Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Idag finns det inom forskningen metoder för fysisk belastning som är validerade och reliabilitetstestade. Forskningsresurser har bland annat lagts ner för att verifiera vilka metoder som är validerade. Dock finns det idag lite forskning om företagshälsovården, vilket gör att det är osäkert vilka metoder som används för att mäta fysisk belastning. Därför är det intressant att undersöka vilka metoder som används idag och hur pass användarvänliga dessa är. I Sverige finns idag en klyfta mellan företagshälsovården och forskning, samtidigt finns inga nationella riktlinjer för vilka metoder som ska användas vilket medför att en uppsjö olika metoder används.

Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.

Uppsatsen behandlar temat urbana tillväxtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har påverkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla är olika teorier om urban tillväxt. Undersökningen utgår ifrån fem kommuner med en översiktsplan från tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrån de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillväxt för att ge förståelse för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har påverkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar på en förändring över tid som pekar mot mer tillväxtorienterad planering..

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Fysisk aktivitet är viktigt - denna studie har för avsikt att aktualisera forskning kring publikens användning av nya medier med träningsrelaterad information. Genom att kvalitativt intervjua läsare av träningsbloggen Aldrig Vila visar studien att Aldrig Vila används till information, inspiration och som referens för att värdera de egna träningsresultaten. Aldrig Vila representerar ett träningsideal som läsarna vill utstråla, läsarna beundrar bloggskribenterna och uppger att deras träning och målbilder påverkats av Aldrig Vila. Nytt och intressant i sammanhanget är att undersökningen även visar att Aldrig Vila skapar ett nätverk som sträcker sig bortom datorskärmen..

SyfteSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom.MetodSexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009.ResultatI ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun.

Syftet med vårt arbete har varit att beskriva elevers kostvanor och frekvens av fysisk aktivitet under en skoldag. Samt att undersöka tre lärares erfarenheter av hur fysisk aktivitet och goda kostvanor påverkar elevers beteende under skoldagen. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att få ett så brett och djupgående resultat som möjligt. I vår undersökning framhöll lärarna kosten och rörelsen som en viktig del av barnens dag för att de skulle orka ta till sig den kunskap som förmedlades. Studien visade att barnen är nöjda med den fysiska aktiviteten under skoldagen och även att lärarna arbetar för att främja barnens dagliga rörelsebehov.

Civilsamhället, bestående av en mängd ideella organisationer med social inriktning, är idag ett högst aktuellt forskningsområde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna är en del av civilsamhället och en växande rörelse, sedan den första såg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hälsa skiljer sig anmärkningsvärt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvär och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket är några anledningar till tjejjourernas existens. Det här är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser på tjejjourers funktion och villkor.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hälsa utifrån styrdokumenten och se om målen verkställs i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hälsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och Utbildningsnämnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fältanteckningar har vi kunnat se hur man i två kommuner arbetar med hälsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hälsoarbetet varierat men överlag saknas ett långsiktigt medvetet tänkande gällande hälsa. I vårt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hälsa på ett medvetet sätt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlägga goda vanor i tidiga år..

I denna systematiska litteraturstudie analyseras och beskrivs sjuksköterskans förebyggande(prevention), undervisande och rådgivande funktion i att stödja (promotion) patienter medsjukdomen diabetes typ 2 och i att förhindra (protection) att komplikationer uppstår. I Sverigefinns cirka 365 000 personer som har en diagnostiserad diabetes typ 2 och ungefär lika mångaberäknas ha sjukdomen oupptäckt och odiagnostiserad. Förekomsten av diabetes ökarlavinartat i hela världen just nu. Ökningen kommer att få stora hälsoekonomiska konsekvenserför olika länders sjukvård och samhällen. Då diabetes är en kronisk livslång sjukdom krävsdet i framtiden ökade kunskaper för att möta den utmaning som den pågående utbredningenav sjukdomen utgör.Syftet med denna studie var att söka kunskap utifrån aktuell forskning mellan åren 2005-2009om sjuksköterskans undervisande och rådgivande funktion angående egenvård i samband meddiabetes typ 2, hur uppkomst av fotsår förhindras samt undervisningens effekter.Datamaterialet (10 inkluderade studier) analyserades och sammanställdes.Studiens resultat visade att undervisning i egenvård inte är patient eller individbaserad, attfotkomplikationer inte förebyggs tillräckligt, att det föreligger starkt samband mellanutbildning och livskvalitet samt att sjuksköterskan behöver öka sin pedagogiska kompetens..

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande.

Resultatet från ett flertal vetenskapliga studier indikerar på att en god kosthållning har en positiv inverkan på idrottsliga prestationer. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader i kostintag, daglig fysisk aktivitet och intermittent uthållighet hos elitsatsande fjortonåriga fotbollspelare vid fotbollsakademier i Sverige och i Sydafrika. Testpersonerna bestod av nio sydafrikanska fotbollspelare och fjorton svenska. Samtliga spelare var pojkar födda år 1999. De tränade fotboll fem gånger i veckan med sina respektive fotbollsakademier.