Syftet med denna studie Àr att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa bidragit till ett förÀndrat synsÀtt vad gÀller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förÀndring har varit positiv eller negativ. Studien syftar Àven till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förÀndrade eller icke förÀndrade syn pÄ fysisk aktivitet.Den teoretiska utgÄngspunkt som legat till grund för denna studie Àr det sociokulturella perspektivet dÀr förÀndring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats gÄr in pÄ vad Àmnet skall ge eleverna, elevens syn pÄ och pÄverkan av Àmnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förÀndring.Denna studie baseras pÄ den kvalitativ undersökningsmetoden intervju dÀr urvalet gjordes med hjÀlp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever frÄn en medelstor skÄnsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fÄtt en positiv förÀndring av sin syn pÄ fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hÀlsa A.

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

Urbaniseringen i vÀrlden fortsÀtter öka samtidigt som mÀngden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige Àr inte i nÄgot av fallen, ett undantag. En strategi som föresprÄkas av Sveriges tre största stÀder Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen Àr förtÀtning. Denna stadsbyggnadsprincip innebÀr att bebyggelse- liksom befolkningstÀthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tÀtorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön pÄvisats vara en av de faktorer som kan pÄverka mÀnniskans val och vilja att aktivera sig. UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtÀtning, men dÀr föresprÄkarna menar att staden kan vara bÄde tÀt och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.

Bakgrund - Sjuksköterskor och distriktssköterskor har en viktig funktion i det hÀlsofrÀmjande arbetet och dÀrför Àr det viktigt att fÄ veta och ta del av deras erfarenheter om hur de upplever att arbeta med att fÄ patienter till att bli mer fysiskt aktiva.Syfte ? Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att med stöd av FaRŸ och motiverande samtal motivera patienter att öka sin fysiska aktivitet.Metod - Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer som utgick frÄn en frÄgeguide anvÀndes. Data analyserade med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. En sjuksköterska och sju distriktssköterskor ingÄr i studien.Resultat ? Resultatet visas i fyra kategorier och femton underkategorier.

En stor del av dagens sjukskrivningar beror pÄ psykisk ohÀlsa och fysisk inaktivitet och har blivit ett folkhÀlsoproblem. Stress beror av relationen mellan individ och miljö, dÀr individens sjÀlvuppfattning och verklighetsupplevelse Àr av betydelse för upprÀtthÄllandet av vÀlbefinnande. Stress uppkommer av flera olika orsaker, stressorer, vilka skiljer sig mÀnniskor emellan. Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan bÄde i att förebygga och behandla stress och företagssköterskan kan genom hÀlsorÄdgivning ha en betydande roll för yrkesverksammas fysiska aktivitetsutövande. Syftet med studien var att beskriva den fysiska aktivitetens betydelse för den upplevda stressnivÄn bland anstÀllda inom ett kommunalt energi- och vattenbolag.

 Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudien syftar till att ge svar pĂ„ om de hinder som presenteras i tidigare forskning Ă€ven Ă€r applicerbara i primĂ€rvĂ„rden inom JĂ€rfĂ€lla kommun.FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r:Vilka hinder visar tidigare forskning att lĂ€kare har inom primĂ€rvĂ„rden nĂ€r det gĂ€ller att ge rĂ„d om fysisk aktivitet till sina patienter? Är hinder vid rĂ„dgivning av fysisk aktivitet enligt tidigare studier vĂ€sentliga i JĂ€rfĂ€lla kommun? Anser lĂ€karna i JĂ€rfĂ€lla kommun att de har som sin arbetsuppgift att förĂ€ndra mĂ€nniskors levnadsvanor mot ett mer fysiskt aktivt liv? MetodEn litteratursökning har genomförts med sökningar i PubMed, Chochrane Library samt Google Scholar. Inklusionskriterier för studierna Ă€r att de innehĂ„ller Ă„sikter och vĂ€rderingar frĂ„n lĂ€kare inom primĂ€rvĂ„rden om FA och livsstilsrelaterade frĂ„gor i preventivt syfte som publicerats senare Ă€n 1995. Fyra studier följde inklusionskriterierna. Definierade hinder och möjligheter för rĂ„dgivning av FA inom primĂ€rvĂ„rden frĂ„n litteratursökningen sammanstĂ€lldes och vĂ€gdes mot en intervjustudie pĂ„ allmĂ€nlĂ€kare i JĂ€rfĂ€lla kommun för att undersöka om vidhĂ„llna hinder Ă€ven kunde bekrĂ€ftas inom den lokala primĂ€rvĂ„rden.Resultat"Tidsbrist" och "bristfĂ€llig kunskap om FA och prevention med FA" Ă€r de största hindren enligt tidigare forskning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa arbetar för ett livslÄngt lÀrande med hjÀlp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, dÀr tre intervjupersoner jobbade pÄ en praktisk/estetisk skola och fyra pÄ en idrottsinriktad/teoretisk skola. LÀrarna i Idrott och hÀlsa försöker fÄ alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha mÄnga olika aktiviteter.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och Àr bland samhÀllets vanligaste ochmest kostsamma Äkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för mÀnniskors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan pÄ depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt Àmnade belysa fysisk aktivitetsinverkan pÄ depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanstÀlldessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan pÄ depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.

Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hÀlsa ges i stadsplaneringen. Vidare jÀmförs branschen stadsplanering och ?byggandes tolkning av begreppet hÀlsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement Àr företrÀdare för folkhÀlsofrÄgor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda pÄ om och hur hÀlsa frÀmjas genom en god planering av staden, frÀmst med fokus pÄ ökad fysisk aktivitet bland invÄnarna. Resultatet visar att viljan Àr god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv frÄn regeringen försvÄrar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten..

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

FÄ studier har studerat personalens roll i att frÀmja fysisk aktivitet hos personer med utvecklingsstörning. Denna kunskapsbrist utgjorde syftet för denna studie. Syftet med studien var att undersöka hur personalen upplevde den fysiska aktiviteten hos vuxna personer med lindrig- och medelsvÄr utvecklingsstörning, som bodde i gruppbostad. SÀrskilt fokus fanns pÄ vilka hinder och möjligheter som personalen upplevde sig ha för att frÀmja fysisk aktivitet hos de boende. Studiens metod byggde pÄ sex semi-strukturerade intervjuer med personal pÄ gruppbostÀder för vuxna personer med lindrig- och medelsvÄr utvecklingsstörning.

AnvÀndningen av droger har de senaste Ären minskat bland unga men samtidigt dör fler Àn nÄgonsin till följd av narkotikamissbruk. Bland Göteborgs gymnasieungdomar Àr narkotikaanvÀndningen högre Àn i andra delar av landet. Drogproblematiken Àr en viktig och aktuell frÄga dÄ den orsakar skador bÄde hos individen och i samhÀllet. Ett sÀtt att arbeta med frÄgan grundar sig pÄ en hÀlsopromotiv synvinkel dÀr bland annat fysisk aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och anvÀnda droger. Syftet med studien Àr att kartlÀgga samband mellan fysisk aktivitet och drogkonsumtion bland gymnasieungdomar.

Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som kan förhindras och lindras med hjÀlp av fysisk aktivitet. Diabetes typ 2 Àr en egenvÄrdsjukdom dÀr individen sjÀlv till stor del kan styra över sin hÀlsosituation. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas IGT.SjukvÄrdens roll Àr bland annat att ge stöd och motivera patienten till en aktivare livsstil. Tidigare har forskning ofta fokuserat pÄ barriÀrer och inom vÄrdvetenskapen finns litet beskrivet kring motivation. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vad patienter med IGT eller diabetes typ 2 upplever som motiverande till fysisk aktivitet.Data utgörs av tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förÀndra elevers motivation till fysisk aktivitet. UtifrÄn detta syfte formulerades följande frÄgestÀllning:Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory?För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frÄgestÀllning till den ovanstÄende:- Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen?Studien har genomförts pÄ en högstadieskola i mellersta Sverige, dÀr tvÄ klasser i Ärskurs (Äk) 8 valdes ut att delta i studien.