Denna rapport behandlar ämnet magnetisk resonanstomografi (MR), och kan sägas vara en orientering i ämnet, då många av de inom MR förekommande begreppen behandlas och systemets grundfunktioner tas upp. Det finns mycket litteratur i ämnet och för den intresserade finns alla möjligheter att fördjupa sig, referenslistan längst bak i detta arbete kan tjäna som boktips och guide till att komma igång med vidare studier. Arbetet tar upp den fysik som ligger till grund för magnetisk resonanstomografi och begrepp som protonspinn, nettomagnetisering och relaxationstider gås igenom. Dessutom görs en genomgång av hårdvaran i MR systemet och de olika varianter av system som finns, det vill säga permanenta-, resistiva- och supraledande magneter. Detta arbete fäster störst vikt vid de supraledande magnetsystemen eftersom de är de klart dominerande kliniskt.

Bakgrund och problemdiskussion: Risker är någonting som har stor påverkan på företagets lönsamhet. Riskerna kan gälla alltifrån finanskriser till medvetna fel från ledande befattningshavare eller medarbetare. Enron var en skandal som fick betydande konsekvenser i världen. USA införde en ny lagstiftning som en följd av det inträffade. Avsikten var att minska risken för bristande rapportering.

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

This paper exemplifies how the physical environment affects clients? experienced service quality and how companies work with the physical environment. In the empiric study, we conducted a case study and studied two hairdressing saloons. The study showed a connection between physical environment and experienced service quality in the business of hairdressing. Owners of hairdressing saloons perceive that a combination of the personal meeting and the physical environment influence the clients? general impression and their experience of quality.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på NO-undervisning i skolans lägre åldrar. I litteraturgenomgången diskuteras faktorer som påverkar lärarens inställning, och forskning kring lärarutbildning och elevers intresse lyfts fram. Liksom forskningsargument som stöder NO-undervisningen och styrdokumentens innehåll. Den aktuella situationen för svenska elever vad gäller den naturvetenskapliga undervisningen diskuteras, och en jämförelse görs med internationella studier. Genom en kvantitativ enkätundersökning har vi samlat in material som vi sedan bearbetat och analyserat.

För mig som blivande lärare är det viktigt att veta hur man på bästa sätt får eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lära, vilka läraregenskaper är viktiga? Min litteraturgenomgång visar att intresse för ämnet är viktigt och därför har jag undersökt vilken inställning lärarstuderande har till de naturorienterande ämnena. Jag har använt mig av en enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Undersökningen visar att en stor del av de lärarstuderande tycker att biologi är det viktigaste NO-ämnet och att moment som människokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar också att de lärarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-ämnena ska ägnas åt praktiska moment.

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

Forskning har visat att läroboken står i centrum för undervisningen och att det vetenskapliga innehållet i en lärobok kan sakna noggrannhet och förstärka felaktiga föreställningar hos eleverna. Därför är det viktigt att undersöka om läroböcker är lämpliga informationskällor för både elever och lärare. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur begreppen värme och temperatur framställs i svenska gymnasieskolans läroböcker och att med utgångspunkt i vanligt förekommande felaktiga föreställningar om värme och temperatur, undersöka om det finns grogrund för dessa felaktiga föreställningar i läroböckerna. Som vetenskaplig metod valdes kvalitativ textanalys. För att analysera texten skapades ett analysverktyg som sedan användes på fem gymnasieläroböcker i Fysik.

Denna uppsats presenterar en historisk exposé kring den visuella och tekniska utvecklingen av stridsvagnsanimationer. Detta med fokus på perception och kognition utifrån definitionerna abstraktion, realism och hyperrealism. Uppsatsen ämnar förklara i bild, text och rörlig media hur utvecklingen sett ut och hur långt den har nått. För att åstadkomma detta har en analysmatris tagits fram, ur vilken valda beståndsdelar i spelen Battlezone, Battle Tank och Battlefield 1942 dissekeras. För att ytterligare påvisa kontrasten i utvecklingskurvan, har jag haft Craft Animations och deras verktyg till min hjälp.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller pedagogiken som är orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel.Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter laborationen.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra naturvetenskap och teknik mer på förskolorna. Arbetet har resulterat i ett praktiskt användbart arbetsmaterial för förskolan, Upptäck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med Kråkis ? ett arbetsmaterial för förskolan. Det är ett årstidsrelaterat arbetsmaterial som innehåller experiment kopplat till fysik, kemi, natur och teknik där olika fenomen behandlas. Arbetsmaterialet är framtaget genom inläst litteratur och har utvärderats med materialtest på flera förskolor, samt genom en enkätundersökning och observationer.

Arbetet gjordes för att ta reda på vad forskningen säger om laborationernas roll i fysikundervisningen. Detta gjordes genom att jag läste flera olika forskningsrapporter, bland annat från en stor undersökning inom EU där ett försök gjordes att undersöka måluppfyllelsen i dagens fysikundervisning. Forskarna tog först reda på vilka mål lärare har med sin undervisning, och sedan togs reda på i vilken utsträckning olika typer av undervisning hjälper eleverna att nå dessa mål.Resultaten visar att det bästa sättet att nå de fem huvudmålen (Länka teori och praktik, lära sig att utföra experiment, lära sig vetenskapliga metoder, öka motivationen och undersöka elevernas kunskaper) är en blandning av undervisningsmetoder, där laborativa moment är en viktig del. Min egen undersökning visade på samma resultat. För att få eleverna att förändra sina alternativa begrepp, så att de stämmer bättre överens med de vetenskapliga, krävs något mer än en öppen laboration.Variation verkar vara nyckeln till god måluppfyllelse..

Vi vet att fysik aktivitet har positiv effekt på vår hälsa. Idag finns det ett yrkes grupp som har kunskap att kunna hjälpa oss individer att må bra genom motion. Denna yrkesgrupp, de personliga tränarna, ska bland annat vägleda, inspirera och motivera oss individer i vår träning och fysiska utveckling. Enligt våra intervjuade personliga tränare har det blivit mer tillåtet för oss ?vanliga? människor att ha en personlig tränare, det är inte bara för stjärnor längre.

Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important: areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisitesthe local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom?s researchthe world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living..