Fysisk aktivitet är betydelsefullt, då det både har positiva psykiska och fysiska effekter på människan. De senaste åren har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns många olika faktorer som påverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest återkommande faktorerna är dock att ha kul och känna sig kompetent..

Skidskytteträning bedrivs med varierande utrustning på och under fötterna beroende på säsong och typ av träningspass. Syftet med studien var att i skidskyttets stående skjutmoment undersöka joggingskor (JOGG), skatepjäxor på skidor (SKID) och på rullskidor (RULL) vid vila samt efter fysisk ansträngning med avseende på förändringar i tryck och dess area under fötterna samt skjutprestation. Åtta aktiva skidskyttejuniorer testades i skyttehall där tre sko- och skidkombinationer, JOGG, SKID och RULL, undersöktes i vila samt efter fysiskt arbete. I vila sköts 10 skott med respektive utrustning i randomiserad följd därefter arm- och bencyklade försökspersonen 6x4min på 90% av maximal hjärtfrekvens och sköt fem skott i varje intervallpaus och efter två serier byttes sko- och skidutrustning. Tryckfördelningsarean minskade efter fysisk ansträngning jämfört med i vila för samtliga undersökta skotyper däremot fanns inga skillnader i tryck.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på vår kropp.  Fysisk aktivitet kan sänka blodtrycket, stärka muskler och skelett och reducera stresshormoner. Genom dessa effekter och andra minskar risken för flera sjukdomar som exempelvis diabetes typ II, hjärt- kärlsjukdomar och depression (Ståhle 2008) Syfte: Syftet med denna undersökning är att försöka förstå hur förskrivare av Fysisk aktivitet på Recept (FaR) och mottagare av patient (aktivitetsarrangör) ser på samarbetet runt patienterna. För att undersöka detta belyses dels hur de två parterna ser på det egna och den andra partens arbete, dels hur de ser på kommunikationen dem emellan. Metod: Studien är mulitimetodiell utifrån en fallstudie som har karaktär av en fenomenografiskt beskrivande analys (Merriam 1994; Granskär & Höglund-Nielsen 2008). I undersökningen deltog tre förskrivare och två aktivitetsarrangörer.

Kroniska sjukdomar orsakar sex av tio dödsfall världen över. Många av riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar - såsom rökning, övervikt och fetma, dålig kosthållning och fysisk inaktivitet - är livsstilsrelaterade och påverkbara. Flera av riskfaktorerna kan förebyggas eller förhindras med en positiv hälsobeteendeförändring, men det traditionella sättet att inom sjukvården ge råd till patienterna är ofta ineffektivt och resulterar sällan i någon bestående beteendeförändring. Syftet med denna litteraturbaserade översikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att stödja patienter med kronisk sjukdom till en positiv hälsobeteendeförändring, samt att beskriva vilka hälsoeffekter sjuksköterskans stöd kan få för patienten. Resultatet visade att arbetet med hälsopromotion upplevdes som berikande och utvecklande, när tid och resurser fanns avsatta, samt att brist på tid och sviktande stöd från ledningen var de största hindren mot ett hälsofrämjande arbetssätt.

Enligt Lpo 94 ska skolan erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vår undersökning var att försöka förstå lärarnas inställning till rörelse och hur de förhåller sig till rörelse i skolans vardag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av fem lärare på en grundskola med daglig fysisk aktivitet i form av en lektion som benämns rörelse. Vi har även genomfört ett frågeformulär för att försöka få en mer övergripande bild på lärarnas inställningar till rörelse. Vårt resultat visade att det fanns olika inställningar bland lärarna.

Idag utsätter vi våra kroppar för ett stresspåslag som vi inte är skapta att klara av, kronisk stress. Stress kan vara en positiv faktor när vi ska prestera, men när kraven blir för höga får kroppen ingen återhämtning vilket kan orsaka både fysisk- och psykisk skada. Syftet med studien var att undersöka om det fanns något förhållande mellan upplevd stressnivå och nivån av fysisk aktivitet hos vuxna. Alla deltagare bar en plomberad pedometer under fyra dygn, antal steg lästes av den fjärde dagen av undersökningsledaren. Enkäten Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS) användes i en svensk förkortad översättning.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är ett stort hälsoproblem över världen och den sjukdom som just nu ökar kraftigast. Fysisk aktivitet är viktig för det allmänna välbefinnandet samt i behandlingen av och för att förhindra uppkomsten av typ 2-diabetes med god motivation och kunskap och stöd finns det få hinder för att utöva fysisk aktivitet på rätt personlig nivå. Diabetessjuksköterskan har en viktig roll i diabetesvården för patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur diabetessjuksköterskan inom primärvården ser på sin roll vid rådgivning av fysisk aktivitet till typ 2-diabetiker. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer av nio diabetessjuksköterskor i mellersta Sverige.

