Detta arbete handlar om hur man praktiskt hanterar och sköter om hästar när personen i fråga har en fysisk funktionsnedsättning som innebär grava problem med synen, hörseln, funktionen i armar och ben eller en kombination av dessa funktionsnedsättningar. Arbetet bygger i första hand på femton intervjuer med aktiva hästmänniskor som äger eller har erfarenhet av ansvaret för skötseln av en eller flera hästar. Målet med arbetet är tredelat: att få fram kunskap som finns hos dessa personer och kunna presentera det på ett bra sätt för andra som inte är så insatta i ämnet, att göra andra nyfikna och förhoppningsvis skapa en större förståelse för personer med en fysisk funktionsnedsättning och ett stort intresse för hästar, samt att kunna visa möjligheterna det ger och vilken betydelse gemenskapen med hästarna har för dessa människor. Hästar är något som många i Sverige håller på med och även om man har en funktionsnedsättning ska det inte vara ett hinder för att hålla på med hästar. Tillgänglighet är något som alla i samhället mår bra av. I detta arbete har frågeställningar runt det praktiska arbetet med hästens skötsel belysts.

En av planeringens främsta uppgifter är att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsättningar för människors vardagsliv. Samtidigt som detta är av så stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket människor faktiskt påverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan ? Promenadstaden ? är syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt ämnar denna uppsats att diskutera ifall människor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal.

Större delen av vår skolgång tillbringar vi olika klassrum. En förutsättning för att kunna göra en god arbetsinsats kräver då att man trivs i den miljö som klassrummet är anpassat till de elever som finns där. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö är anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de själva fick bestämma, utforma sitt "drömklassrum".Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett så bra inlärningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets färg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets färg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft påverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur påverkar deras arbetsinsats.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av Fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär.

Studiens syfte är att genom långtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av Fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer på höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan användes för vidare analys. Accelerometerinställningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skärningspunkter för de olika intensitetsnivåern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivåerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer är tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av Fysisk aktivitet för vuxna, baserat på den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

Fysisk modell är ett är ett effektivt medel att översätta arkitektoniska koncept till konkret form - både för den egna förståelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmänhet. Modellen är ett av de verktyg som står landskapsarkitekter och arkitekter till hands i gestaltningsprocessen. Inom både svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn på modellbygge som tidsödande och svårtillgängligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillämpning uppmuntras av både lärare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom gestaltning och kommunikation, på grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en gestaltningsprocess.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa.

Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att främja en god elevhälsa. Vi har utgått från styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer på tre olika skolor. Från varje skola intervjuades en rektor och en lärare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hälsa egentligen är.

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskärna i en kommun som angränsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie på böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag på åtgärder har arbetats fram med utgångspunkt från analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys.

Dagens samhällsutveckling med en allt mer stillasittande livsstil ställer höga krav på ungdomar att kunna ta eget ansvar för sin fysiska aktivitet. Studiens syfte är att kartlägga om en grupp gymnasieelever har förmågan att värdera olika fysiska aktiviteters betydelse för hälsa och välbefinnande. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med sex elever som läst idrott och hälsa. Resultatet har tolkats med hjälp av Steinar Kvales metod ad hoc. Till skillnad från vid koncentrering och kategorisering används här ingen standard metod för analysen av hela intervjumaterialet utan det växlas fritt mellan olika tekniker Det framkom under studien att eleverna visste lite om målen med kursen, men studien visade att eleverna har goda kunskaper för att kunna värdera Fysisk aktivitet.

Titel: Vad underlättar respektive hindrar Fysisk aktivitet hos personer med långvariga smärtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smärtforskning, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: Träning har visats ge positiva effekter på långvarig smärta, dock rapporteras dålig följsamhet hos personer med långvarig smärta. Tidigare forskning har påvisat ett flertal underlättande och hindrande faktorer till träning hos personer med långvarig smärtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till Fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhållanden som verkar underlättande respektive hindrande för Fysisk aktivitet som behandling mot långvarig benign smärta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smärtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Underlättande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glädjefylld träning, samt stöd, gemenskap, smärtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbättra hälsan, tillgänglighet samt kunskap. Smärta, tidsaspekter, brist på ork, svårigheter att komma igång, inte behov av träning, brist på tillgänglighet och kunskap, även pinsamhet, lathet, rädsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

The thesis is about integration in the city and how integration can be improved through physical planning. Segregation can result in changing peoples? prerequisites in our society. Opportunities in life become dependent on what area of the city you live in or where you grew up. Integration denotes acceptance for all people, while different cultural and ethnic identities are preserved at the same conditions for everyone.

En viktig förutsättning för en god hälsa och välmående är Fysisk aktivitet. I dagens samhälle är stillasittande ett problem då maskiner ersätter våra arbeten och många har stillasittande arbeten, flertal hushålls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre Fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör på oss i samma utsträckning som förr. Detta leder till sämre hälsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen är en bra arena för att introducera Fysisk aktivitet för individen.

To log on to social media has become an obvious part of people's everyday routine. Pictures, videos, opinions, and thoughts are posted and read by people's social networks worldwide. In doing so, the present study chose to examine whether what is posted on social media, as well as what the individuals are exposed to on social media can be related to their motivation and self-esteem. By letting 117 adolescents aged 16-19 answer a questionnaire regarding which social media they are active on, how often they are active there, and what they post on those social medias. By also letting them evaluate how they see themselves, if they compare themselves with others and how motivated they are to physical activity and healthy eating habits, we could see that to those who post pictures, and are exposed to images represent exercise / health on social media have higher self-esteem and driven more by internal motivation to engage physical activity than those who do not.

Studiens syfte är att genom långtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av Fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer på höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan användes för vidare analys. Accelerometerinställningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skärningspunkter för de olika intensitetsnivåern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivåerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer är tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av Fysisk aktivitet för vuxna, baserat på den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.