsen Àr att i vissa avseenden efterföljs vÄrdprogrammet redan innan dessimplementering och i andra finns förbÀttrings- och utvecklingsomrÄden. Det som framkommiti denna studie Àr med största sannolikhet ocksÄ ett resultat som skulle framtrÀda vid liknandestudie i andra landstings primÀrvÄrd..

Barn pÄverkas av förÀldrars psykiska sjukdom i form av oro, rÀdsla och skuld samt har en förhöjd risk att sjÀlva drabbas av psykisk sjukdom. En utmaning för den psykiatriska vÄrden Àr det ökande antalet av vuxna med psykiatrisk sjukdom som Àven Àr förÀldrar till minderÄriga barn. Sjuksköterskor inom psykiatrin har en viktig roll nÀr det gÀller att uppmÀrksamma dessa barn samt se till att de fÄr adekvat hjÀlp och stöd. Syftet med studien var att beskriva hur barn till förÀldrar med psykisk sjukdom upplever det stöd de fÄr ifrÄn den psykiatriska vÄrden samt beskriva vÄrdpersonals upplevelser av stöd till dessa barn. Metoden som anvÀndes var kvalitativa forskningsintervjuer som genomfördes med sex barn som har förÀldrar med psykisk sjukdom och fjorton vÄrdpersonal som arbetar inom den psykiatriska vÄrden.

Inom denna uppsats har jag studerat stressrelaterad psykisk ohÀlsa.Syftet med min uppsats var att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, försöka finna insikt och förstÄelse inför ett problem som kan orsaka bÄde ekonomiskt och sjÀlsligt lidande för samhÀlle och individ. Vidare syftade min uppsats till att finna ett komplement, till den nödvÀndiga fortsatta forskningen, rörande stressrelaterad psykisk ohÀlsa.FrÄgestÀllningen löd som följer: PÄ vilket sÀtt beskriver och speglar mÀnniskan, sina upplevelser, relaterade till den livsperiod, som genomsyrats av stressrelaterad psykisk ohÀlsa?Uppsatsens empiriska material bestÄr av intervjuer, vilka jag tolkat och analyserat utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv.Mitt resultat pÄvisar att; innan och under sin sjukdomsperiod befinner sig mÀnniskor med stressrelaterad psykisk ohÀlsa inom ett icke-kommunikativt tillstÄnd, bÄde gentemot andra mÀnniskor, samt gentemot sig sjÀlva. LÀkprocessen handlar om att lÀra nytt, att Àndra pÄ sig, samt att pÄbörja en utforskande livsberÀttelse. BerÀttandet blir till en del av lÀkprocessen eftersom den tillhandahÄller sjÀlvreflexiva element.

I dagens samhĂ€lle Ă€r gruppen Ă€ldre med psykisk ohĂ€lsa ett eftersatt omrĂ„de och detfinns begrĂ€nsad mĂ€ngd forskning om denna Ă„ldersgrupps psykiska ohĂ€lsa. Att varaĂ€ldre innebĂ€r inte en tillvaro utan psykiska besvĂ€r, utan Ă€ldre kan bĂ€ra med sigpsykisk ohĂ€lsa sen tidigare i livet och psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven förstĂ€rkas ochuppkomma till följd av förĂ€ndringar i livssituationen. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att Ă€ldre fĂ„rtillgĂ„ng till stöd och hjĂ€lp för att bemĂ€stra och hantera den psykiska ohĂ€lsan. Brist pĂ„hjĂ€lp och stöd samt ouppmĂ€rksammad psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven för Ă€ldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 Ă„r Ă€r representerade i statistiken översuicid och i Sverige Ă€r det genomsnitt en person över 65 Ă„r som fullbordar suicid varjedag.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

AimThe purpose of this study was to investigate the relationship between self-perceived health and level of physical activity among the staff at The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH). We focused on the following questions:How does the amount of physical activity affect the self-perceived health among the staff at GIH?  Are there any gender differences in self-perceived health following the amount of physical activity? Do the self-perceived health and the amount of physical activity differ between the various age groups? Are there any differences between the staff responsible for health education compared with the other staff?MethodWe chose a validated questionnaire for our study. It was a combination of two already previously validated questionnaires together with our own supplementary background questions. The questionnaire was presented to 96 respondents and we received 76 answers.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

SAMMANFATTNING2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ? Lpo 94 anpassad till att ocksÄ omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebÀr att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hÀlsa och daglig fysisk aktivitet. UtifrÄn detta tillÀgg Àr syftet med vÄrt examensarbete att ge en överblick av lÀrare pÄ tvÄ skolors syn pÄ sitt arbete med hÀlsa och daglig fysisk aktivitet, enkÀtstudien genomförs med fokus pÄ kön, skola och Àmne. Tidigare forskning visar pÄ ett samband mellan fysisk aktivitet och hÀlsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. VÄr studie visar Àven att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lÀrare som involverar hÀlsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet Àr lÀrarna i idrott och hÀlsa.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. MÄnga förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende anvÀnds i mobbning, men det Àr inte en orsak. De som utsÀtts för mobbning har ofta lÀgre sjÀlvkÀnsla Àn de som mobbar, vilket gör att de blir ?lÀtta offer?. Mobbning Àr ett vÀl utbrett problem i vÀrlden och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan lÀnderna.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra fritidspedagogers uppfattningar kring hur fysisk aktivitet pÄverkar elevers lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens frÄgestÀllningar bestÄr av, vilka typer av fysisk aktivitet upplever fritidspedagoger som sÀrskilt betydelsefulla för elevers lÀrande? samt vilka pedagogiska möjligheter och hinder uppfattar fritidspedagoger att det finns med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet? Forskningen som denna studie vilar pÄ belyser den fysiska aktivitetens betydelse för barn samtidigt som den fria leken som fysisk aktivitet berörs. Forskningen framhÄller Àven de hinder och möjligheter som kan uppstÄ i mötet med fysisk aktivitet som lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens resultat har analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och pragmatismens filosofi avseende pÄ lÀrande.

Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.