Aim: The aim with the thesis was to examine elderly peoples? motives towards physical activity. Method: A qualitative approach has been adopted with a purposive sampling procedure. Four half structured interviews have been conducted using a thematic interview guide. Results: The fear of being overweight and not being able to take care of themselves were announced as important aspects, since it motivated them to perform physical activity.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsställelse samt självrapporterad hälsa. Fysisk arbetsmiljö sammanställdes till följande tre variabler: estetik, symbolism och ergonomi. En webbenkät med 35 frågor skickades ut till 162 anställda som var utplacerade på olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns något samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsställelse och både estetik och symbolism.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen. .

Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kroniskfolksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektivblodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även deföljdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård encentral roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt blodtryck.

Beroende på föreställningen att ett blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi. En utbredd uppfattning är att blandat boende leder till bättre integration.

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag på begreppet trygghet flera gånger. Dock nämndes detta sällan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. Därför tycker jag att det behövs närmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs närmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö påverkas av en annan sorts belysning. Detta leder således till att denna uppsats behandlar ämnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning på rörelsestyrd belysning.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt är den psykiska hälsan central för individens möjlighet att fungera i samhället. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa framför allt hos vuxna men även hos barn. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hälsa. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.

Den här studien är: (1) En del av en andra fas i ett internationellt projekt med huvudsyfte att ökaförståelsen för om och hur olika faktorer påverkar utvecklandet av en (in)aktiv livsstil, samtutforska om faktorerna är samma i olika sociala grupper i samhället. (2) En egen studie med syftetatt utforska hur fenomenet habitus kommer till uttryck i smak och val av kost och fysisk(in)aktivitet hos barn i årskurs sju som kommer från ett område med hög invandrartäthet ochsocioekonomisk låg status.Som datainsamlingsmetod används kvalitativa fokusgruppsintervjuer och som analysverktyg avdata utnyttjas Bourdieus habitusteori. Studien innefattar två homogena fokusgruppsintervjuer medfem deltagare i respektive grupp.Studiens resultat stärker tidigare forskning som pekar på att framförallt idrottande i förening ärvillkorad och begränsad av stora grupper i samhället. Av deltagarna i studien är det endast en som äraktiv inom föreningsidrott och trots att över hälften av barnen testat på idrottsformen, är det ingetsom faller dem i smaken. Gällande matval stärker resultaten forskning som talar för att val av mathar en viktig roll i skapandet av en identitet, samt som statussymbol, där vilken mat man väljerrespektive tar avstånd från i hög grad uttrycker vem man är och var i samhället man kommer ifrån.Denna studie slår fast att val och smak av kost och fysisk (in)aktivitet i allra högsta grad påverkasav mötet mellan kulturell bakgrund och social miljö och stärker därmed Bourdieus teori om atthabitus påverkar en individs livsstilsval..

En viktig förutsättning för en god hälsa och välmående är fysisk aktivitet. I dagens samhälle är stillasittande ett problem då maskiner ersätter våra arbeten och många har stillasittande arbeten, flertal hushålls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör på oss i samma utsträckning som förr. Detta leder till sämre hälsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen är en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.

Titel/undertitel Få din middag hem till din dörr ? eller var det bättre förr?- En uppsats om kommunikation utan en fysisk butik, att nå ut i en hårdkonkurrens på en ny marknadFörfattare Sofia Eddelid & Antonia HeymanHandledare Mathias FärdighKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGTermin Vårterminen 2014Sidantal 64 sidorAntal ord 20 242Syfte Syftet är att undersöka kommunikationsstrategier från E-handelsföretaginom livsmedelbranschen. Vi vill undersöka hur företag upplever kommunikationsprocessens förändring under tid samt hur de etablerar sitt varumärke och kommunicerar utåt.Metod Kvalitativ metod. Sju stycken respondentintervjuer med E-handelsföretag inom handel med livsmedel.Material Sju intervjuer med E-handelsföretag inom livsmedelsbranschen:Gastrofy, Felix BengtsssonFriska av mat, Mats LindgrMiddagsfrid, Kristina TheanderDelikatessboxen, Johanna BergqvistPappas matkasse, Roger BlombäckBra mat hemma, Karin EdnerGi-boxen, Ola LauritzsonHuvudresultat Genom de intervjuer vi gjort och denna studie har vi funnit att Ehandelsföretag anpassar sin kommunikation utefter det faktum att de inte har någon fysisk butik. De mer nya företagen har en tydligare kommunikationsstrategi inför framtiden, än vad övriga har.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Bakgrund: Senare års forskning visar att en stillasittande vardag kan vara utav bidragande orsak till flera livsstilsförvärvade sjukdomar och förtidig död. Individer i dagens informationssamhälle har god kunskap om hur de upprätthåller en bra livsstil. Men trots detta så fortsätter människor att leva osunt. Syfte: Var att belysa faktorer av betydelse för patienters följsamhet vid ordination av fysisk aktivitet på recept. Metod: En litteraturöversikt gjordes med hjälp utav litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed.

Bakgrund: Vår medellivslängd ökar, vi blir allt äldre. I hemsjukvården möter sjuksköterskan äldre personer som lever med smärta. Smärta som utgår från muskler, skelett och leder och som hindrar den äldre från att leva ett bra liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan i hemsjukvården kan göra för att lindra smärta. Metod: Som metod användes en litteraturöversikt som baseras på fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka hur naturen påverkar människan, samt på vilket sätt företag kan använda sig av friluftsliv i ett led till ökade ekonomiska och hälsorelaterade vinster. Detta med föresatsen att friluftsliv är en kombination av naturvistelse och fysisk aktivitet.? Vilken inverkan har naturen på människan?? Hur kan en arbetsgivare tjäna på att erbjuda sina anställa friluftslivsaktiviteter?? Hur kan friluftsliv utveckla gruppdynamik?MetodForskning och litteratur har granskats för att svara på studiens syfte. En hypotetiskt deduktiv metod för sökning av fakta och forskning kring naturens positiva inverkan på hälsan, kopplingen natur och hälsa samt grupper och grupputveckling har använts. Resultatet av en enkätundersökning kring företags intresse av friluftsliv som friskvård, utgör även det en del i bakgrunden i denna kvalitativa litteraturstudie.Sammanfattande diskussionSverige förlorar varje år stora summor pengar på sjukfrånvaro till följd av fysisk inaktivitet.