Den ökade psykiska ohälsan bland tonårstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer väckte intresset för hur tjejernas uppfattningar påverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar påverkar handlandet formades och tre teman som tros påverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-åriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrån deras grad av fysisk aktivitet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att, genom en intervention med kontorsarbetare, undersöka hur effektiv fysisk aktivitet är i jämförelse med en mental träningsform, Mindfulness, som stressreduceringsmetoder på upplevd psykisk hälsa. De frågeställningar som undersöks var: Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat upplevd stress? Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat medveten närvaro? Hur effektiv är fysisk aktivitet i jämförelse med Mindfulness som stressreduceringsmetod?MetodStudien som genomförts var en kvantitativ cross-over undersökning där 16 kontorsarbetare med en medelålder på 55,6 ± 4,97, år deltog. Majoriteten av deltagarna var inte regelbundet fysiskt aktiva vid interventionens start. Deltagarna delades slumpvis in i två olika grupper där den ena gruppen startade med fysisk aktivitet och den andra gruppen med Mindfulness som de utförde under tre veckor för att sedan byta aktivitet.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka betydelsen av idrott och fysisk aktivitet för ungdom med funktionsnedsättning. En ungdom och hans mamma intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom: att vara del av en gemenskap, att känna sig kompetent och utnyttja sin potential, att ha hälsa, glädje och välbefinnande, och att skapa en grund att bygga vidare på. Kategorierna bildade temat: det goda livet ? nu och i framtiden.

Bakgrund: Skolbarn rekommenderas hög nivå av fysisk aktivitet vilket endast uppnås av 10-20 procent. Sedan1980-talet har skolbarns matvanor försämrats men enligt Statens Folkhälsoinstitut har det skett en förbättring de senaste åren då fler skolbarn äter frukt och grönsaker. Skolsköterskan har en viktig uppgift att gynna våra skolbarns hälsa genom ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Att undersöka om det finns en relation mellan svenska skolbarns självrapporterade fysiska aktivitet och deras kostvanor utifrån Folkhälsoinstitutets enkät Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 och 2005/06. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata hämtad från Statens Folkhälsoinstitut.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilket förhållande ungdomar i Stockholmsområdet som valt att lämna föreningsidrotten har till den samma och till fysisk aktivitet överhuvudtaget. För att försöka ta reda på detta så har jag utgått från följande frågeställningar: Varför slutade de föreningsidrotta? Är de fortfarande fysiskt aktiva? Hur ser de på en eventuell återkomst?MetodJag har gjort en kvantitativ undersökning där 610 ungdomar i åldern 14-19 ingår. Dessa är spridda över tre gymnasieskolor och tre grundskolor i Stockholmsområdet, där elever som hoppat av föreningsidrotten har fått svara på en enkät angående deras förhållande till föreningsidrotten och fysisk aktivitet överhuvudtaget.ResultatResultatet från min enkätundersökning visade att intresseförskjutningar tillsammans med bristen på tid är de vanligast förekommande orsakerna till att man väljer att hoppa av föreningsidrotten medan den ekonomiska aspekten är väldigt liten. Andelen som slutat på grund av missnöje med sina idrottsledare tycks vara större i Stockholmsområdet än den är nationellt.Det visade sig att fyra av fem ungdomar som slutat med föreningsidrotten fortfarande bedriver fysisk aktivitet på sin fritid minst en gång i veckan och att hälften gör det två eller fler gånger i veckan.

Folkhälsovetenskapligt program.

Syfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att se eventuella samband mellan elevers fysiska aktivitet och deras betyg i 9:an.Hur skiljer sig meritpoängen och betygen i kärnämnena samt idrott och hälsa mellan fysiskt aktiva och mindre fysiskt aktiva elever?Hur ser skillnaden i betyg och meritpoäng ut mellan individuella idrotter och lagidrotter?Hur ser skillnaderna i betyg och meritpoäng ut mellan elever som är aktiva i en idrottsförening jämfört med elever som inte är aktiva i en idrottsförening?Studiens hypotes är att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på elevers studieresultat. Samt att det finns skillnader mellan olika typer av idrottare och deras studieresultat.Metod:Studien är genomförd med en anonym enkätundersökning på 400 elever i ettan på gymnasiet i Stockholmsområdet. Resultatet har sammanställts i statistikprogrammet SPSS. Studien är retrospektiv då vi undersökt hur eleverna varit fysiskt aktiva i årskurs 9.Resultat och Slutsats:Resultatet visar att de som har högre aktivitetsnivå erhåller ett högre meritvärde än de som är mindre fysiskt aktiva.

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för de vanligaste folksjukdomarna så som hjärt-kärlsjukdomar, hög blodtryck, osteoporos och depression. Studier visar på ett samband mellan regelbunden fysik aktivitet och ökad livskvalitet bland äldre. Syftet med studien var att beskriva äldres erfarenhet av att genomföra fysisk aktivitet regelbundet och dess påverkan på deras livskvalitet. Kvalitativ metod valdes och 10 intervjuer genomfördes med äldre över 70 år. Data analyserades med innehållsanalys.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvårdnad 10p. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som används i öppenvården för att främja fysisk aktivitet och om dessa har någon långvarig effekt. Metoden baseras på en systematisk granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet belyser de metoder som används: rådgivning, teoribaserad rådgivning, handledd gruppträning eller individuellt anpassat träningsprogram.

Examensarbetet handlar om pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet på Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma område i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begränsningar verksamheterna har när det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på fysisk aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frågeställningar är: Vilken inställning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsättningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger från både förskola och skola.

Bakgrund: Personer med diabetes mellitus typ-2 är ofta väl medvetna om komplikationer som föreligger. De lever med rädsla och ångest inför framtiden. Sjuksköterskans roll att stötta och hjälpa personer med diabetes mellitus typ-2 är viktig så vårdtagaren klarar sin egenvård. För att handleda och uppmuntra till egenvård hos vårdtagaren måste sjuksköterskan utgå ifrån evidens vid omvårdnad av diabetes mellitus typ-2. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet hos personer med diabetes mellitus typ-2.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att säkerställa goda levnadsvillkor och för att främja folkhälsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, är påverkande faktorer som kommunen arbetar med.

Uppsatsen hade som syfte att undersöka hur fysisk aktivitet med hjälp av olika arbetssätt går att integrera i olika ämnen i den dagliga undervisningen i år 6. I studien har vi använt oss av observationer, en kvalitativ metod. Undersökningen bestod av 16 elever i år 6, varav 6 pojkar och 10 flickor. Resultatet av studien visar att fysisk aktivitet går att integrera i olika ämnen i den dagliga undervisningen om förutsättningar finns. Det krävs både tid, planering och engagemang hos lärarna för att kunna använda sig av detta arbetssätt..