Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Ett flertal forskningsstudier visar att psykisk ohÀlsa gÄr allt lÀgre ner i Äldrarna, framförallt bland flickor dÀr ohÀlsan i vissa fall har dubblerats de senaste Ären. Allt fler unga flickor ut­vecklar Ängestproblematik, sömnsvÄrigheter och sjÀlvskadebeteenden. En kontext dÀr ungdomar spenderar större delen av sin tid, samt dÀr det finns vuxna som har möjlighet att förebygga psykisk ohÀlsa, Àr i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att studera hur skolkuratorer konstruerar psykisk ohÀlsa hos flickor i Ärskurs 7-9.För att uppnÄ detta syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med skolkuratorer i tvÄ större stÀder. Materialet har analyserats med en diskursteoretisk analys med utgÄngspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet.

Introduktion: Arbetsrelaterade besvÀr orsakade av stress och psykiska pÄfrestningar Àr vanligt förekommande. Arbetsplatsen Àr en miljö dÀr mÀnniskor spenderar en stor del av sin dag och Àr dÀrför en betydande arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som pÄverkar anstÀlldas psykiska hÀlsa. Metod: Metoden som anvÀndes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar.

De ungas psykiska ohĂ€lsa Ă€r ett vanligt Ă€mne i dagens mediala debatt. Studier har pĂ„ senare Ă„r klargjort att denna ohĂ€lsa ökat de senaste Ă„rtiondena. Andra studier diskuterar möjliga Ă„tgĂ€rder till den psykiska ohĂ€lsan medan ett fĂ„tal av dem vĂ€nder sig till de verkliga experterna i frĂ„gan, nĂ€mligen ungdomarna sjĂ€lva. Syftet med denna studie Ă€r fyrfaldigt: (1) att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur förstaĂ„rsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stĂ€vja och motverka psykisk ohĂ€lsa; (2) att diskutera om stödet överensstĂ€mmer med elevernas efterfrĂ„gan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohĂ€lsa inom vĂ€nskapskretsen och att (4) ta reda pĂ„ eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkĂ€tform och stĂ€lldes till förstaĂ„rsgymnasister i Östersunds kommun.

Fysisk aktivitet Àr viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten Àr idag lÄg, bÄde i Sverige och i övriga delar av vÀrlden. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att frÀmja fysisk aktivitet och förÀndra dÄliga vanor. TvÄ av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal pÄ utfall sÄsom fysisk förmÄga, livskvalitet och livsstilsförÀndring samt hur dessa metoder kan anvÀndas som behandling.

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort folkhÀlsoproblem vÀrlden över och problemen förvÀntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens vÀlmÄende och kan Àven pÄverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var Àr att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohÀlsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie dÀr Ätta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design anvÀndes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

En stadig ökning av psykisk ohÀlsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgÄngspunkt i ungas berÀttelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohÀlsa och av att i samband med detta söka och fÄ stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor pÄ internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berÀttelser av nio unga vuxna (20-25 Är) analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ?En reflexiv tillit?, ?I spÀnningsfÀltet mellan behov och förmÄga?, ?Att berÀtta sig till mening? och ?OhÀlsa i ett socialt rum?.

Studiens syfte var att beskriva om ett rehabiliteringsprogram pÄverkade patienter med lÄngvarig smÀrta. Data insamlad frÄn patienter analyserades. Beskrivande och jÀmförande analys av kvantitativ design har anvÀnts. Patienterna som deltog i rehabiliteringsprogrammet bestod av 43 personer alla i arbetsför Älder (18- 65 Är) helt/delvis sjukskrivna eller var i fullt arbete dÀr risk för sjukskrivning förelÄg. Deltagarna besvarade enkÀter före rehabiliteringsprogrammet och tre veckor efter avslutat program.

Psykiskt vÀlbefinnande pÄ arbetsplats kan kÀnnetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anstÀllda och en arbetsgivare som förebygger hÀlsa ochsÀkerhet genom att vidtar nödvÀndiga ÄtgÀrder. Brist pÄ socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress Àr nÄgra faktorer som kan leda till psykisk ohÀlsa pÄ enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anstÀlldas psykiska vÀlbefinnande pÄarbetsplatser med fokus pÄ gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande ÄtgÀrder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras pÄ enenkÀtstudie med 97 deltagare i olika Äldrar. UtifrÄn enkÀterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhÄllande till psykiskt vÀlbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande ÄtgÀrden kring psykisk ohÀlsainom varje yrkeskategori.

Depression och psykisk ohÀlsa Àr ett av vÀrldens mest vanliga sjukdomstillstÄnd. Behandling för depression sker vanligast i form av antidepressiva lÀkemedel och eller samtalsterapi. Personer drabbade av psykisk ohÀlsa kan drabbas av stigmatiserande behandling av andra och av sig sjÀlva. Stigma grundar sig i okunskap och missuppfattningar kring vad psykisk ohÀlsa Àr och vilka som drabbas.  MÀnniskors attityder inför psykisk ohÀlsa har visat sig avgöra viljan till att söka hjÀlp och ta emot behandling.

Inom den positiva psykologin hĂ€vdas att det finns ett starkt samband mellan en individs kĂ€nslor och fysiska vĂ€lmĂ„ende och hĂ€lsa. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hĂ€lsa. Är ett positivt förhĂ„llningssĂ€tt bra för individens fysiska hĂ€lsa? Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturgenomgĂ„ng av artiklar, i vilka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hĂ€lsa har undersökts. Resultatet visar att positiva kĂ€nslor som glĂ€dje, intresse, tillfredsstĂ€llelse och kĂ€rlek har bĂ„de omedelbara och lĂ„ngsiktiga effekter pĂ„ fysisk hĂ€lsa.

Depression Àr en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstÀmdhet, förlust av intresse, skuldkÀnslor, störd sömn, lÄg energi och dÄlig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller Äterkommande och försÀmrar individens förmÄga att klara det dagliga livet. Syftet Àr att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohÀlsa i form av depression och nedstÀmdhet. I det hÀr arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser dÄ mÀnniskor sjÀlva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohÀlsa i form av depression och nedstÀmdhet ökas.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Syfte Syftet Àr att undersöka hur unga tjejer sjÀlva upplever att de pÄverkas av sitt blogglÀsande.FrÄgestÀllningarUpplever unga tjejer att deras identitet pÄverkas av blogglÀsande?Upplever unga tjejer att deras psykiska hÀlsa pÄverkas av blogglÀsande?UtifrÄn de svar som ges pÄ ovanstÄende frÄgor Àmnar jag resonera kring eventuella samband mellan blogglÀsande och psykisk ohÀlsa bland unga kvinnor. HÀr finns givetvis inga enkla samband utan min ambition Àr att belysa hur unga kvinnor sjÀlva resonerar kring detta och dÀrmed bidra till ytterligare kunskaper om detta svÄrundersökta Àmne.TeoriSammanfattningsvis har de genomgÄngna teorierna visat hur identitetsskapandet, sÀrskilt den kvinnliga identiteten, formats av de moderna medierna, vilket har en direkt koppling till resultatet av min undersökning.MetodKvalitativa intervjuer.ResultatMina frÄgestÀllningar berörde identitetsskapande och psykisk ohÀlsa i förhÄllande till unga tjejers blogglÀsning. Jag tycker mig finna ett samband mellan blogglÀsning och psykisk ohÀlsa hos unga tjejer utifrÄn min undersökning. Den definition av psykisk hÀlsa som jag anvÀnder i denna uppsats var följande: ett tillstÄnd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).