Introduktion/bakgrund: Att fysisk aktivitet är en del av ett hälsosamt liv är det säkert många människor som är överrens om. Många studier som har bedrivits inom området pekar på att fysisk aktivitet är viktigt för att förebygga skador av olika karaktär. Dessa skador kan vara av både fysisk och psykologisk karaktär. Fysisk aktivitet har även visat sig ha en positiv effekt på människor i rehabilitering. Beroende på skadans karaktär så finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk aktivitet, istället för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta får mycket utrymme i behandlingsstrategin.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem i Sverige och kan leda till en rad hälsorelaterade sjukdomar. En av anledningarna är att människor idag lever ett alldeles för stillasittande liv. För att minska riskerna att drabbas av välfärdssjukdomar har fysisk aktivitet visat sig vara en bra metod. Fysisk aktivitet tillsammans med en god kosthållning kan ytterligare förstärka chanserna till att upprätthålla en god hälsa.För att komma tillrätta med problemet i Sverige så har folkhälsan fått en tydlig roll i samhällspolitiken. Tydliga mål om hur arbetet med den svenska folkhälsan ska förbättras har utformats.

Syfte och frågeställningar:Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:? Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?? Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?Metod:För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att kartlägga skolelevers transporter på en skola i en stödjande miljö.- Hur stor andel av eleverna använder aktiv transport?- Vilka faktorer påverkar de elever som inte använder aktiv transport till och från skolani en stödjande miljö?Metod:Studien genomfördes med en enkätundersökning som delades ut till sammanlagt 63 av 75 eleveri årskurs fyra på en skola i en söderförort till Stockholm. Det externa bortfallet bestod av deelever som av någon anledning inte var i skolan på undersökningsdagen. Skolan ligger i enstödjande miljö för fysik aktivitet. En pilotundersökning genomfördes på ca 60 elever i årskursfem där synpunkter kunde lyftas fram och enkäten reviderades innan den slutligaundersökningen.Resultat:50/63 elever använde någon form av aktiv transport till skolan.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försämras deras hälsa. Då de vistas största delen av dagen i skolan, är skolan en betydande arena för att främja barns hälsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillägget i Lpo94, om att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var därför att undersöka om fyra pedagoger följer tillägget. Delsyfte var att ta reda på deras uppfattning om huruvida de följer läroplanstillägget.

Fysisk aktivitet på recept har uppmärksammats mer och mer under senare år i Sverige. Hittills har man inte funnit ett sätt att implementera det på utan olika modeller har vuxit fram lokalt. Eftersom det är en relativt ny företeelse har man inte hunnit utvärdera i någon större utsträckning. För att få följsamhet till fysisk aktivitet på recept krävs att patienten har motivation och kunskap att genomföra det. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet på recept fungerar och på vilket sätt jag som sjuksköterska kan använda mig av det för att patienten ska anta en aktivare livsstil i framtiden.

Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till ökad livslängd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för äldre personer när det gäller att behålla sin hälsa. Det fanns ett flertal barriärer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens uppfattning om äldres personers barriärer mot och möjligheter till att vara fysisk aktivitet ? en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjänsten.

Syfte: Att utvärdera om samband finns mellan fysisk aktivitet, som antas öka muskelmassan och därmed även den fettfria massan, och basalmetabolismen hos barn i åldern 10-13 år med övervikt.Metod: En kvantitativ, deskriptiv korrelationsstudie utfördes. 24 barn som remitterats från Överviktsenheten till Enheten för klinisk nutrition och metabolism vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för utredning av övervikt inkluderades i studien. Relevant data hämtades från deltagarnas patientjournaler och värden på den fysiska aktivitetsnivån (PAL) beräknades. Efter sammanställning av data delades deltagarna in i två grupper efter fysisk aktivitetsnivå varpå statistiska analyser utfördes.Resultat: Resultaten i utförd studie påvisade inga statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och basalmetabolism eller mellan andelen fettfri massa och basalmetabolism hos överviktiga barn i åldern 10-13 år. Någon statistisk signifikant skillnad i basalmetabolism eller andelen fettfri massa beroende på fysisk aktivitetsnivå fanns heller inte i den undersökta gruppen.Slutsats: I utförd studie kunde inga statistiskt signifikanta samband eller skillnader påvisas.