Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser där människor vill vistas och kan mötas är en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i närmare 50 år arbetat för en stadsplanering som sätter människan i fokus, och menar att ett socialt hållbart samhälle förutsätter människovänliga stadsrum. Fyristorg är centralt beläget i Uppsala stad och förutsättningarna för ett livligt stadstorg är många, men i dagsläget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mänskliga aktivitet är låg. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att, utifrån Jan Gehls teorier kring levande och människovänliga stadsrum, föreslå en övergripande omgestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i gestaltningen ämnar arbetet att svara på frågeställningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande stadsrum för människor att vistas i. Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att främja aktivitet och interaktion. För att förstå torgets förutsättningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ?mapping? och ?tracing? , där jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker på platsen .

Uppsatsen handlar om Uppsalas torg ur ett historiskt perspektiv. Torg är viktiga platser i staden och har även varit det historiskt sett. De har fungerat som mötesplatser, rådplatser, marknadsplatser med mera, även viktiga symboliska och monumentala platser. Uppsala är en gammal stad och har många olika torg som ser olika ut på centrala platser och dessa torg ville jag titta närmare på. I dag har de flesta av dessa torg ett inslag av trafik och jag ville undersöka hur länge det varit så eftersom det är ett dominerande inslag på många av dem. Torgen ses oftast som mellanrum i staden när man ser på kartor och även om det är viktiga platser för människorna finns det oftast inte så mycket nedskrivet om dem.

The object of the thesis is to propose a new lighting plan for the square Fyristorg in Uppsala, and to describe the process which have led to it. It all started when I choosed the place together with the municipality of Uppsala. I have been doing research and analyzed how the place and it´s existing lighting works both during different times of the day and also in the evening. After researching the place and it´s existing lighting I´ve decided to put up the following goals fot the new lighting design. 1. The general light level of the place shall be experienced as higher than today. 2. The light level of the place shall be adapted to the light levels of surrounding places. 3. The lighting shall be free from glare. 4. The lighting shall be adapted to people passing by. 5.The lighting shall be adapted to the surrounding architecture. 6.

The purpose of this report is to make an evaluation of the self-monitoring for scarification which Stora Enso is using and this study deals with the effects and importance of scarification. A comparison is made in this study with the purpose to highlight any differences between some of the leading forestry companies and significant forest organizations in Sweden. The companies represented in this report are Korsnäs, Mellanskog, SCA, Sveaskog and Södra. In the beginning of this study an interview form was set up together with Daniel Forsberg at Stora Enso. Stora Enso is the head object of this report and seven interviews were made within that company. At the other companies only three interviews were made within each one, with an exception to Mellanskog who wished four.