Den psykiska ohÀlsan ökar i samhÀllet samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och lÀkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohÀlsa stöter pÄ fördomar i samhÀllet som Àven kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekrÀftat att det rÄder en negativ syn pÄ psykisk ohÀlsa i samhÀllet. Det finns fÄ studier som omfattar bÄde vÄrdpersonalens och patienternas perspektiv i detta Àmne. Syftet med denna studie Àr att belysa sjuksköterskors, lÀkares, lÀkarstudenters och undersköterskors syn pÄ psykisk ohÀlsa samt hur patienter med psykisk ohÀlsa upplever att de blir bemötta.

Psykisk ohÀlsa Àr ett utbrett problem i Sverige. Som poliser kommer vi troligtvisdagligen att möta personer med psykisk ohÀlsa, man rÀknar med att sÄ mÄnga som20 % av Sveriges befolkning Àr drabbad i nÄgon form. Syftet med rapporten Àr attbesvara frÄgan; hur kan man, om det Àr möjligt, identifiera personer med psykisksjukdom i ett samtal eller förhör och hur skall man bemöta dessa dÀrefter?Detta Àr ett Àmne som intresserar oss och nÄgot som vi tycker har behandlats alldelesför lite pÄ polisutbildningen. I rapporten har vi valt att göra en lite mer ingÄendedjupdykning i tvÄ personlighetsstörningar och ett sjukdomstillstÄnd.

Forskning visar mestadels negativa upplevelser hos sjuksköterskor i vÄrdandet av psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden. Upplevelsen av otillrÀcklig kunskap ligger till grund för det obehag och den rÀdsla som sjuksköterskor har. Det framkommer att sjuksköterskor vill ha en ökad kunskap men att stödet för att införskaffa denna kunskap frÄn sjukhusledningen Àr bristfÀllig. Undervisning om psykisk ohÀlsa erbjuds inte pÄ mÄnga kliniker. Samarbete mellan somatiska sjuksköterskor och specialistpsykiatrin har upplevts positivt, sjuksköterskorna upplever en större kontroll och vÄgar att ta itu med situationer nÀr de Àr medvetna om att specialistpsykiatrin finns att fÄ hjÀlp ifrÄn.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall Ă€r en svĂ„r och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker ovĂ€ntat. Vid ett ovĂ€ntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svĂ„rare för de efterlevande jĂ€mfört med vĂ€ntade dödsfall. Livet tar en drastisk vĂ€ndning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett ovĂ€ntat dödsfall av en nĂ€rstĂ„ende.Metod: Studien Ă€r en systematisk litteraturstudie med sammanstĂ€lld forskning utifrĂ„n artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett ovĂ€ntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har anvĂ€nts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhĂ€ndertagandet, Att bli lĂ€mnad i ovisshet, Att ta farvĂ€l, Att gĂ„ vidare och bearbeta sorgen, Att fĂ„ tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohĂ€lsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhĂ€ndertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika pĂ„ sorg och lidande.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i vĂ€rlden av bröstcancer. Den psykiska smĂ€rtan kan förklaras som det kĂ€nslosamma spektrum av de negativa kĂ€nslorna. Varje mĂ€nniska upplever den psykiska smĂ€rtan olika. En bröstcancerdiagnos Ă€r en traumatisk upplevelse som pĂ„verkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av kĂ€nslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smĂ€rta vid bröstcancer.

Patienter med psykisk störning riskerar att fÄ sÀmre behandling nÀr de söker vÄrd för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever ocksÄ att de blir sÀmre bemötta Àn patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vÄrden. Syftet var ocksÄ att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien Àr en litteraturstudie med beskrivande design dÀr13 artiklar inkluderades frÄn databaserna PubMed och Scopus.

Att vara fysiskt aktiv i grundskolan Àr obligatoriskt för mÄnga. UtgÄngspunkten i arbetet Àr det uppdrag som skrevs in i lÀroplanen 2003 som innebÀr att skolan ska strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vad Àr rektorns ansvar och vilka förutsÀttningar har rektorer och skolan för att kunna erbjuda eleverna fysisk aktivitet? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur rektorerna i en kommun i norra Sverige erbjuder alla elever daglig fysisk aktivitet. Som metod har vi valt att skicka ut enkÀter till alla rektorer pÄ F-6 skolor i en kommun, efter att ha genomfört en pilotstudie pÄ ett fÄtal personer skickade vi ut vÄr egenkonstruerade enkÀt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

I mötet mellan sjuksköterska och patient kan attityder förstÄs som kÀnslorna som sjuksköterskan har mot patienten, sjuksköterskans syn pÄ patienten samt dennes sÀtt att bemöta patienten. Historiskt sett har personer med psykisk ohÀlsa mötts med negativa attityder, vilket delvis finns kvar i samhÀllet Àven i dagslÀget. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd samt hur attityder kan pÄverka omvÄrdnaden. I denna systematiska litteraturstudie ingick 16 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades med en kvantitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats.

MÀnniskor lever idag allt lÀngre vilket betyder att landets befolkning blir Àldre. I och med en ökande Älder ökar risken för ett antal kroniska tillstÄnd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hÀlsa sÄvÀl fysisk som psykisk Àven hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida tvÄ olika typer av fysisk aktivitet pÄverkar Àldre personers motionsspecifika self ? efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet nÀrvarotillfÀllen spelar.

Depression, stress och utbrÀndhet Àr idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrÀndhet ser pÄ fenomenet och hur det pÄverkar deras liv utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre mÀn frÄn olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrÀndhet handlar om lÄngvarig psykisk ohÀlsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn pÄ psykisk ohÀlsa Àn vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lÀrotillfÀlle i skolmiljö. Studien anvÀnder sig av ett socialsemiotiskt synsÀtt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv pÄ lÀrande. TvÄ grupper elever i 10 Ärs-Äldern har filmats och observerats. Resultaten visar att pÄverkan frÄn regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Fetma och psykisk ohÀlsa Àr tvÄ utbredda folkhÀlsoproblem som förutom att orsaka stor samsjuklighet, Àven ger stora ekonomiska förluster för samhÀllena. Den hÀr systematiska litteraturstudien gjordes i syftet att undersöka eventuell förekomst av sambandet mellan fetma och psykisk ohÀlsa. I denna studie avses psykisk ohÀlsa som Ängest, lÄg sinnesstÀmning och depression. Pub Med och Lib Hub anvÀndes för datainsamling. Vid urval av artiklarna var en av de huvudsakliga etiska principerna att artiklarna mÄste blivit granskade.

AbstractUppsatsens syfte Àr att undersöka om pedagoger medvetet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en del av deras dagliga arbete med barn samt hur pedagogerna anser att barnens inlÀrningsförmÄga gynnas av fysisk aktivitet. VÄra syftesfrÄgor Àr: Vilka medvetna val gör pedagoger om fysisk aktivitet i sitt arbete med barnen? PÄ vilket sÀtt tycker pedagogerna att fysisk aktivitet gynnar barnens lÀrande? Hur genomför pedagoger sina medvetna val om fysisk aktivitet med barnen? Bakgrunden bestÄr av tidigare forskning och litteratur kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden för att fÄ svar pÄ vÄra syftesfrÄgor. Genom semistrukturerade intervjuer, det vill sÀga huvudfrÄgor att utgÄ frÄn med möjlighet till följdfrÄgor, har intervjuat sju pedagoger i skolans tidigare Är.